Några centerpartister som ingår i Centerpartiets reformgrupp skola pläderar i en debattartikel i Dagens Samhälle för införandet av ett kommunalt veto för etablering av ”vinstdrivande friskolor”. De skäl som anges för att ge kommunerna denna möjlighet är bland annat att det blir mycket dyrt för en kommun om en friskola med flera hundra elever får etablera sig i en kommun då den friskolan ”tar elever” från kommunens skolor. De menar att ”Det system vi har i dag har visat sig leda till överetablering och kortsiktiga skoletableringar. Därmed har det gjort att skattemedel inte har använts på bästa sätt för att ge varje elev chansen att lyckas. Det har spätt på utslagningen och försämrat kvalitén i skolan.” Belägg för dessa påståenden presenteras dock inte i artikeln. Reformgruppen har därför lagt ett förslag som innebär att kommuner ska få veto mot en friskoleetablering.
Idag är det Skolinspektionen som bedömer en ansökan om att få starta en friskola och beslutar om tillstånd för en etablering av en friskola. För att detta tillstånd ska ges krävs det att friskolehuvudmannen kan visa att det finns en efterfrågan. Etableringskommunen får också möjlighet att yttra sig innan Skolinspektionen fattar sitt beslut.
En friskoleetablering kommer knappast som en blixt från en klar himmel. Kommunen har till exempel planmonopol och en skoletablering förutsätter en skolbyggnad. Det finns tid för förberedelse.
Det är intressant att företrädare för ett parti som säger sig vara liberalt nu så tydligt tar ställning för kommunpolitikernas perspektiv framför familjers möjlighet att välja skola.
Sedan friskolereformens genomförande ligger en stor del av makten hos individen. Det är lätt att inse att det irriterar en del lokalpolitiker när människor väljer bort kommunala skolor. Huruvida kommunerna har extra kostnader för deras ansvar för skolplikten kommer vi förhoppningsvis att få svar på från den utredning som ser över skolpengen. Det råder delade meningar om denna kostnad finns och det behövs en klarhet. Finns den så ska givetvis kommunerna få kompensation för det. Men den kompensationen ska inte ske genom att elever som väljer en friskola får lägre skolpeng.
En granskning av Skolverkets statistik ger en intressant bild av hur elevers val faktiskt ser ut. Ta Malmö som exempel. Här finns 76 kommunala grundskolor och 23 friskolor. 41.000 barn i grundskoleåldern är folkbokförda i Malmö. Men av dessa är det 260 som valt en kommunal skola i andra kommuner, 370 som valt friskolor i andra kommuner. Samtidigt kommer det 280 elever från andra kommuner till Malmös kommunala skolor och 180 elever till de friskolor som finns i Malmö. Bara detta exempel visar att ett kommunalt veto inte ”löser effekterna” av människors skolval. I grannkommunen Bjuv finns det ingen friskola och kommunen har 4 kommunala skolor. Av kommunens 2.100 barn har 100 valt kommunala skolor i andra kommuner och 130 som valt friskolor.
När människor får möjlighet att välja påverkar det alla verksamhetsutövare. Kommunala som fristående. För individer är olika och har olika behov och hur individens behov ser ut vet de som känner vederbörande bättre än kommunpolitiker/kommunala tjänstemän. Denna rätt att välja har ett mycket starkt stöd bland allmänheten. Därför är det beklagligt att centerföreträdare nu förefaller vilja prioritera den kommunala planeringen framför invånarnas önskemål. Det finns ett skäl till varför det underlag som en friskolehuvudman lämnar in visar att det finns underlag för att etablera en ny skola. Om alla var nöjda med det utbud som finns skulle det saknas underlag för en etablering. Värt att notera är också att denna debatt om friskolors etablering inte alls handlar om vilken kvalitet som de befintliga kommunala skolorna har. Ett kommunalt veto skulle öppna upp för att dåligt fungerande kommunala skolor kan få fortsätta. En friskoleetablering kan däremot leda till att kommunala skolor måste höja sin kvalitet.
ps. Noterar att Centerstudenters utbildningspolitiska talesperson Filippa Torsvik har reagerat på partikollegornas förslag. Mycket välkommet! ds
/