Borgarrådets blogginlägg 2006-2014

En fullspäckad dag inleddes med att jag lyssnade på ett antal spännande sessioner på Digital Health Days 2013 DHD13. Den första av förhoppningsvis flera konferenser på Stockholmsmässan där företrädare för akademi, offentlig sektor och näringsliv inom life science, ICT och Gaming träffas för att utbyta erfarenheter. Stockholm har otroligt goda förutsättningar att ligga i framkant när det gäller att gifta ihop dessa områden. Den spännande utveckling som sker på mobilområdet där data används för att skapa ny access till information för vanliga människor kommer med all säkerhet att påverka såväl sjukvården som äldrevården. Det var som en av talarna konstaterade, Snart kommer appen där du får förslag på vilken läkare som du ska vända dig till, beroende på vilket problem du har. Tillgänglig data och teknik ger makten till individen. Riktigt så är ju inte dagens sjukvårdssystem uppbyggt.

Jag lämnade Stockholmsmässan en timma för att, tillsammans med kollegan Madeleine Sjöstedt, inviga en ny cykelparkering för ca 1000 cyklar vid nya Tele2arenan samt avtäcka skylt för Arenaleden, en ny led från söder till arenan. Förhoppningsvis leder den tydliga skyltningen till att många väljer cykeln i stället för bil till Tele2Arenan.

Åter på mässan lyssnade jag på presentationer av några av de ideer som kom fram vid den 24 timmars health hackathon som genomfördes innan sommaren. Otroligt stimulerande. Det finns många kreativa människor med fantastiska ideer. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på detta i Sverige. Många kan vittna om hur svårt det är att hitta riskkapital i Sverige och hur lätt det är i USA. Många vittnar oclså om hur oerhört svårt det är att få möjlighet att testa sina ideer skarpt i landstingens Sverige.

Digital Health Days har samlat nästan 400 personer från olika delar av världen. Lyssnar man till kommentarerna så ger det mersmak. Det är bara att gratulera arrangörerna och se fram emot nästa DHD i Stockholm.

Åhlens City har 13 miljoner besök/år. Det lärde jag mig idag i samband med att jag invigde deras nya koncept Cafe Å Lait på Klarabergsgatan. Ett mycket trevligt tillskott till miljön mitt i City. Vi vet att citymiljön är viktig för att attrahera besökare, såväl nationella som internationella, till Stockholm. Därför är satsningar som denna mycket välkomna. 57.000 fotgängare passerar varje dygn på Klarabergsgatan, och allt tyder på att det blir betydligt fler -80.000- när Citybanans station öppnar på Klarabergsgatan om ett antal år. Så potentiella kunder finns det gott om i detta läge.

Det blev ingen DN-Gala för min del iår. Men jag såg lite av den på TV.
/

DN har idag en artikel om att klyftorna ökar mellan Stockholms stadsdelar. Artikeln baseras på en Swecorapport som granskat inkomstutvecklingen i Stockholm under perioden 2000-2011. Den är intressant av flera skäl;

1. Medelinkomsterna har ökat i alla stadsdelar, lägs i Söderort med 32%. Jag undrar hur många andra städer i Sverige och Europa som kan visa på en liknande lägsta medelinkomstutveckling i sina stadsdelar? Rinkeby har tex en medelinkomstökning med 33 % under dessa 11 år.

2. Kvinnorna har i genomsnitt haft en bättre relativ löneutveckling än män. 20,4% för kvinnor och 12,7% för män. 

3. Medelinkomstökningen är störst i innerstaden. 46% under samma tidsperiod. Detta betraktar en del som negativt, att inkomstökningen skiljer sig så. Det som är viktigt för mig är att ALLA får en högre inkomst, vilket ju rapporten visar.

4. Det faktum att 50% av skatteintäkterna från värnskatten kommer från boende i Stockholms län, varav många bor i Stockholm, illustrerar att det finns många höginkomsttagare här.

5. Förvärvsfrekvensen i Stockholm stad är hög, 77% vilket är bra. Detta är en viktig förklaring till medeinkomstökningen i alla stadsdelar. Fler har inkomster.

6. Arbetet med att jobba för att minska utanförskapet får aldrig avstanna. 

7. Utbildningsnivån i Stockholm är hög (38 % har akademiskt utbildning) vilket beror på att arbetsgivarna i Stockholmsregionen har höga kompetenskrav. Många av de nyinflyttade till Stockholm (ca 17.000 förra året) har en hög utbildning och flyttar till väl betalda jobb. Det är bra för det leder i sin tur till att efterfrågan på den lokala marknaden ökar, tex restauranger, RUT och ROT-jobb, nöjen mm. Detta är en viktig anledning till varför jobben ökar på bredden i Stockholm. 

Stockholm satsar hårt på att minska utanförskapet och den höga sysselsättningsfrekvensen och ökningen av medelinkomsterna överallt i staden, visar att vi är på rätt väg. Men det finns mer att göra, alltför många står utanför arbetsmarknaden även i Stockholm. Detta viktiga arbete får inte hindras av en debatt om att det är problem att boende i vissa stadedelar har en snabbare inkomstutveckling än andra. Att trycka ihop inkomstskillnader är ingen lösning på utanförskapsproblemet.

Åter igen – det som är viktigt som också rapporten visar –  är att ALLA kan se att det är möjligt att öka sin inkomst, oavsett var man bor i staden. Det är vad som har hänt i Stockholm. 

Det som vi också kan se tendenser till är att människor i ytterstadsområden väljer att bo kvar i området när de ökar sin inkomst. Detta är också en viktig utveckling som leder till ett ökat serviceutbud i hela staden.  

/

I dag skriver jag i SvD om att Stockholmsregionen behöver fler yrkesutbildningar och fler yrkesutbildningsplatser.

Yrkesutbildningar är viktiga för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Dessa utbildningar skiljer sig från andra i och med att branscher är med och utformar utbildningarnas innehåll efter arbetsmarknadens behov. Det innebär att nyexaminerade får jobb. Nästan 90 procent av de som tar examen går direkt till ett jobb. Trots att det är i Stockholmsregionen den största efterfrågan på arbetskraft finns, fick tillväxtregionen Stockholm en mindre tilldelning platser än glesbygdsregioner i den senaste tilldelningen som myndigheten för yrkeshögskolan gjorde.

Risken är att dagens situation leder till ett minskat intresse för yrkesutbildningar från arbetsgivarnas sida. Idag lägger yrkeshögskolorna i Stockholm tillsammans med företag och branscher ner ett omfattande arbete på att identifiera ett specifikt behov av arbetskraft och utforma utbildningar därefter. Men då endast en knapp fjärdedel av ansökningarna från Stockholm blir beviljade är det svårt att motivera företagen att även fortsättningsvis komma in med ansökningar om att starta nya utbildningar för sitt specifika yrkesbehov.

I nästkommande tilldelning är det viktigt att fler platser och utbildningar hamnar i Stockholmsregionen. På så sätt kan fler gå från utanförskap och utbilda sig till yrken där det finns jobb att få som till exempel apotekstekniker, sjuksköterskor eller fritidspedagoger. Samtidigt kan företagen hitta rätt kompetens för att fortsätta växa och utvecklas i Stockholm.

Nyss kom ett mail från TSL med ett pressmeddelande från där VD Tomas Petti kritiserade de nya reglerna som införs från 1 september. Han konstaterar att från och med då ska den som är arbetslös och får ersättning från a-kassan skicka in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen varje månad. Rapporten ska innehålla en redogörelse över sökta jobb och andra jobbsökningsaktiviteter. Han konstaterar;  ”Att tro att dessa personer inte anstränger sig för att få ett nytt jobb är märkligt. Att tro att deras chans att få ett nytt jobb ökar om de skriftligt rapporterar om sina jobbsökaraktiviteter en gång i månaden är än märkligare. Att tro att de upplever det enkelt att leva på a-kassenivå är svårbegripligt. Att tro att ökad kontroll och hot om indragen ersättning är det som behövs för att personer ska ta sitt ansvar och söka jobb är kränkande, säger Tomas Petti, VD på Trygghetsfonden TSL.

Det visar på en bristande kunskap om vardagssituationen för de jobbsökande. Det är inte lättja eller ovilja som gör att inte alla snabbt hittar nya jobb. På många orter finns få jobb att söka. Det är många som konkurrerar om de lediga jobben och många av arbetarna har otillräcklig, eller dåligt dokumenterad kompetens, för att kunna konkurrera om de lediga jobben. Många är ovana att söka jobb och upplever det svårt att ”sälja” sig själv. Jobbcoacherna vittnar om den stora frustration och oro som många av deltagarna upplever. De flesta av de uppsagda vill ha stöd.”

Det ligger mycket i detta. Liknande erfarenheter finns från stadens arbetsmarknadsförvaltnings arbete med såväl unga arbetslösa som aldrig etablerat sig på arbetsmarknaden och andra som har hamnat i utanförskap. Det handlar om att rusta individer och att matcha personer till jobb. Ett arbete som bygger på förtroende såväl mellan arbetsgivare och matchare som mellan matchare och arbetslös. Ett sådant förtroende kan aldrig ersättas av skriftliga månatliga rapporter. 

Ju mer jag har satt mig in i utanförskapsarbetet, desto mer inser jag att det är ett mödosamt och tufft jobb att stötta personer som stått länge utanför arbetsmarknaden, eller kanske aldrig fått in en fot. Det är inget quick fix, och det handlar absolut inte om att de har sökt för få jobb. 

Det måste vara förödande för en individ, som inte får det stöd som många behöver, att varje månad svart på vitt rapportera om sitt misslyckande. Lägg därtill alla de arbetsgivare som får samtal om jobbsökningar för att arbetslösa ska ”fixa statistiken” .

Tänk om , tänk rätt.

Igår skrev jag på Expressens debattplats att alla vi som är trafikanter måste visa hänsyn för att Stockholmstrafiken ska vara framkomlig och trafiksäker. Att vi blir fler stockholmare och att det blir trängre på våra gator har märkts tydligt i Stockholm de senaste åren. I debatten efterfrågar varje trafikslag ett eget väl tilltaget utrymme på gatan. Det går inte i en fullt utbyggd stad. Enligt trafikplanerare skulle det krävas en gatubredd om 45 meter för att alla trafikslag – gående, cyklister, kollektivtrafik, gods- och leveranstrafik samt privatbilism – ska få plats. Framkomligheten är ett samspel där alla trafikanter måste visa en ömsesidig respekt och förståelse för de andra trafikslagens förutsättningar. Alla som är en del av trafiken – oavsett om man går, cyklar, är yrkeschaufför eller privatbilist – måste hjälpa till genom att ha rätt attityd i trafiken i Stockholm. Detta handlar inte om att , som vissa tror, ta större hänsyn till vissa trafikgrupper framför andra. Drt handlar om att vi måste hjälpas åt för att Stickholm ska vara en attraktiv stad och en säker stad. Stadens framkomlighetsstrategi bygger på att fler ska åka kollektivt, cykla och gå. Det kommer doch alltid att finnas leveransfordon och privatbilar i staden och det gäller att alla inser att alla trafikslagen behövs och att vi måste acceptera det och visa hänsyn.
.läs hela artikeln här

Skriver idag tillsammans med kollegan i landstinget, Filippa Reinfeldt, om vikten av att vår region får fler utbildningsplatser för sjuksköterskor. I en växande region måste vi kunna tillgodose också behovet av vård. Antalet utbildningsplatser spelar här stor roll och stockholmsregionen har länge varit underförsedd. Det är viktigt att ändra på det. Läs debattartikeln här.
/

I DN idag skriver politiker, kulturpersonligheter och samhällsdebattörer en debattartikel om att Arlanda bör byta namn till Raoul Wallenbergs Airport. Jag kan förstå poängen. Det var vad jag sa till DN när de ville ha en kommentar. Det jag också sa, men de inte var intresserade av, var att frågan har ett mycket bredare perspektiv. Därför skriver jag nu detta blogginlägg för att tydliggöra vad som är mest angeläget just nu när det gäller Arlanda.

Arlanda är porten till övriga världen och mycket viktig för Stockholms konkurrenskraft. Swedavia som driver flygplatsen, har ansökt om ett miljötillstånd som innebär att flygplatsen kan utvecklas med vår växande region. Frågan ska behandlas till hösten av Mark-och miljödomstolen. Det är oerhört viktigt att det nya miljötillståndet utformas så att Arlanda kan attrahera nya direktlinjer och därmed förstärka regionens konkurrenskraft. Ett miljötillstånd som innebär begränsningar jämfört med nuvarande tillstån påverkar inte bara stockholmsregionens konkurrenskraft utan hela Sverige. Arlanda är viktigt för inrikesflyget.

Jag skulle verkligen välkomna att alla de som undertecknat debattartikeln också deltar i arbetet med att sprida kunskap om hur viktig flygplatsen är för vår region. Undersökningar visar att Arlanda har förlorat i konkurrenskraft medan flygplatser som Oslo och Helsingfors har stärkt sin position.

Ett starkt nationellt och regionalt stöd för Arlanda är viktigt i den internationella konkurrensen och i Swedavias mfl arbete för att attrahera fler direktlinjer till vår region. Tid är pengar i allt högre utsträckning. Att slippa byta plan under resan är därför en viktig konkurrensfråga. Köpenhamn vet det, Helsingfors flygplats framgångsrika satsning på Asien är ett bra exempel på detta. Frågan behandlades också på ett seminarium i Almedalen.

Så det som gäller nu är att kraftsamla nationellt och regionalt för en utvecklad flygplats med ett nytt miljötillstånd som gör det möjligt att attrahera fler direktlinjer. Visst kan namnet spela roll men låt oss tillsammans se till att Arlanda blir än mer internationellt konkurrenskraftig och sedan kan vi med stolthet visa upp en flygplats med en mycket beundransvärd mans namn.
/

Media är ibland inte helt fullständig i återgivandet av budskap. Jag kommenterade i veckan Mark-och miljööverdomstolens beslut av säga nej till etableringen av en biogasfabrik i Skarpnäck. Jag kommenterade bl a att om det inte är möjligt att tillgodose biogasefterfrågan med lokal produktion så påverkar det naturligtvis kostnader och värderingen av miljönyttan.

Långa transporter från andra delar av landet för att tillgodose biogasbehovet i Stockholmsregionen gör ju skillnad om man ska titta på miljöeffekterna. Detta har uppfattats som att jag tvivlar på biogasen som sådan. Det är en felaktig tolkning beroende av mitt kortde svar. Min enkla slutsats var att om biogasen måste transporteras långt för att nå stockholmsmarknaden så blir ju alternativet inte så miljösmart som om produktionen kan ske lokalt.
/

Mark- och miljööverdomstolens  dom från förra veckan som innebär ett nej till lokaliseringen av en biogasproduktionsanläggning i Älta/Skarpnäck är ett rejält bakslag för möjligheterna att lokalproducera biogas i en storstadsmiljö.

Anläggningen var planerad för att producera biogas för framförallt stockholmsregionen. Bristen på biogas är stor i denna region och det behövs fler produktionsanläggningar. Med nej till en ny anläggning riskerar stockholmsregionen att hamna i en situation där det krävs långa transporter för att tillgodose biogasbehovet. Inte särskilt miljösmart.

/