Borgarrådets blogginlägg 2006-2014

Sweco presenterade nyligen rapporten arbetssökande i stadsdelsområden 2012. Den baseras på Arbetsförmedlingens statistik och är en läsning som innehåller såväl positiva som negativa nyheter.

I den allmänna debatten talas det ofta om den höga ungdomsarbetslösheten. Andelen unga (18-24 år) som är arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholm uppgår till 5,5 % enl Swecos rapport. Det kan jämföras med 11,1% i riket. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Situationen i Stockholm är bra mycket bättre för unjga än i andra delar av landet.

Samma sak gäller om vi tittar på utlandsfödda personer, arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i Stockholm 16-64 år. I Stockholm uppgår andelen till 10,6% att jämföra med 13,2% i riket.

Oppositionen framhåller ofta att klyftorna ökar i Stockholm. Tittar vi på utvecklingen på detta område så visas följande:

Enskede- Årsta -Vantör

Skarpnäck

Hägersten-Liljeholmen

Farsta

Skärholmen

har en kontinuerligt sjunkande arbetslöshet sedan 2010. Skärholmen är den stadsdel som har den kraftigaste minskningen av arbetlösheten  2011 till 2012.

Swecorapporten konstaterar också att arbetslösheten har minskat i Söderort samtidigt som den ökat i innerstaden. Därmed har skillnaden mellan dessa kommundelar minskat något.

Den stora utmaningen i staden är alltjämt dock Rinkeby-Kista med 11,4%, Spånga-Tensta med 9%, Hässelby-Vällingby 8,1% och Skärholmen (trots minskning de senaste åren) 10,2% i åldersgruppen 18-64 år. Tittar vi åldersgruppen 18-24 år så finns det ingen stadsdel som ligger högre än Göteborgs 9,1% (Riket 11,1%).

 

Socialdemokraterna i Stockholm lägger för närvarande vner mycket möda på att framställa arbetsmarknaden i Stockholm som näst intill katastrofal. Ingela Nylund Watz (s) hade nyligen en interpellationsdebatt i riksdagen med bl a näringsminister Lööf där hon uttrycker sig alarmistiskt om Stockholms arbetsmarknad och efterfrågar åtgärder från regeringen för att stärka Stockholmsregionens arbetsmarknad.

Visst är det bra att Ingela Nylund Watz (s) tycker att det är viktigt att vi har en bra arbetsmarknad i Stockholms län. Och jag hoppas att hon då också slår vakt om alla RUT-jobb som tillkommit under senare år, liksom de jobb som skapats genom att privata företag har fått möjlighet att etablera sig på välfärdsområdet i vår region. En viktig del av vår arbetsmarknad är dessutom konsulttjänster och finansiella tjänster. Arbeteten som inte alltid hyllas från vissa håll i den politiska debatten.

Det är viktigt att ge en korrekt bild av verkligheten. Hon menar bl a att det har skett en kraftig ökning av antalet varsel i Sthlms län 2012 jfr med 2010 och 2011.

 

 

 

 

 

Och det stämmer ju – men om man har ett längre prespektiv så ser ju verkligheten lite annorlunda ut.

Tittar vi på antalet varsel i riket 2012 så var det totalt 71.470, 2011 46 452 och 2010 44.468. 2002 var det 67 157 i riket.

Tittar vi sysselsättningsutvecklingen i länet så ser det ut på följande sätt;

 

 

 

 

 

 

Och på arbetslösheten i Stockholm stad bland hela befolkningen resp undgomar på följande sätt:

 

 

 

 

 

 

 

 

Tittar vi på 2012 års siffror och jämför med Riket – När det gäller hela befolkningen 16-64 år är siffran i riket 6,5% mot 5, 2 % i Stockholm stad (5% i länet). När det gäller arbetslösa ungdomar i riket så ligger siffran för 2012 på 10,4%, motsvarande i Sthlm är 4,8% (5,6% i länet).

1991 var befolkningen i Stockholm 674.452. den första november 1012 var det 880 008. En otrolig ökning av befolkningen med nästan 200.000 invånare i staden under den tidsperiod som diagrammen återger. Detta visar att Stockholm har en stark arbetsmarknad. Med detta sagt vill jag inte förringa de utmaningar som vår region står inför. Men det känna inte så verklighetsförankrat att ropa efter hjälp från regeringen på det sätt som Ingela Nylund Watz gör i riksdagen.

/

I gårdagens ABC-sändning tog man upp det faktum att WWF numera har ett bredare fokus på klimat- och miljöfrågorna under Earth hour än att bara släcka loampan under en timma. Stockholm stad vad 2009 kritisk mot att en så viktig fråga som miljöfrågan minskas till att bli en symbolhandling som handlar om att alla ska släcka ljuset under en timma. Det är ju vad som görs varje timma året runt som är det intressanta och som gör skillnad.

Den dåvarande ledningen av WWF höll med om att det fanns en del i kritiken och året därpå, 2010 genomförde WWF tillsammans med bl a Stockholm stad en konferens i stadshuset där städernas betydelse för miljöarbetet lyftes fram i anslutning till Earth hour. Ett bra seg på vägen tyckte vi, för det är ju viktigt att städer föregår med gott exempel.

Årets Earth hour evenemang har utvecklats än mer och handlar nu om Earth hour City Challenge. Där tillhör Stockholm stad en av de städer som har chansen att få denna utmärkelse.

På WWFs hemsida kan man nu läsa följande:

 WWF vill uppmärksamma de goda exemplen på hållbar stadsutveckling som inspiration för andra städer, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

De 17 nominerade städerna har gjort berömvärda insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och för att ställa om mot en hållbar framtid. Nu har allmänheten chansen att rösta på städerna för deras innovativa klimatåtgärder utifrån stadsbornas eget perspektiv.

Utmärkt tycker jag. Det måste jobbas varje dag. Det räcker inte med att som enbart nöja sig med att släcka lampan en timma om året.

Rubricerade fråga ställer jag mig med tanke på den debatt som förs på olika håll när det gäller sjukvårdsföretag, skolor eller för den delen energibolag.

Tisdagens företagsbesök gick till Arlanda Express. Ett intressant företag på många sätt eftersom det är ett företag som driver en verksamhet baserad på en ppp-lösning, private- public- partnership. Arlanda Express baseras på en grundinvestering på 3,7 Miljarder kr.  Projektet tillhandahåller bl a 20 km nytt fullt utrustat dubbelspår, 3 nya stationer under Arlanda flygplats, inklusive broar och tunnlar, 7 nya tåg och tågverkstad. Efter att ha bedrivit verksamheten med förlust under tiden 2000-2004 (totalt över 300 Mkr i negativt finansnetto sammantaget under dessa fem år) så har företaget haft ett positivt finansnetto på drygt 300 Mkr sammantaget 2005-2011. När företaget började gå med vinst blev det genast diskussioner om detta, utan hänsyn taget till att det funnits ett antal år som varit direkt olönsamma.  Efter 13 år är man på plus.

Det kortsiktiga perspektivsom finns i den offentliga debatten är ett problem. Vill vi ha långsiktiga ägare så måste man också inse att perspektivet i den offentliga debatten och bedömningarna av en affär eller av ett företags vinster måste baseras på mer än något eller några års perspektiv. 

Arlanda Express räknar med att de kommer att förlora en hel del intäkter pga att pendeltågen nu kan gå på spåren till Arlanda. Arlanda Express monopol på spåren finns inte kvar längre. Men de ser en möjlighet i att om fler åker kollektivt till och från Arlanda så kan även de tjäna på det. De har idag en marknadsandel på 35% mot tex Flygbussarna 17-18%. De största konkurrenterna är enligt VD privatbilismen och Taxi. Och kunderna är nöjda. Så diskussionerna om att biljetterna är så dyra är ju också intressant utifrån Arlanda Express marknadsandel. Det ska bli intressant hur denna andel påverkas av att Pendeltågen nu stannar vid Arlanda. 

/

På nyheterna kan vi höra om att ett snöupplag i Farsta riskerar att rasa. Trafikkontoret jobbar nu med att se till att den snö som tippades där i samband med snöfallet 5 december flyttas till annan plats. Det som detta exempel illustrerar är att det inte är lätt att hantera stora snömängder i en tät stad som Stockholm. Vi har helt enkelt för få lediga platser för att tippa snö när det kommer störa mängder. Sverige har ett generellt förbud för sjötippning men staden har fått dispens för att tippa snö från innerstaden. Den nuvarande dispensen går ut 1 maj 2013. Trafikkontoret har ansökt om ny dispens för perioden 1.10 2013 till 1.5 2016.  Dispenser ger möjlighet att tippa 800.000 kubikmeter snö per vintersäsong från innerstaden. Platserna är Norr Mälarstrand, Stadsgården, Blasieholmen och Värtan. Detta innebär att snöröjningen också måste planeras på ett sätt så att man inte överstiger volymen under hela vintersäsongen. Ett överskridande av dispensen är nämligen straffbart enligt miljöbalken.

Snö från ytterstaden får således hanteras genom att man anlägger snöupplag på land. Typ det som har skett i Farsta (men där har snön dessutom lagts på fel ställe). I en växande stad är utrymmena för denna typ av landdepåer krympande.

Detta regelverk innebär att när det är ont om platser att lägga snön så måste staden vara försiktig med att frakta bort snö. Det måste ju finnas plats kvar om det skulle visas sig att det kommer ytterligare ett snöoväder som det som inträffade 5 december förra året. Lösningen på detta har blivit att tex använda en trottoar, om det finns två på en gata, till snöupplag.  Detta uppfattas av många som att staden inte sköter snöröjningen på ett tillfredsställande sätt. Men detta är en förklaring till varför det kan se ut som det gör.

Det viktiga nu är dock att se till att den snö som finns i Farsta inte utgör fara för någon utan att den fraktas bort.

Behöver jag säga att Sverige är det enda landet i EU som betraktar snö som avfall….

/

 

På DN Debatt (15/2) försvarar Karolina Jerner och Maria Mattson Mähl Arbetsförmedlingens satsning på jobbcoacher. Jag svarar i en replik att det behövs ett individuellt arbetssätt. Jobbcoacher, rätt använda, kan mycket väl vara rätt väg att gå. Men en viktig insikt som erfarenheten från jobbtorgen gett är att det ofta inte finns en kvick fix, som många verkar tro. Det är en stor skillnad att arbeta med personer som nyligen förlorat sitt jobb, jämfört med de som levt länge i utanförskap eller kanske aldrig varit inne på arbetsmarknaden. Därför måste det också finnas tillgång till många olika arbetssätt. Frågan är om den flexibiliteten finns inom Arbetsförmedlingen idag.

 Stockholms stads resultat visar att de har en viktig poäng i att understryka vikten av coachning. Under 2012 gick 11 personer om dagen från utanförskap till egen försörjning genom Jobbtorg Stockholm. De gick till en egen inkomst, arbetskamrater eller studiekollegor och semester. Genom att fokusera på individen kan fler människor kan gå från utanförskap till egen försörjning.

 Läs gärna min replik här.

/

Just nu kan du lämna synpunkter på det förslag som Trafikkontoret tagit fram till nydaning av Klarabergsgatan. Stockholm växer. Staden har vuxit med 100.000 invånare sedan 2007. Vi måsta anpassa staden till det som krävs av en miljonstad.
Just nu pågår sk tätskiktsrenovering kring Sergels Torg. Sträckan från Regeringsgatan till Klrabergsviadukten står på ställningar som är ca 50 år gamla och de läcker. Det åtgärdas under åren fram till 2017.
Trafikkontoret har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till hur gatan ska utformas vid återställandet. Det behövs ökad kapacitet för kollektivtrafik, oavsett om det handlar om spårvagn eller buss, gående och cyklister. Citytunneln kommer att ha en uppgång mot Klarabergsgatan så det kommer att bli betydligt fler gående i området.

För att säkra framkomligheten för dessa föreslår Trafikkontoret att sträckan Sergelstorg till Norra respektive Västra Klara Kyrkogata stängs av för privatbilar. Det kan synas att detta är ett förslag som innebär att biltrafiken ska sättas på undantag. Men de trafiksimuleringar som gjorts visar att det är bättre framkomlighet för alla om biltrafiken kan ta andra vägar. De omgivande gatorna måste då givetvis anpassas till detta.
Vad tycker du om detta förslag? Lämna ina synpunkter här
http://www.stockholm.se/klarabergsgatan

Idag har jag besökt Bussenhusskolan i Tensta tillsammans med kollegan Joakim Larsson. Skälet till vårt besök vara att titta närmare på det pilotprojekt som finns mellan SFI Västerort och föreningen Internationella Bekantskaper. Projektet, som äger rum inom ramen för ytterstadsarbetet, innebär att volontärer från Internationella Bekantskaper är ”medpratare” för de som läser SFI i Västerort. Jag träffade sex kvinnor som läser SFI. 2 av dem kom från Syrien, en från Mackedonien, en från Kina, en från Pakistan och en från Egypten. Tre av kvinnorna var utbildade grundskolelärare och vill gärna få ett jobb som lärare i Stockholmsregionen. Det var väldigt trevligt att samtala med dem och man inser snabbt vad viktigt det är att komplettera undervisningen i språk med samtal med någon som kan Sverige och kan berätta om det vardagliga på ett mer naturligt sätt än vad som ofta kan bli fallet i en undervisningssituation.

Medprataren som jag träffade var själv en arbetslös person men som fått detta volontäruppdrag som praktik. För henne hade volontärarabetet inneburit att hon fått inblick i nya ”världar”. För henne var det oerhört givande att bara sitta och tala om lite allt möjligt med dessa kvinnor. Det har ökat intresset för sociala frågor.

Projektet innebär att ca 450 elever får möjlighet att samtala med en ”medpratare” veckovis. Min förhoppning är att många tar chansen att bli ”medpratare” och på detta sätt bidrar till att underlätta för de som kommer från andra länder att lära sig svenska och komma in i det svenska samhället. Och dessutom får möjlighet att bredda sina egna perspektiv.

/

 

 

Kollegan Sjöstedt och jag hade möte med företagsgruppen på Slakthusområdet idag. Denna del av staden är ju stadd i omvandling. En ny arena, IKEA på väg att etablera sig, bostäder ska byggas och senast igår det senaste -stadens förvaltningar som idag sitter i Tekniska nämndhuset ska flytta till nya lokaler som ska byggas på söderstadion.

I och med att det blir bostäder inne på Slakthusområdet så påverkar det förutsättningarna för en del av verksamheterna där. Företag som är beroende av tunga transporter kommer inte att kunna vara kvar i området pga bullerreglerna som är kopplade till bostäder. Idag finns där ett livsmedelskluster som består av 40-50 företag, lite beroende på hur man räknar samarbetets omfattning.
Staden vill gärna ha kvar detta livsmedelskluster i kommunen varför det har gjorts en inventering av vad det finns för alternativ lokalisering. Denna har landat i att Larsboda är ett bra alternativ. Detta har också presenterats för företagen.

Det vi talade om idag är hur vi ska gå vidare. Larsboda är ett erbjudande från staden. För första gången någonsin erbjuder staden ett stort antal flretag en ny gemensam lokalisering. Området finns men behöver anpassas om ett livsmedelskluster ska etableras där. Därför behöver fastighetskontoret veta vilka företag som är intresserade av att flytta dit.

Efter detta möte bar det iväg till Bil Swedens konferens om luftkvalitetsfrågor. Att döma av de kommenarer som jag hörde missade jag dessvärre en hel del intressanta föredragningar om nya hälsorön när det gäller partikelhalter i luften och kväve. Själv fick jag kommentera vad vi gör i staden. Ett exempel är den kraftiga minskning av dubbdäcksandelen som skett i Sthlm sedan förbudet infördes på Hornsgatan. En minskning som medfört attt staden klarade gränsvärdena för partiklar för första gången 2012.
/

Idag har jag varit med och invigt Företagarnas nya lokaler i Stockholm. De finns numera i fina nyrenoverade lokaler på Rådmansgatan. Redan i förra veckan presenterade den sin rapport Lätt att starta – Svårt att växa där de rankade landets län via tre kriterier som tillsammans utgör entreprenörsindex. Det är nettotillväxt av antalet AB i förhållande till befolkningen, andelen företag som ökar sysselsättningen samt befolkningens attityder till företagare.

Det är självklart glädjande att Stockholm är bäst i landet. Samtidigt visar rapporten att den stora utmaningen här är att få företagen att växa. Som kan konstaterade vid det samtal som jag medverkade i kan man känna viss oro över det faktum att nästan hälften av de nystartade företagen startas i vårt län. Fler borde startas runt om i landet. Stockholm får högts poäng när det gäller attityder till företagande, lägst får lite förvånande Kronoberg.

För stadshusalliansen är det viktigt att bedriva en politik som innebär att det är intressant att starta företag i Stockholm. Här kan vi göra en hel del när det gäller tex vad som sköts i egen regi och vad som upphandlas och omfattas av valfrihetssystem. Hur vi utformar upphandlingskraven är också en oerhört viktig fråga, för mycket detaljkrav som innebär mycket extrajobb för potentiella anbudsgivare avskräcker många företag från att lägga anbud och upphandlingar  som utformas så att inte små företag kan lägga anbud är bara några ytterligare exempel på att det spelar roll hur en kommun agerar.

Vi vill se fler företag som startar utifrån universiteten och högskolorna, fler som startar eget bland stadens medarbetare och fler kvinnliga företagare. Start Up Stockholm är en kraftsamling som sker just nu från Nyföretagarcentrum i samarbete med bl a PWC, SEB och Trygg och Almi. Ambitionen är att stimulera/stödja fler företag till att växa, att fler ska starta företag och att utveckla ett än bättre nätverk för företag och företagare i Stockholm.

/