Dagens Nyheter beskrev den 1 maj i ett längre reportage en diskussion om hur kommande regleringar av friskolor kan komma att se ut. Vi har ännu inte sett vad som kommer ut av Tidöavtalets texter på detta område. En start på en opartisk utredning om skolpengen är som sagt mycket välkommen. Jag noterade att de intervjuade friskolekritikerna inte vågade hoppas på att det skulle komma att bli drastiska försämringar när det gäller förutsättningarna för att driva friskolor. De har blivit besvikna tidigare. Att fakta, goda argument och förståelsen för konsekvenserna för hundratusentals elever och familjer skulle kunna påverka politiker att fatta ansvarsfulla beslut om våra barns utbildning verkar inte sannolikt för den som drivs mer av ideologi och är mindre angelägen om att ta in fakta och goda resultat. 

 

Det är viktigt att vi betraktar skolhuvudmän utifrån samma måttstock. Det är så var och en som vill skapa ett rättvist och inkluderande samhälle måste se på skolan. Skolor ska sköta sig, detta gäller oavsett om det är kommunala eller fristående huvudmän. Jag har tidigare uppmärksammat att det i somras var 113 kommunala grundskolor, där 30 procent eller högre andel av eleverna i åk 9 lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet. Detta var inte intressant för media. Men detta är allvarligt. För när diskussionen och granskningen kring skolors kvalitet ständigt riktas mot friskolor, riskerar vi att förlora fokus på alla elever och skolor, oavsett huvudman. När politiska diskussioner kring likvärdighet i utbildning domineras av frågor om friskolor, riskerar vi att missa möjligheter att identifiera och hantera brister inom hela utbildningssystemet. Detta kan leda till politiska beslut som inte åtgärdar grundläggande problem, utan snarare skapar nya ojämlikheter. Fortsatt är det så att en stor majoritet av eleverna går i skolan i kommunala skolor och de förtjänar också en utbildning av hög kvalitet.

Detta perspektiv var ett viktigt skäl till varför vi valde rubriken ”Svensk skola i en ny tid” till den årsmöteskonferens som vi hade i förra veckan. Den handlade om hela skolan;

• om kunskap motivation om lärande och vad forskningen kan berätta om detta
• om huruvida skolan har rätt förutsättningar där företrädare för skolan berättade om vilka utmaningar som finns i många skolor men också om hur man kan hantera dessa och därmed vända utvecklingen i skolan
• om ledarskapet

Vi spelade in hela konferensen och kanske kan dessa olika bidrag (som läggs ut inom kort på vår hemsida) ge inspiration till Dagens Nyheter, eller annan media, att ta upp de viktiga frågeställningar som berör alla – oavsett skolhuvudman. Här några tips på vad som avhandlades under konferensen;

• Vad krävs för att vända en skola?
• Hur hanterar man en situation där dödsskjutningar sker i närheten av skolan?
• Hur kommer det sig att så många skolledare inte känner till vad som händer i skolans klassrum?
• Hur kommer det sig att elever, ”mot alla odds” får strålande skolresultat?

Vi bidrar gärna med tips och idéer för en bredare debatt om hur svensk skola kan bli bättre och därmed också bidra till att förstärka vårt lands kompetensförsörjning och konkurrenskraft. /