Ni som följer friskolebloggen vet att jag vid flera tillfällen har lyft två frågor som är oerhört viktiga för den svenska skolan
- Den stora lärarbristen – det beräknas saknas ca 60.000 lärare om bara några år.
- Det kraftigt ökade behovet av platser i förskolor och skolor pga det ökade barnantalet.
Morgonens nyheter toppades av det behöver byggas många nya skolor i landet för att klara befolkningsökningen. Nyhetsinslaget handlade om hur kommunerna ska klara denna enorma investering. Det andra nyhetsinslaget handlade om den stora lärarbristen. Att det beräknas ca 60.000 lärare inom bara några år. Tidningen Skolvärlden skriver om det här.
Det är välkommet att detta lyfts upp. Detta är egentligen ingen nyhet för de som är insatta i den svenska skolproblematiken. Att lösa lärarbristen med att utöka antalet utbildningsplatser på lärarutbildningen är ingen lösning på problemet. En av utredarna på UKÄ konstaterar att det enligt deras beräkningar skulle krävas 21.000 nybörjare på lärarutbildningen varje år för att komma till rätta med lärarbristen, 8.000 fler än idag. Det innebär att ca 1/4 av de som lämnar gymnasiet med behöriga betyg skulle behöva börja på lärarutbildningen. Det är inte rimligt. Lägger man dessutom till att genomströmningstiden är ca 9 år och det är stora avhopp på utbildningen så inser man snabbt att det behövs andra åtgärder. För att komma till rätta med lärarbristen krävs det snabba och kreativa åtgärder. Jag skrev om det för ett år sedan. En av flera lösningar, men där det tvekas, är att att öka möjligheterna till distans- och fjärrundervisning. Det är bättre med en lärare på distans än ingen alls. Har bloggat även om detta tidigare.
Det är inte en naturlag att det ökade antalet barn i skolåldern bara ska hanteras av kommunerna. Idag går ca 340.000 barn och elever i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor. Hundratusentals står i kö för att få en plats i en friskola. Många friskoleföretag vill växa men vågar inte i dagens läge. Hotet från Reepalus utredningsförslag gör att framtiden är väldigt osäker. Det gör också att många som skulle vilja starta nya friskolor inte vågar och att många som skulle vara intresserade av att avlasta kommunerna investeringskostnader för skolbyggnationer avstår från att göra detta. Snacka om helt galen timing av den jakt på friskolor som sittande regering iscensatt tillsammans med sina vänsterkompisar.
Det är hög tid att regeringen Löfven låter de ideologiska skygglapparna falla, meddelar att den har lyssnat på den förödande remisskritik som Reepalus utredningsförslag fick från såväl myndigheter som mängder av andra aktörer, och slänger förslaget i papperskorgen. När/om det sker så kommer det att finnas många aktörer som är beredda att investera , starta nya friskolor och därmed bidra till att avlasta kommunerna en del av den börda som den demografiska utvecklingen skapar.
Om däremot Reepalus förslag blir verklighet får kommunerna än större problem. Eftersom förslaget innebär att det i princip blir omöjligt att bedriva verksamhet så måste kommunerna ta över de elever som idag går i friskolor. Det har kommunerna absolut ingen beredskap för.
Så utifrån regeringens perspektiv borde valet vara enkelt. Eller tänker de fortsätta på den inslagna vägen och göra situationen än värre för sina kollegor i kommunerna genom att försöka driva igenom Reepalus förslag? Det kanske kan bli nästa nyhetsinslag om lärarbristen- och skolplatsbristen. För många av de lärare som jobbar i friskolor idag har valt bort kommunala skolor. Det är inte alls givet att de skulle fortsätta att jobba för en kommunal huvudman.
Men som sagt – det är välkommet att debatten nu börjar handla om hur verkligheten ser ut.