Kanonader från kultureliten och kramar från ”vanligt folk” om kulturkanon

Det är intressant att läsa och lyssna på kommentarerna med anledning av förslaget till Kulturkanon som presenterades i veckan. Debatten om huruvida det är ett bra initiativ med en Kulturkanon har varit het sedan utredningen tillsattes. Nu finns förslaget och debatten fortsätter. Kulturjournalister raljerar över förslaget samtidigt är det intressant att ett flertal personer med utländsk bakgrund som välkomnar initiativet. Läser tex i SvD idag Liza Alexandrova-Zorina som skriver bl a följande tänkvärda kommentar;

”Två dagar efter att kulturkanon presenterades har jag lärt mig mer om svensk kultur än under de fyra år som Sverige har varit mitt hem. Jag skulle aldrig ha hört så många namn, så många böcker, filmer och sånger, så många viktiga datum och historiska händelser, om inte allt detta hade listats – och därefter, i de många reaktionerna, även det som borde ha funnits i kulturkanonen, men inte kom med. ”

Hon är inte ensam, jag har sett och hört flera liknande kommentarer om att förslaget bidrar till att ”förstå” Sverige. Flera av de som deltagit i arbetet med att ta fram förslagen har också utförligt redogjort för hur man har kommit fram till just dessa exempel. Greppet att ta ett brett perspektiv på även lagstiftning och viktiga politiska beslut är också intressant för det ger en bild av Sverige även för oss som är födda i landet. Det är säkert många som inte har reflekterat över Sverige och vad Sverige är, på det sättet.

Nu återstår det att se vad det blir av detta projekt. Men jag gissar att de som har deltagit i arbetet med att ta fram detta förslag är ganska nöjda med hur detta har mottagits och uppmärksammats under veckan.