Det är inte rimligt att nya långtgående förslag läggs fram utan att de baseras på fakta och korrekt statistik, skriver Per Ledin, expert i Skolpengsutredningen som gjort egna beräkningar.
Publicerad: 17 mars 2026, Dagens Samhälle
Varken den nu sittande Skolpengsutredningen (SOU 2025:72) eller tidigare utredningar, som Likvärdighetsutredningen (SOU 2020:28), har undersökt om alla kommuner följer lagstiftningen och ersätter friskolor i enlighet med lagens regler.
Offentlig statistik kan inte heller användas för att belägga att friskolor får den ersättning som de har rätt till. Staten har genom Skolverket avstått från att anpassa den kostnadsstatistik som Skolverket samlar in från kommunerna till de regler som gäller från och med 2010 års lagstiftning om lika villkor. Det saknas även statistik över vilka kommuner som tillämpar en socioekonomisk omfördelning av skolpengen samt hur stor den är.
Dessutom saknas uppgift om kommunernas ersättning till friskolor uppdelad på grundbelopp, eventuell kompensation för tidigare års budgetöverskridanden och så kallat särskilt stöd i ersättningen till friskolor, så det går inte att följa upp vare sig vad friskolorna borde få i ersättning eller vad de får.
Det är inte rimligt att nya långtgående förslag läggs fram utan att de baseras på fakta och korrekt statistik. I avsaknad av offentligt tillgänglig statistik har jag gjort ett försök att beräkna vad friskolorna ska ha i ersättning i förhållande till lagstiftningen och vad de fått, för åren 2018 till 2024.
Jag har upprättatett underlag för skolpengsberäkningen i alla kommuner, som vem som helst kan ladda ner på https://skolpeng.tiiny.site och jag inbjuder alla att granska min sammanställning, så att vi kan få en diskussion om skolpengen som baseras på fakta.
Dagens regler stipulerar att friskolornas ersättning ska motsvara den kommunala skolans kostnader för utbildningsverksamheten indelad i fem kostnadsslag – undervisning, lokaler, skolmat, lärverktyg och elevhälsa – plus två schabloner för administration och momskostnader.
Friskolor ska inte ersättas för den kommunala skolans myndighetsansvar, skolskjuts eller administrationskostnader utöver 3 procent. I snitt utgjorde de kostnader som ligger utanför skolpengen 15 procent av kommunernas totala kostnader för grundskolan 2024, exklusive skolskjuts, med en spridning mellan kommunerna från 0 procent till över 35 procent.
Sammanställningen visar att under 2024 betalade minst 129 kommuner, av de 186 som har friskolor, lägre ersättning till friskolor än vad lagstiftningen stipulerar, och minst 101 av dem mer än 6 procent för lite. I drygt två tredjedelar av kommunerna kan därför det föreslagna avdraget om 6 procent inte tillämpas utan att likvärdigheten för friskoleeleverna försämras ytterligare.
Antagandet i den skolpolitiska debatten och i regeringens direktiv till Skolpengsutredningen om att det finns ett likvärdighetsproblem i att friskolor får ersättning för ett ansvar de inte har, stämmer med andra ord inte med verkligheten i alla kommuner.
Det krävs mer fakta innan politiken kan skrida till beslut.
Per Ledin
Skolkonsult och expert i Skolpengsutredningen