Det är hårt tryck på många skolhuvudmän dessa dagar. Oron är stor för virusets framfart. Det faktum att Norge och Danmark har beslutat att stänga sina skolor gör inte att trycket direkt blir mindre på skolorna i Sverige.
Regeringen har nu fattat beslut om en förordning som klargör när en skolhuvudman kan stänga en skola och vad som då gäller. Det är alltså inte så, som många verkar tro, att skolhuvudmannen utan vidare kan besluta om att stänga en skola.
Den förordning som regeringen har beslutat om kan tillämpas i fyra olika situationer. Det handlar om när en huvudman på grund av coronaviruset håller eller har hållit en skola stängd:
- på grund av att en så stor andel av personalen är frånvarande med anledning av coronaviruset att det inte går att bedriva verksamheten,
- efter samråd med smittskyddsläkare för att motverka smittspridning,
- därför att skolan ligger i ett område som Folkhälsomyndigheten beslutat ska vara avspärrat, eller
- på grund av en rekommendation från Folkhälsomyndigheten.
Om någon av dessa förutsättningar är för handen så kan skolan stängas och då kan alltså resten av förordningen tillämpas. Det handlar om att ge huvudmannen en ökad flexibilitet för att säkerställa att alla elever får den undervisningstid som eleverna har rätt tid, trots att skolan är stängd.
Förbundet välkomnar tydligheten i förordningen. Vi konstaterar samtidigt att det alltjämt är ett stort tryck på skolhuvudmännen med anledning av den oro som coronaviruset orsakar. Vi har råd kring hur skolhuvudmän kan hantera olika situationer i skolan på vår hemsida.
Folkhälsomyndigheten är den myndighet som har sakkunskapen och vars rekommendationer alla måste luta sig mot men många skolhuvudmän vittnar om att det är svårt att komma i kontakt med myndigheten för att få stöd i sina bedömningar. Skulle man inte kunna inrätta en ”het linje” för bara skolhuvudmän så de kan komma i direktkontakt med myndigheten och få ställa sina frågor? Då skulle ju också myndigheten får en bra bild av vad det är för frågeställningar som är aktuella ute på skolorna.
En annan fråga som inte alls behandlas men som lyftes på mötet med utbildningsdepartementet under torsdagen är vad det finns för möjligheter att få ersättning för de extra kostnader som tex en förlängning av läsåret, förläggning av undervisning på lördagar och söndagar, inköp av distansundervisning mm innebär. Skolpengen är ju beräknad på helt andra kostnader och ska det hela fungera smidigt så måste det finnas möjligheter för skolhuvudmännen att få ersättning. De avtal som finns mellan arbetsmarknadens parter kan ju också mycket väl påverka handlingsutrymmet för skolhuvudmännen.
Till slut. Trycket är hårt för att skolor ska stängas. Det är viktigt att ansvariga myndigheter och regeringen tydligt kommunicerar varför de anser att skolor ska vara öppna. Många skolbarn har föräldrar som jobbar inom vården och omsorgen. Deras kompetens måste tas tillvara på jobbet i dessa dagar. Skulle skolor stängas bara pga föräldratrycket så innebär det att många händer försvinner från vården. Det är knappast vad Sverige behöver i detta läge.
Skolhuvudmännen, kommunala som fristående, behöver hjälp för att klara det tuffa tryck som nu finns på många håll i landet, ett tydligt nationellt ledarskap.