Borgarrådets blogginlägg 2006-2014

Bifogat det anförande som jag höll idag vid konferensen National Swedish ITS Conference 17-18 September. Förhoppningsvis innehåller det en del intressant information även för läsarna av denna blogg.

Ladies and gentlemen,

 The Stockholm region is diverse, innovative and globally connected. Stockholm is one of the fastest growing cities in Europe and the largest city in Scandinavia, a City with an open, supportive and stable business environment. Stockholm’s cosmopolitan energy is a magnet for talent – and the region welcomes the skills, capital, ideas and culture that new residents and investors contribute to our economy. Our excellent quality of life, the combination of a vibrant downtown area with closeness to nature, creates the unique Stockholm lifestyle.

 The region stands for 45 % of Sweden’s population growth and in Stockholm City alone we will be one million inhabitants in the year 2024.  This poses for opportunities as well as challenges. An increasingly densely populated city does for example not equal more square meters of road. So how do we get people from point A to point B smoothly? Part of the solution is information. And information and technology go hand in hand.

 Stockholm is often considered a leader in adopting new technologies and setting new consumer trends. Many companies use Stockholm as a test market. When PWC rank international cities, in its report Cities of Opportunity, Stockholm comes out in 5th place after New York, London, Toronto and Paris. But we are no 1 regarding Intellectual capital and innovation. When it comes to transportation and infrastructure, Stockholm is in 5th place after cities such as Singapore and Tokyo. That is to say that we have a good foundation in order to face our challenges when it comes to transportation and using technology as a tool.

 We already use ITS in our Traffic Control Centre, where all traffic information is gathered and used on the website and in the app, which is available to everyone and is great tool when planning your trip, whether by car, by bicycle or as pedestrian. This tool can be used in the three mayor regions in Sweden and is in collaboration with the Swedish Transport Administration.

 Although I am convinced that we need leadership from governments, we must also show leadership locally and encourage initiatives and an early deployment of best practices amongst cities. It is not surprising that PwC in their yearly report “Cities of opportunity”, considers that Stockholm has the worlds´ best “digital economy” (that is to say the highest share of citizens and companies that truly use the Internet and use its advantages).

 That is why we have an action plan for open data. As the first City in Sweden, we have invited companies and entrepreneurs to an open competition for new ideas and the development of ideas – The Open Stockholm Award in the year 2012 – using city data regarding parking, transports, construction, environment, air-quality and tourism, which are free and accessible through URLs/links. The result was remarkable and we received a lot of new innovation ideas and apps. Due to the astounding results and popularity, we will continue to provide more open city data sources and we are already planning to organise the next competition in 2014.

 An example of the great innovations that can come out of making data sources available is an app called Waze, in which you can share traffic information by reporting road accidents and road blocks. This app will automatically update your route based on the current information as well as memorize your usual routes, work hours and preferred routes. Friends can be notified on your estimated arrival time by sending a link that shows you driving route in real time. You can also find the nearest gas station along your route, with the current gas prices, which have been updated by other Waze-users. This is just one of many examples of apps that have been created by innovated entrepreneurs, who have made – and continue to make – life easier for people.

In addition to The Open Stockholm Award, we are also in the midst of a new competition called Innovative Solutions, in which contestants will have the opportunity to develop innovative solutions regarding information on traffic disturbances to passengers/road users travelling to and from Kista, one the world´s leading ICT clusters. This is due to the many infrastructure developments occurring in the area, causing disturbances in the traffic flow. This is a very exciting project as it is the first pre-commercial innovation procurement in Sweden. We´ve had many interesting ideas and I myself have had the privilege to listen and evaluate some of these ideas, by judging the contest in our own version of the program “Dragons´ Den”. It will be interesting to see what kind of technical innovations that will come out of this competition and to what extent it can be developed.

 Stockholm City is also renowned for our fibre network, which is accessible to over 90 % of the population and hence all around the city. Today it is the world´s largest fibre network. Something that is very unique and fantastic about this is that this development has been done without using our taxpayer’s money. In furthering our aspirations to making this city more attuned to the technological developments, we are now looking at the possibility of connecting street corners around the city to our fibre network in order to measure everything from traffic flows to air quality in an effective and more simple way than today.

 These are just a few examples of what´s going on in Stockholm. But more can, and has to, be done. With such a level of intellectual capital in Stockholm, we have all the potential of coming up with new technical solutions as well as increasing our networking with others countries as it is of vital importance that we all come together and learn from each other.

Nyligen träffade Stefan Löfven kommunala (s)-politiker från hela landet. I samband med detta gav jag honom ett tips på vad de skulle kunna diskutera i en debattartikel i Dagens samhälle. Nämligen socialdemokratiska kommuners något snäva syn på näringslivet. Läs hela artikeln här: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/socialdemokraternas-politik-slar-mot-smafoeretagen-6202

 En kartläggning genomförd av Göteborgs universitet visar att (S)-styrda kommuner köper klart mindre verksamhet än den genomsnittliga kommunen. I dag är andelen köpt verksamhet från föreningar och företag 6,6 procent i S-styrda kommuner och 10,8 procent i övriga kommuner. Endast 4 procent av de socialdemokratiska kommunpolitikerna anser att privata entreprenörer bör få utföra mer av verksamheten i den egna kommunen.

 I Alliansstyrda Stockholm har vi valt en annan väg. Stockholms stad upphandlade verksamhet för 15,4 miljarder kronor 2012. Inom infrastruktur och äldreomsorg utförs hela 60 procent av verksamheten av externa entreprenörer och för verksamhetsområdena omsorg om funktionshindrade, utbildning, grundskola och affärsverksamhet är mer än hälften av verksamheten utlagd på externa utförare. Stockholm har även högst andel nystartade företag i förhållande till befolkningen i hela landet.  Fler välfärdsutövare skapar ett positivt företagsklimat som stimulerar till entreprenörskap och bidrar till en innovativ miljö som stärker välfärdens kvalitet. Kanske något för S-ledningen att fundera över i deras arbete för en bättre företagspolitik?

 /

Sedan flera år tillbaka satsar Stockholm stad på att erbjuda många ungdomar sommarjobb i stadens förvaltningar och bolag. Sommaren 2013 tackade 5.696 ungdomar ja till att sommarjobba. Det är rekordmånga. Sommarjobbet är för många ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden och därför är det särskilt viktigt att kunna erbjuda sommarjobb till ungdomar som kanske inte alltid har goda kontakter in på arbetsmarknaden. Tack vare sommarjobbet öppnas en dörr och unga människor blir en erfarenhet rikare. Dessutom är det alltid kul att tjäna egna pengar. De vanligaste jobben är inom barnomsorg, parkförvaltning och äldreomsorg.

Under de år som staden har satsat extra på sommarjobb för ungdomar har jag också märkt ett allt större intresse från privata arbetsgivare att bidra till att ge unga människor erfarenhet från arbetsmarknaden via ett sommarjobb. Exempelvis är Gröna Lund och McDonald’s mycket goda föredömen i denna del. 

Inför sommaren 2013 sökte 11031 ungdomar sommarjobb i stadens förvaltningar. Av dem fanns 8.578 i den prioriterade målgruppen 16-18 år.  6.390 ungdomar fick erbjudande om att sommarjobba i staden och av dem tackade 694 nej .

  

 

 

Stockholm är en av världens ledande ITC-regioner. Nyligen kom nyheten att spelindustrin växer så det knakar i regionen. Vi har musik och det nyligen öppnade ABBA-museet som förstärker Stockholms position på detta område. Hur får då besökare i regionen del av denna helhet?  Stockholm har flera gånger utpekats som en av världens bästa platser att leva på och turistnäringen är under stark tillväxt. Stockholm är alltså bra att bo i och vackert att titta på, men hur är det med stadens ljud?

Nu lanseras en ny spelbaserad applikation för smartphones, Stockholm Sounds. Den är gratis, fungerar offline och kommer förhoppningsvis att  locka och berika besökarens visuella upplevelse av staden med ljud och musik . Stockholm Sounds finn i Appstore för nedladdning. En applikation för alla som vill upptäcka Stockholm på ett nytt och spännande sätt. En applikation som är lika rolig att delta i som att lyssna till. Testa den här och nu.

Den använder ljud och musik för att komplettera den visuella upplevelsen av stadens attraktioner samt tillför spelmekanismer för att berika besökarens upplevelse av Stockholm. Tjänsten erbjuder element som inspirerande uppdrag, belöningar och unika upplevelser kopplade till ljud och musik runt om i Stockholm.

/

 

Idag ägde årets Klimatpaktskonferens rum. Det är 180 medlemmar och idag var det nästan 200 presoner på konferensen. Detta är ett fantastiskt nätverk av företag som alla brinner för att på sitt sätt bidra till miljöutvecklingen i Stockholm. Tillsammans kan vi göra stor skillnad. IBM, Microsoft, Atea och Åke Lindström från Kista Science City var på plats och berättade om Kista Commute. Eva Krutmeijer höll i dagen på ett utmärkt sätt och många vittnade om sitt eget miljöarbete på ett för andra inspirerande sätt. Med tanke på volymen under pausen så sker det mycket erfarenhetsutbyte mellan företag från diverse olika branscher. Vi passade också på att informera om stadens samarbete med Open Lab, och intresset bland företagen för att höra mer om detta kan Ivar Björkman från Open Lab vittna om. Kul tycker jag.

Kort sagt – en kul och inspirerande konferens. Läs mer om den här.

På eftermiddagen besökte jag Filippa K. Företaget har sitt huvudkontor i Stockholm och kunde presentera en imponerande tillväxt om 23% 2012.  Totalt ca 600 miljoner kronor i omsättning i Norra Europa varav ca hälften i Sverige. Företaget fyller 20 år iår och är ett bra exempel på den mode- och designbransch som finns i Stockholm. I deras lokaler kunde man redan nu få en bild av vad som ska komma till våren nästa år.  

/

 

 

Läser idag en debattartikel i Dagens Industri där Tomas Rudin (s) slåss för affärsflyget på Bromma. Det är i sanning en nyhet.

När ärendet om en förlägning av avtalet om Bromma mellan dåvarande Luftfartsverket och Stockholm stad var uppe i kommunfullmäktige 2008  reserverade sig socialdemokraterna mot en förlägning av avtalet. Skälet var att Bromma inte skulle vara kvar. Behöver jag påpeka att Rudin deltog i den debatten? Jag länkar till beslutet i kommunfullmäktige och lägger med deras reservation nedan.

Så Tomas Rudin är inte särskilt trovärdig i sitt vaktslående om Bromma. När det verkligen gällde att visa färg om Bromma sa han nej tack. Då kostar det inte särskilt mycket att nu – i opposition och utan sitt parti med sig – låtsas som att man värnar Bromma.

Läs och begrunda vad de ansåg om Brommas framtid.

Reservation anfördes av borgarråden Carin Jämtin och Roger Mogert (båda s) enligt följande.

Vi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta följande.

1. Avslå föredragande borgarrådets förslag till beslut.

2. Därutöver anföra följande.

Det finns en rad goda skäl att avslå ärendet. Miljö-, säkerhets-, näringslivs- och stads-utvecklingsskäl talar för en avveckling av Bromma flygplats.

Det finns också en rad goda skäl att avslå det här specifika avtalet. Det är ett avtal som ensidigt gynnar den ena avtalsparten, nämligen Luftfartsverket, medan stockhol-marna bakbinds i 30 år framåt utan möjlighet att säga upp avtalet.

Till sist bör ärendet avslås mot bakgrund av den slarviga och hafsiga beredningen. Kommunfullmäktige och stockholmarna undanhålls uppenbarligen de verkliga konsekvenserna av det avtal man ingår.

Miljö och säkerhet

Bromma innebär att stockholmarna bidrar med en kraftig subvention av en verksamhet som alla vet är miljöskadlig och som därmed inte behöver bära sina egna kostnader. Klimatfrågan är det knappt någon som ifrågasätter vikten av. Att stockholms skattebe-talare då ska subventionera denna verksamhet blir än mer orimligt.

För de som berörs är givetvis den miljöpåverkan som sker kring flygplatsen till följd av trafiken ett ständigt problem. Buller, liksom utsläpp av kemiska substanser och avgaser, är ständigt närvarande och påverkar vardagslivet. Det handlar om avbrut-na samtal, störd sömn, oro för att barnen ska äta frukt från trädgården, o.s.v. I och med det nya avtalet ökar antalet flygrörelser från 65 000 till 80 000, vilket är en stor ök-ning.

Dessa frågor blir ännu mer problematiska eftersom skador från buller även drabbar dem som inte upplever bullret som störande. Alla stadsdelsförvaltningar lyfter i sina remissvar fram bullerfrågan, något som torde motiveras av att frågan är en levande problematik för dem. Till skillnad från vad man kanske spontant tror så väljer inte alla att bo där de bor. Inte minst barnen saknar möjlighet att välja.

Säkerhet

Till sist kan man aldrig bortse från olycksrisken. Brandförsvaret lyfter i sitt remissvar fram det olyckliga med en flygplats i en tätbebyggd miljö. Den handfull haverier och krascher som hittills skett i västerort till följd av Bromma flygplats verksamhet har som mest krävt 22 döda, men oftast mindre än 5 personer. Till det ska läggas en rad incidenter ända in på 90- talet. Då har dock störtade flygplan på ett nästan mirakulöst sätt, trots den täta bebyggelsen, inte lett till några döda, bara materiell förödelse och skador.

Det är också värt att notera att den stadsdelsnämnd inom vars område den största olyckan, med flest döda, inträffade inte fått ärendet på remiss.

Näringsliv och stadsutveckling

Det enda skäl som ärendet lyfter fram till förmån för Bromma flygplats är vikten av en citynära flygplats för regionens näringsliv. Tyvärr finns detta behov inte dokumenterat eller analyserat någonstans i ärendet och Stockholm Business Region har inte fått ärendet på remiss.

Det som brukar framhållas i detta sammanhang är vikten av utrymme för det så kallade ”affärsflyget”. I de enda seriösa utredningar som gjorts av behovet av Brom-ma, i mitten på 90- talet, är det också detta som lyfts fram som problematiskt. All övrig trafik – då som nu – skulle med lätthet kunna få plats på andra flygplatser.

Affärsflyget handlar om trafik med små plan där företag och andra köper specifika flygresor. Enligt Stockholmsberedningen rör det sig om 7000 – 8000 landningar per år. Restiden till och från City och Bromma flygplats respektive Arlanda är ungefär likvärdig. Faciliteterna på själva flygplatsen är dock bekvämare och smidigare för resenärerna på Bromma. Däri ligger också flygplatsens attraktivitet. För detta syfte ianspråktages idag mer än 1 400 000 kvadratmeter mark i en attraktiv och central del av Stockholm till en hyra om 1 krona per år. Det vore orimligt att förvänta sig att af-färsflygets resenärer inte skulle vilja ha kvar denna verksamhet.

Det är dock inte självklart att verksamheten är positiv för näringslivet i Stockholm. Som Svenskt Näringsliv framhållit i sitt remissvar till Rogestams utredning ”Framtidens flygplatser” finns bara en flygplats som har ett nationellt strategiskt intresse, nämligen Arlanda. Arlanda har rasat från att vara Nordens största flygplats till att vara den tredje största. Svenska resenärer får idag regelmässigt åka via Helsingfors till långväga destinationer. Ska Stockholm kunna kalla sig Skandinaviens huvudstad bör det också finnas en stark internationell flygplats. Den enda flygplats som skulle kunna fylla en sådan roll är Arlanda.

Tyvärr undergräver Bromma flygplats Arlandas ställning. Det finns ingen anled-ning för Sveriges näringsliv att vilja se ett svagare Arlanda- tvärtom! Det finns dock en logik för det affärsdrivande verket Luftfartsverket att vilja bevara Bromma flygplats eftersom de då kan erbjuda fler attraktiva slot- tider för den inrikes linjetrafiken. Inri-kes linjetrafik minskar sedan en tid och man förlorar marknadsandelar till tågtrafiken. Det är givetvis ett bekymmer för Luftfartsverket, inte minst som man har flera mindre flygplatser runt om i landet som måste finansieras. Luftfartsverket får ju en intäkt, inte bara vid start och landning på Bromma flygplats, utan också på flygplatsen i andra änden av linjen. På så sätt underlättar givetvis Bromma flygplats för Luftfartsverket som har flygplatser på en rad mindre orter i Sverige. På så sätt fyller Bromma en funk-tion för dessa mindre flygplatser och orter. På så sätt bidrar stockholmarna också eko-nomiskt, genom sämre miljö, genom mindre säkerhet och genom utebliven utveckling till att vidmakthålla flygplatser runt om i Sverige.

Stockholm och övriga Sverige har dock allt att vinna på att istället stärka Arlanda som nav för flygtrafiken i vår del av Europa. Köpenhamn har 21,4 miljoner Oslo 19,0 miljoner Arlanda 17,9 miljoner och Helsingfors 13,1 miljoner passagerare per år. Goda flygtransporter är mycket viktigt för den internationella konkurrenskraften. Ett mer internationellt konkurrenskraftigt Arlanda är något som många aktörer lyfter fram t.ex. Invest in Sweden Agency och Svenskt Näringsliv. Även den internationella när-ingslivsorganisationen World Economic Forum anser att Arlanda måste förbättras. Bromma flygplats är inte lösningen för Stockholm. Bromma flygplats är inte en del i internationellt nav, utan bidrar istället till att splittra upp trafiken till Stockholm.

Bromma flygplats ligger dessutom idag i ett av Stockholms mer attraktiva områden (när den byggdes var det landsbygd). Området bör istället användas för att utveckla Stockholm och västerort med ett tillskott av bostäder, rekreationsområden och nya trafiklösningar i en ansträngd del av Stockholms trafiksystem. I den debatt som förts kring Bromma de senaste 15 åren har det funnits konkreta förslag på allt från 1500 bostäder till de mest vidlyftiga förslagen på ca 10 0000 bostäder. En rimlig uppskatt-ning är en potential på 4 – 5000 bostäder och tillhörande grönområden och infrastruk-tur. Vad det skulle innebära samhällsekonomiskt och för skatteunderlaget och arbets-marknaden i Stockholm går att uppskatta och bör räknas som en kostnad i samman-hanget. Det finns dock inget sådant material i ärendet.

Avtalet

Avtalet är skrivet så att Luftfartsverket har alla fördelar och Stockholm har alla nack-delar. Stockholm får 1 krona i fast ersättning, samt en rörlig ersättning som beräknas till 4 miljoner kronor per år, för en yta på över 1 400 000 kvadratmeter. Stockholm bidrar också med att acceptera de miljöproblem och säkerhetsrisker som en centralt belägen flygplats innebär. Till det ska läggas de uteblivna fördelar som en alternativ användning av marken skulle kunna innebära.

Alla förpliktiganden faller också på staden, alla rättigheter tillfaller Luftfartsverket och staden bara kan hoppas på Luftfartsverkets goda vilja:

– Luftfartsverket ska ”söka stimulera” flygbolagen att använda tystare flygplan – istället för att åta sig att göra detta.

– Luftfartsverket ska löpande utvärdera behov av åtgärder inom ramen för gällande miljötillstånd, något som ska utgöra underlag för ”parternas samråd” om verksamhetens utveckling.

– Luftfartsverket ska ”sträva” efter att bedriva verksamheten så att bullerstörning-arna minimeras.

Det finns inga formulerade mål, inga mått och inga sanktionsmöjligheter. Luftfartsverket har dock rätt att:

– Säga upp avtalet i förtid.

– Omförhandla ersättningen till staden om flygplatsens parkeringsintäkter (sic!) minskar utan att kompenseras av andra intäkter.

– Ersätta staden med utgångspunkt från den egna verksamhetens intäkter istället för utifrån markens värde och alternativkostnaden för staden.

Det är ett avtal med villkor som alla andra affärsdrivande verksamheter i staden skulle vilja ha men – förhopppningsvis – ingen skulle få.

Ärendets beredning

Sedan avtalet presenterades av ansvarigt borgarråd har diskussionen om uppsägningsklausul förts. Mot den bakgrunden återremitterade minoriteten i kommunfullmäktige ärendet för att få klarhet i vad det skulle innebära för staden om man ville gå ur avtalet före 2038.

Nu återkommer ärendet till kommunstyrelsen mindre än ett dygn senare. Det rymmer dock inget svar på den fråga som motiverade återremissen, och inte ens den fakta som finns och är väl känd redovisas för kommunfullmäktige. Någon orsak till brådskan finns inte heller eftersom avtalet inte behöver godkännas förrän till halvårsskiftet.

Med några enkla telefonsamtal till berörda förvaltningar hade man dock kunnat få information och svar på frågor som stadsledningskontoret nu uppenbarligen inte ville eller förmådde prestera.

Några exempel:

– Den bild som stadsledningskontoret och föredragande borgarrådet ger av avtalsförhållandena är inte riktig. Det är inte två likvärdiga parter som ingått ett avtal. Vill Luftfartsverket avveckla Bromma behövs ingen förhandling. De har den rätten enligt avtalet. Det är dock riktigt att Stockholm måste förhandla med Luftfartsverket och sannolikt betala ett skadestånd.

– Förra gången en borgerlig majoritet bundit staden i ett avtal om Bromma förlorade man nästkommande val. Då landade diskussionerna om skadestånd i storleksordningen 100 – 250 mnkr per år. Siffrorna gäller dock dåtidens penningvärde, så man kan anta att det borde kosta något mer idag. Sannolikt har inte avtalets värde sjunkit med den utökade trafiken heller. En rimlig grund skulle vara att i alla fall räkna fram dessa siffror till dagens penningvärde och därmed ge kommunfullmäktige en aning om en tänkbar nivå på kostnaden för att gå ur avtalet.

Det hade inte varit svårt att klargöra dessa enkla fakta för kommunfullmäktige in-för beslut. Det borde heller inte vara alltför svårt att uppskatta ett tänkbart ska-deståndsanspråk från en väl känd offentligt driven verksamhet inom stadens gränser.

Att heller inte göra det på en uttrycklig begäran från en stor kommunfullmäktigeminoritet är orimligt.

Idag blev det officiellt att Norwegian börjar flyga direkt från Stockholm till San Francisco och Los Angeles. Det är väldigt goda nyheter för Stockholm och regionens konkurrenskraft! Tid är pengar i allt högre utsträckning. Att slippa byta plan under resan är därför en viktig fråga i kampen om talanger och investeringar.

Inte minst en direktlinje till San Francisco är av stor vikt för Stockholms växande IT-sektor, i Kista och resten av staden. Stockholm är idag en världsledande IT-stad, bara snäppet efter Silicon Valley på den internationella IT-scenen. Med globaliseringen ökar också kraven på att utvecklare i Stockholm snabbt och enkelt ska kunna nå sina kollegor i Kalifornien, och vice versa.

I veckan pågår dessutom förhandlingar kring Arlandas miljötillstånd. Det är oerhört viktigt att det nya miljötillståndet utformas så att Arlanda kan fortsätta attrahera nya direktlinjer och därmed ytterligare förstärka regionens konkurrenskraft. Ett miljötillstånd som innebär begränsningar jämfört med nuvarande tillstånd påverkar inte bara Stockholmsregionens konkurrenskraft utan hela Sverige.

Bra flygmöjligheter lockar hit investeringar, talanger med hög kompetens och gör att befintliga företag kan utvecklas på ett positivt sätt. Därför är dagens nyhet glädjande för Stockholm!

I somras skrev Filippa Reinfeldt och jag en debattartikel i SvD om behovet av fler utbildningsplatser för sjuksköterskor i Stockholm. Nu har regeringen beslutat att satsa på fler sjuksköterskor, skriver DN idag. Regeringen tillför 100 miljoner kronor på att utbilda fler sjuksköterskor i länet. På tio år ska det ge ett tillskott på 3400 nya sjuksköterskor. Det är precis vad regionen behöver!

Stockholms län har idag lägst andel sjuksköterskor i relation till befolkningen i hela landet. Samtidigt är antalet sökande per plats på sjuksköterskeutbildningarna högst här. På sex år har Stockholms län vuxit med över 200 000 personer. Närmare hälften av Sveriges befolkningstillväxt sker i huvudstadsregionen. För att regionen ska vara fortsatt attraktiv krävs en fortsatt god servicenivå och att utvecklingen av välfärdstjänster hänger med.

Kompetensförsörjningen är en viktig del för att möjliggöra fortsatt tillväxt. Det gäller inte minst möjligheten att attrahera och behålla personer med akademisk utbildning, däribland sjuksköterskor. Redan i dag ser vi att kompetensbristen i Stockholm blir ett allt större tillväxthot. Den totala efterfrågan på arbetskraft i regionen förväntas öka med närmare 200 000 personer till år 2020. Tre av fyra av dessa arbetstillfällen kommer kräva kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Bristerna förutses bli störst inom bland annat vård och omsorg samt skola.

3 400 nya utbildningsplatser är därför ett positivt besked för hela regionen!

Deltog idag på ett frukostseminarium där en rapport om Stokabs betydelse för tillväxten och företagandet i Stockholm presenterades. Acreo har gjort analaysen och den är mycket intressant. Den visar att det öppna konkurrensneutrala svartfibernätet i Stockholm har medfört följande sedan Stokab statade för ca 20 år sedan:

– det finns ca 100 telekomoperatörer och över 700 företag som kunder

– öppenheten och möjligheten att hyra den kapacitet som man behöver har medfört att alla kunder kan designa sin egen nätstruktur

– små företag och hushåll får samma möjlighet som storföretag att få tillgång till hög kapcitet i nätet

– tillgången till hög kapacitet skapar en hög IT-mognad hos såväl medborgare som företag , vilket i sin tur driver på utveckling av nya tjänster och innovationer

– bredbandspriserna är lägre tack vare konkurrensen vilket naturligtvis gynnar näringslivsklimatet

– bostadsföretagen/flerfamiljshusen och den tidiga investering i infastrukturen i fastigheterna har betytt mycket för utvecklingen

– den snabba och väl utbyggda infrastrukturen har inneburit miljardbesparingar för kommun och landsting

– Kista Science City hade förmodligen inte varit så internationellt konkurrenskraftigt ICT-kluster utan Stokabs fibernät.

– 3G och 4G skulle inte ha kunnat byggas ut så snabbt om inte Stokabs heltäckande fibernät funnits på plats.

– Acreo räknar med att jobbvärdet – dvs en ökad sysselsättning – uppgår till ca 7,5 miljarder kr

– Nyttan är minst tre gånger större än investeringarna

– den samhällsekonomiska vinsten uppgår till ca 16 miljarder kronor

Många intressanta aspekter kom fram vid seminariet och det går att titta på det här.

Kort sagt, det är svårt att överskatta betydelsen av det beslut som fattades för ca 20 år sedan om att inrätta ett öppet konkurrensneutralt fibernät i Stockholm som just tillhandahåller kapacitet utan att klättra upp i värdekedjan. Det är upp till de företag som hyr kapacitet att utveckla tjänster mm. Och de har mer pengar att använda om de inte behöver göra den grunläggande investeringen utan kan hyra den kapacitet som behövs. Egentligen är det konstigt att det inte finns fler exempel liknande Stokab runt om i landet. 

Vägvalet för 20 år sedan har visat sig vara mycket viktigt. Rapporten illustrerar det bland annat genom att jämföra med Köpenhman, där staden valde en annan väg än ett öppet konkurrensneutralt nät. I Köpenhamn är idag ca 20 % av fastigheterna anslutna till nätet jämfört med över 90% i Stockholm. Skulle Stockholm ha haft Skype, Klarna, Spotify, Dice mfl om inte Stokab hade funnits??

/

 

 

Idag har jag presenterat Tillståndsguiden. Det är en utmärkt tjänst för företagare i Stockholm. Här finns det samtal de tillstånd som behövs för att starta olika typer av verksamheter. Jag träffade en företagare i restaurangbranschen i samband med lanseringen. Hans kommentar var – detta är världsklass. Tänk om denna hade funnits för några år sedan när jag drog igång verksamheter. Då hade jag sluppit att lägga ner massor med tid på att surfa runt, och ringa till olika tjänstemän, för att få information om vad jag behöver för tillstånd för att köra igång. Nu finns allt samlat på ett ställe. Toppen tyckte han. Och toppen tycker jag.

Det är viktigt att ha lättillgänglig information för företagen. Företagslotsen finns och kommer att finnas även framöver. Men med Tillståndsguiden blir det lätt att göra rätt från början. Dessutom är företagen inte beroende av öppettider för att lämna in ansökan. Och om det är något som man undrar över finns Företagslotsen till hands, förutom tjänstemännen på respektive förvaltning givetvis.

/