Borgarrådets blogginlägg 2006-2014

Årets första månads siffror för besöksnäringen visar en ökning av antalet kommersiella gästnätter i länet med hela 7 % (I Stockholms stad med 6%). Det är både inhemska och utländska gäster som står för ökningen. Det handlar om 44.000 fler gästnätter, jämfört med januari månad förra året. Flest övernattningar från nordiska besökare står Norge för. Från övriga Europa så ökade gästnätter från Tyskland och Frankrike. De flesta utomeuropeiska marknader utvecklades positivt.

Det har sagts många gånger men det tål att upprepas – en förbättrad internationell tillgänglighet är avgörande för Stockholms fortsatta tillväxt både som besöks- och investeringsregion. I syfte att jobba för detta har flera viktiga offentliga aktörer tillsammans med företrädare för näringslivet formerat samarbetet Connect Sweden. Jag ingår själv i ledningsgruppen för detta arbete. Det är viktigt att alla goda krafter från såväl offentlig sektor som näringslivet jobbar tillsammans för att stärka vår regions konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler internationella flyglinjer till Arlanda.

I besöksnäringsrapporten för januari har Indien ökat med 113 % i länet (99 % i Stockholm) jämfört med förra året. Connect Sweden har medverkat till att Mellanösterns största flygbolag, Emirates, beslutat starta dagligliga avgångar mellan Dubai och Stockholm. Med direktlinjen från Dubai kan resenärer resa med Emirates linjenät från Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika till Stockholm med bara en mellanlandning.

Jämfört med januari i fjol har beläggningsgraden stigit till 46 % i länet (51 % i Stockholm) och intäkterna för sålda rum blev 431 miljoner kronor i länet (324 miljoner i Stockholm).

Detta innebär jobb och intäkter för vår region. Det är viktigt att komma ihåg. Besöksnäringen står för många jobb i Stockholm. Fler kan det bli om besökarantalet fortsätter att öka.

/

Tisdagens besök gick till en av de aktörer som finns inom välfärdssektorn som brukar lyftas fram som representant för den ideella sektorn. Ersta Diakoni.

De bedriver en omfattande verksamhet inom profit. Det är en ideell förening. Just nu har de ett mycket omfattande projekt på gång. De planerar att bygga ett nytt sjukhus intill den nuvarande verksamheten på Södermalm. Det säger sig självt att för att det ska vara ekonomiskt möjligt med en satsning på över en miljard kronor så måste verksamheten kunna gå med plus, man måste kunna ”samla i ladorna”.

Det finns många privata aktörer som är beredda att göra ett fantastiskt arbete för att bidra till utvecklingen av välfärdssektorn i Sverige. Ersta är ett exempel. Men för att dessa ska kunna bidra så måste de kunna bygga upp en ekonomisk buffert. Den politiska debatt som pågår idag verkar sorgligt omedveten om vilka marginaler som verksamheter av dessa slag måste ha för att säkra verksamheten inför framtiden och för att kunna utveckla densamma. Min reflektion efter besöket på Ersta är tvåfaldig.

1. Fler politiker och debattörer borde besöka Ersta för att få klart för sig vilka villkor som en verksamhet av denna typ har och behöver ha.

2. Läs denna debattartikel som Stefan Nilsson, direktor på Ersta, skrev i början av året.

/

Igår hade jag möjlighet att testköra en sandsopningsmaskin i Kungsträdgården. Som många redan har noterat så är vårstädningen tidig i år. Jag har fått uppskattande kommentarer från cyklister för detta och nu hoppas vi bara alla att det inte kommer något bakslag i vädret. Körsbärsträden i Kungsan är ju också rekordtidiga denna vår. Så passa på och njut!

Foto: Lennart Johansson

/

Idag var det dags den fjärde veckan av Framkomlighetsutställningen. Veckans tema är Cykel. Med mig på plats denna gång fanns Martin Emanuel, forskare, och Tony Grimaldi, VD för Cycleurope och Yvonne Mattsson Svenska Cykelförbundet. Det blev ett intressant samtal som spände över allt från hur cyklingen såg ut i Stockholm på 1930-talet till internationell cykling idag.

Det är helt klart en storstadstrend att allt fler cyklar. Cykeln har blivit ett transportmedel för arbetspendling.

För Stockholms del konstaterade Martin E att det förmodligen är betydligt fler stockholmare idag som cyklar än på 1930-talet. Även om cykelns andel av alla resor var betydligt högre då än idag. Men det var ju också före tunnelbanans tid.

Yvonne Mattsson menade att vardagscyklingen också är en viktig rekryteringsväg för cykelsporten. Det som cykelklubbarna också kan erbjuda till ”den vanlige cyklisten” är dels vett och etikett och dels ett säkrare sätt att hantera cykeln.  Tony Grimaldi prisade lånecykelsystemen och menade att det finns städer som ligger före Stockholm om man tittar internationellt. Samtidigt välkomnade han de satsningar som nu görs inom cykelplanen, cykelmiljarden och Framkomlighetsstrategin.

Jag konstaterade att samtidigt som kineserna överger sina cyklar och skaffar bil så blir det allt fler i Europa och övriga västvärlden som övergår till att cykla. Och förändringen går snabbt. I valrörelsen 2010 samlade jag några av kollegorna från grannkommunerna kring ett utspel om att vi måste bygga cykelinfrastruktur över kommungränserna. Så vitt jag vet det första utspelet i sitt slag. För det fanns ingen tradition att, som när det gäller fordonstrafik och spår, planera infrastruktur över kommungränserna.

Men för några veckor sedan presenterade Trafikverket i Stockholmsregionen ”Regional cykelplan för Stockholms län”. Planen är framtagen i samverkan mellan landstinget, länsstyrelsen, Stockholms stad och Trafikverket. Kommunerna i länet har också medverkat i arbetet. Målet är att cykeltrafiken ska utgöra minst 20% av resorna i länet. Så nu är arbetet på rull.

I Stockholm har antalet passager med cykel över innerstadssnittet ökat med 76% under de senaste 10 åren. Stadens beslutade Framkomlighetsstrategi har satt upp målet att andelen av alla resor i högtrafik som sker med cykel ska vara minst 15% 2030. Idag används cykeln av ca 10% av stadens invånare för att resa till jobb eller skola. Resor som ju mycket väl kan ske annan tid på dygnet än under högtrafik.

Stadens cykelplan innehåller tydliga prioriteringar – utveckling av pendlingsstråk, huvudstråk och lokalstråk. Pendlingsstråken ska attrahera arbetspendlare och är också de som planeras över kommungränserna. På årets första trafik- och renhållningsnämnd fattade vi beslut om satsningarpå cykelinfrastruktur som omfattar nästan en halv miljard kronor. Pengar som tas från den tidigare beslutade cykelmiljarden, som omfattar perioden fram till 2018. Nya cykelparkeringar, trafiksäkerhetsåtgärder och nya vägskyltar är några exempel på hur vi jobbar med att förbättra villkoren för cyklisterna i Stockholm.

Jag presenterade också de nya cykelvägvisningsskyltarna som har satts upp i ytterstaden. Målet är skapa en enhetlig cykelvägvisning över hela Stockholms stad och att få fler att använda cykeln genom att göra cykelvägnätet lätt att navigera i ,oavsett lokalkännedom.  I dagsläget finns 1700 skyltbärare i Västerort och Söderort, som rymmer cirka 6500 skyltar. Min ambition är att pendlingsstråken ska få en enhetlig skyltning – över kommungränserna.

Vi vet också att efterfrågan på cykelparkeringsplatser är hög. Staden kommer att inrätta över 2000 nya cykelparkeringar inom kort . Ett ärende om detta tas på trafik- och renhållningsnämnden under våren.

570.000 personer har sin arbetsplats inom Stockholm stad.  – 54% av dessa bor i staden, 22% bor i de 10 angränsande kommunerna. Stockholmaren tycker generellt att cirka 30 minuters cykling är ett acceptabelt avstånd vid pendling till och från arbetet. Under den tiden kan man på cykel ta sig till Stockholms Central från nästan hela kommunen. Inom en mils radie från Stockholms Central finns 458 800 boende med förvärvsarbete. Av dessa arbetar 85 procent inom samma radie. Så nog finns det ytterligare potential för cykling i Stockholm.

Jag är övertygad om att cyklingen har återkommit till Stockholm för att stanna.

/

Stockholm är trångt. Det vet vi alla. Inom ramen för framkomlighetsarbetet så tas de olika transportmedlen upp. Vi har en cykelplan, en stombusstrategi, parkeringsplan och nu kommer en strategi för godsleveranser. På trafik- och renhållningsnämnden i nästa vecka kommer ett ärende som handlar om att vi ska skicka ut en sådan strategi på remiss. Det sker otroligt många leveranstransporter varje dag i city. Ofta sker transporterna när alla andra är ute och kör, i rusningstrafik. Strategin handlar om att hitta andra logistiklösningar än dagens. Möjligheter till omlastning i befintliga lastfar vid andra tider på dygnet. Leveranser till fastigheter med tysta fordon vid andra tider på dygnet, bättre bevakning av lastzoner mm. Det ska bli spännande att se hur detta tas emot av remissinstanserna. För ska vi lyckas få en bättre tingens ordning måste vi jobba tillsammans, handeln, fastighetsägarna, distributionsföretagen och staden.

Vill du veta mer om stadens framkomlighetsstrategi – Välkommen till utställningen i Kulturhuset. Jag kommer att finnas på plats som vanligt nästa tisdag kl 11.30-12.30. Då är temat kollektivtrafik. Men utställningen är öppen hela tiden.

/

Miljöpartiets Daniel Helldén vill lägga ner Bromma flygplats. Det skriver han i en debattartikel i SvD. Han struntar i att det är viktigt för näringslivet och Stockholms konkurrenskraft att det finns en citynära flygplats. Han påstår att han vill bygga bostäder på den yta som idag är flygplats och det är miljöpartiets lösning på dagens bostadsbrist. I en replik på denna artikel tydliggör mina kollegor Nordin och Kevius hur oerhört ihålig miljöpartiets ”bostadssatsning” är. Det är luftslott. Mycket dyra luftslott.

Alliansen har satt upp målsättningen 140.000 nya bostäder till 2030. Vi kommer att leverera dem – och en Bromma flygplats som är så viktig för Stockholm.

/

Idag meddelade regeringen att de ska tillsätta en utredning kring partikelhalterna i luften i bla Stockholm. Detta är ett problem som måste hanteras och staden har länge efterfrågat möjligheter att införa dubbdäcksavgifter. I utredningsuppdraget ingår att titta på hur detta skulle kunna genomföras och hur de skulle utformas. Regeringen väljer dock att kalla det för en dubbdäcksskatt.
I Norge har ett avgiftsystem minskat dubbdäcksanvändningen radikalt och därmed positivt påverkat luftkvaliteten. I väntan på utredningens förslag jobbar staden vidare för att klara luftkvaliteten, med hopp om hjälp från stockholmsbilisterna genom att de väljer bort dubbdäck.
/

Nu kan de ungdomar som är födda 96, 97, 98 och inte har fyllt 18 år den första juni söka sommarjobb i Stockholm stad. Detta är ett utmärkt tillfälle för alla de som inte har andra kontakter med arbetsmarknaden att få en erfarenhet från hur det fungerar på en arbetsplats.  Vi vet att trösklarna är högre för unga nyutexaminerade som inte har fått in en fot på arbetsmarknaden sedan tidigare, att etablera sig. Vi tror på Stockholms unga, och för att fler unga ska få en fot på arbetsmarknaden satsar Stockholms stad sedan flera år på att erbjuda sommarjobb. I år har vi som målsättningen att anställa 5500 ungdomar inom stadens verksamheter. Vi prioriterar sommarjobb till ungdomar i ytterstaden som ofta har svagare koppling till arbetsmarknaden.

Vissa kommuner går ut och lovar sommarjobb till alla ungdomar. Det gör inte vi. Varför då kan man undra. Det enkla skälet är att det är viktigt att de sommarjobb som erbjuds är av bra kvalitet och att staden kan erbjuda handledning. Det visar sig också att detta uppskattas av ungdomarna. 2013 var 9 av 10 ungdomar nöjda med sitt sommarjobb. Även i år kommer nöjdheten med sommarjobben att följas upp genom en enkät.

Jag vill gärna se att många företag också erbjuder unga sommarjobb. Jag vet att det sker. Allt fler ser sommarjobben som en möjlighet att etablera kontakt med unga som sedan kan leda till en anställning. Majoriteten av alla nya jobb kommer i företag med färre än 50 anställda. Sommarjobb kan faktiskt vara ett sätt att förebygga arbetslöshet bland unga. Därför är det viktigt att många arbetsgivare vågar satsa på unga, trots att de inte alltid har tidigare arbetslivserfarenhet.

Det ligger i allas intresse att skapa möjligheter för unga på arbetsmarknaden, att ge dem goda förutsättningar att växa med ansvar och steg för steg utvecklas i sin yrkesroll. Unga bidrar med unika perspektiv och nya erfarenheter som berikar alla verksamheter. De sommarjobb som erbjuds i Stockholm stad finns inom barnomsorg, följt av äldreomsorg och arbete utomhus (parkskötsel/städning), arbete inom hus (städning/administration/kontor)

Snabba svar på frågor om sommarjobben får ungdomarna på facebook.com/sommarjobbistockholm

/

Dagen började i Kista, Ericsson Studio där den första LM Ericsson-telefonen från 1890-talet fram till dagens spännande produkter som gör Ericsson till en av världens ledande företag inom telecom. Skälet till besöket på Ericssons studio var styrelsemöte för Electrum.

Samtidigt som vi hade möte kom ett twitter om att Stockholm har den högsta andelen high-tech jobb i Europa. Hela 18% av arbetskraften i Stockholm är enligt denna rapport – beställd av Google – relaterad till IT. Rapporten påpekar också såväl Ericssons som Kista Science Citys betydelse för denna utveckling.

På styrelsemötet fick jag också lära mig att det största ICT-baserade medtech klustret nu återfinns i Kista.

Eftermiddagens företagsbesök gick till Tobii, ett av många intressanta företag som är sprungna från KTH. Deras fantastiska teknik som går ut på att du styr datorn med ögonen, var du tittar på skärmen, är helt fantastisk. Deras lösningar har bokstavligen revolutionerat livet för många gravt funktionshindrade människors runt om i världen. Kan du bara titta så kan du faktiskt skriva en bok med hjälp av tekniken, eller måla tavlor.

Kvällen vigdes åt Sthlm Tech meetup. Ett lysande exempel på allt som händer i Stockholm just nu på start-up området. Och inte bara på start-up. På Sthlm Tech möts såväl nya som ”gamla” företag. Det är just detta som är spännande, mötesplatser för etablerade och nya företag, kryddat med som ikväll – företag som Bonniers, Accel, Creandum och andra intresserade investerare. Auditoriet på Hilton var fullsatt och mer än det, människor trängdes längs väggarna.

Tyler Crowley höll i det hela på ett strålande sätt. Jag fick möjlighet att berätta om att staden idag presenterat Open Stockholm Award 2014. På frågan hur länge jag varit borgarråd kunde jag konstatera att mycket har hänt sedan hösten 2006 när jag blev borgarråd. Tex så lanserades Iphone våren 2007. Sedan dess har oerhört mycket hänt när det gäller utveckling av internet, GPS och smartphones, appar, internet of things mm. Och Stockholms kreativa människor har hållit sig väl framme i denna utveckling. Det har underlättats av det väl utbyggda öppna fibernät som finns i Stockholm sedan 1990-talets slut. Att staden har satsat på öppen data , e-tjänster mm har också spelat in.  Alla skolor har fiberuppkoppling, nästan alla flerfamiljsfastigheter, kontorsbyggnader, kort sagt tämligen unikt i världen.

Det vi behöver göra nu är att marknadsföra detta än mer och bygga vidare på att utveckla arenor och tillämpning av tekniken. Testbädd för 5G i Kista är bara ett exempel. Jag passade också på att lyfta fram SUP_46 som ett lysande initiativ som jag tror betyder mycket för nyföretagandet i Stockholm.

Att lyssna på de olika pitcharna var också kul och jag kan konstatera att det inte är lätt att sälja något som man utvecklat själv. Det gäller att ha en viss distans och lyfta fram det som är det mest väsentliga.

Sist men inte minst – Bonniers Accelerator som presenterades idag ska bli spännande att följa.

Tack Tylor för ditt initiativ att skapa denna mötesplats – det faktum att det vara många hundra på plats en tisdagkväll visar att den behövs. Tack för detta och tack till alla andra som bidrar till att Stockholm är en så spännande och innovativ stad i dessa tider.

/