Raoul Wallenberg 2012

Raoul Wallenberg kommer att uppmärksammas under 2012. Det är då 100 år sedan han föddes. En utställning som tagits fram av Svenska Institutet och UD förhandsvisades idag vid Telefonplan. Den kommer att visas på olika ställen i världen under 2012 med början i Budapest den 17 januari.

Få personer symboliserar civilkurage som Raoul Wallenberg. Hans arbete i Budapest under andra världskrigets slutskede var fantastiskt. Utställningens namn, som är ett citat från honom själv, illustrerar hans drivkraft mycket tydligt. ”To me there’s no other choice”.

Många är de som runt om i världen har honom att tacka för sitt liv. Han har visat att en person verkligen kan göra skillnad. Hans öde efter krigsslutet kommer förhoppningsvis att  klarläggas. Det borde inte finnas någon i dagens Ryssland som har intresse av att fortsätta att dölja sanningen.

Raoul Wallenberg borde vara ett föredöme för många i dagens samhälle. Det är mycket bra att hans gärningar nu kommer att uppmärksammas runt om i världen och även bland skolungdomar i Sverige. Mer information om vad som kommer att ske under året finns här.

/

Fri dragningsrätt för idrotten?

Det höjs nu röster för att staden med skattemedel ska gå in och supporta olika idrottsevenemang. Det finns städer runt om i landet som gör på detta sätt. Från Stockholms sida har vi ett väl utarbetat arbetssätt när det gäller större idrottsevenemang eller liknande. Via Stockholm Business Region kan arrangörer söka marknadsföringsstöd. Vi jobbar nämligen hela tiden med fokus på att evenemangen ska bidra till marknadsföringen av Stockholm. Därför krävs det en viss nivå på arrangemanget för att marknadsföringsbidraget ska vara aktuellt. 

Jag tycker att detta är en bra princip. Samtidigt är det självklart att de som arrangerar idrottsevenemang givetvis gärna ser att kommuner bidrar till finansieringen av evenemanget. Det är de knappast ensamma om. Det ville tex Pride under förra året men det sa vi nej till pga att vi inte ger den typen av direkta stödbidrag till arrangemangen.

Sedan finns det också undantag från denna princip och det gäller då riktigt stora evenemang, som tex Volvo Ocean Race. Då är det ett beslut som fattas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

/

Varning för taxi?

I dagens Expressen finns en stor artikel om de taxiåkare som är ett stort problem för Stockholm och stadens internationella image – de som skinna sina kunder på pengar genom att kräva hutlösa priser.

Vi har en fri marknad i Sverige när det gäller taxi. En fri marknad kräver att de som verkar på marknaden tar sitt ansvar. Det gör inte dessa åkare som lurar av turisterna hutlösa summor för taxifärden. Företag har framfört klagomål till mig om detta. Deras kunder, afffärskontakter råkar ut för dessa oseriösa taxiåkare. Turister drabbas av samma sak.

Det är enkelt för oseriösa taxiåkare att lura människor som inte känner till hur den svenska taximarknaden fungerar. Vi informerar men det är svårt att nå ut till alla. Därför är det viktigt att staden tittar på vad som kan göras för att beivra dessa oseriösa aktörer. De svärtar ner stadens rykte och de svärtar också ner alla seriösa åkare i och med att hela taxibranschen drabbas av dessa oseriösa aktörer. 

/

Glädjande nyhet om STING-företag

Rehact är ett spännande företag som jag följt i några år. Nu har även Niklas Zennström fått upp ögonen för företaget. De är nu det första företaget som utsetts till vinnare av Green Mentorship Reward.

Rehact AB säljer och utvecklar teknik för att väsentligt minska behovet av extern energi för värme, kyla och ventilation i byggnader. Deras första produkt är en unik ventilationsenhet som tempererar friskluft till byggnader på ett energieffektivt sätt. Kring denna har de byggt upp ett komfortsystem för byggnader som kan minska behovet av extern energi med upp till 85 procent genom effektivt utnyttjande av gratis förnybar och återvunnen energi.
Läs mer om utmärkelsen här.

Dags att gå till beslut om Slussen

Idag ska vi fatta ett historiskt beslut.  Slussen, den plats där Gustav Vasa kom inridande till Stockholm 1523.  En historisk plats för Stockholm och Sverige som har byggts om ungefär vart hundrade år.

Attitydundersökningen om Slussen som presenterades för två veckor sedan är mycket intressant. Den visar att Slussen är en generationsfråga. Hela 77% av de som är 16-34 år är positiva till att Slussen byggs om. De känner till planerna och de gillar dem. Bara 5% är negativa. Tittar vi på nästa åldersgrupp 35-54 år så är siffran nästan lika stark 73% (12% är negativa). Intressant – för det är för dessa och deras barn som Nya Slussen byggs. Även i den äldsta åldersgruppen finns det en majoritet som är positiv.

 Dagens sluss, som primärt är en trafiklösning, är dimensionerad  för framförallt bilar och bussar/spårvagnar. Det var tidsandan på 1930-talet.

Nya Slussen, som även den primärt är en viktig trafiklösning för Stockholm,  är planerad för att vara en modern lösning för  kollektivtrafik, leveranstrafik, cyklister och gående men också för bilar.

Idag passerar ca 30.000 fordon/dag över de 12 bilfiler som finns på dagens Sluss. Nya Slussen släpper fram vattenspegeln i dubbelt så stor omfattning som idag, och behåller 8 filer, varav 2 är reserverade för kollektivtrafik. Brons bredd blir ungefär som dagens bro från söder över till Skeppsbron. Beräkningar tyder på att 32 bussar i timmen går från GS till söder, 38 bussar/timme från söder. Under högtrafik kommer det således att passera i genomsnitt en buss/minut över bron 2030. Idag är det 1100 bussrörelser/dygn, i framtiden kommer det att bli ca 1300/buss-spårvagnsrörelser/dygn. Dagens 60.000 resenärer beräknas bli 100.000. Därför behövs en god kapacitet  och en säkrad framkomlighet.

För att framkomligheten ska vara god innebär de 8 filerna att antalet privatbilar inte ökar trots att befolkningen beräknas öka med nästan 200.000 invånare till 2030. Detta ligger väl i linje med de målsättningar som vi har i staden när det gäller att öka andelen som åker kollektivt och cyklar och går.

Utifrån detta perspektiv är det faktiskt konstigt att det inte blivit mer debatt om rimligheten i förslagen att minska från 8 filer som ju faktiskt är det som oppositionen talar om. För varför skulle man annars presentera det nuvarande förslaget som en bred motorväg om man inte vill minska kapaciteten för trafiken?

 Det förslag som vi har att ta ställning till idag är en bra trafiklösning för Stockholm. En stor majoritet bland stockholmarna vill se en ombyggnation av Slussen. Under 20 år har denna fråga diskuterats, remitterats, samråtts om. Under tiden har Slussen fortsatt att sönderfalla. Under tiden har risken för översvämningar p g a att vi inte kan klara Mälarens reglering med nuvarande slusskapacitet ökat.

Det är hög tid att visa ledarskap, att gå till beslut. Det är det som politik handlar om. Den stora majoriteten stockholmare kommer att säga Äntligen!

/

Trafikkaos är inte syftet

På förstasidan på DN Stockholm idag kan vi läsa att det blir trafikkaos i sju år under Slussenbygget. Så kan man ju välja att vinkla det. Men hela planeringsprocessen för byggnationen går faktiskt ut på att det inte ska bli trafikkaos.

Det är svårt att riva Slussen och bygga nytt utan att det märks. Men det ska märkas så lite som möjligt. Därför finns det en planeringsgrupp med tjänstemän från staden, SL, Nacka och Värmdö som jobbar med att hitta bra lösningar för alla de som dagligdags passerar Slussen. Tydliga alternativa resvägar för kollektivtrafikresenärer, cyklister, gående, leveranstrafik och privatbilism ska presenteras. Tunnelbanan kommer dessutom att vara igång hela tiden

Det är lätt att glömma bort att vi idag har ett exempel på en stor byggnation som fungerar bra. Över 50.000 fordon passerar dagligen byggnationerna vid Norra Länken Norrtull. Där har vi inte sett några artiklar om trafikkaos. Visst är utmaningen större över vattnet och mitt i stan. Men ingen vill annat än att det ska fungera så smidigt som möjligt.
/

Luftkvalitet och dubbdäck

Än så länge är nog andelen dubbdäck ganska låg i Stockholm. Räkningar tyder på det. Snön har inte besökt oss ännu men mycket talar för att den är på väg och i denna vecka har det varit en del halkvarningar. Sverige har ju ögonen på sig från EU kommissionen eftersom vi inte klarar EUs luftkvalitetsdirektiv. En av de städer som inte gör det är som bekant Stockholm. i maj 2010 dömde också domstolen Sverige eftersom vi inte klarat gränsvärden för luftkvaliteten när det gäller PM10 för åren 2005-2007.

Det har nu kommit till min kännedom att EU begär en förklaring från regeringen med anledning av att vi ännu inte klarar luftkvaliteten. De vill ha redovisning av vilka åtgärder som Sverige avser att vidta för att klara luftkvaliteten och därmed leva upp till EUs direktiv.

Intressant i sammanhanget är då den nyhet som kom häromdagen där regeringens egen myndighet Transportstyrelsen, beviljat alla taxibilar undantag från dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Vet den ena handen vad det andra gör i denna fråga kan man undra….

Det är skarpt läge från kommissionens sida när det gäller luftkvaliteten. Och det är av just detta skäl som det är så viktigt att användningen av dubbdäck i innerstan minskar.

/

Köerna värst i Stockholm

I dagens SvD kan vi läsa nyheten att Stockholm har värst köer i Norden. En inte särskilt förvånande uppgift skulle jag säga och detta av flera skäl.

1. Stockholmsregionen har vuxit mycket kraftigt de senaste åren. Sedan 2001 har bara Stockholm stad vuxit med över 100.000 invånare. Infrastrukturen har inte utvecklats i samma omfattning.

2. Tack vare alliansregeringen är det nu på gång ett antal infrastrukturprojekt i regionen som naturligtvis påverkar framkomligheten. Norra Länken, E18 är bara några exempel.

3. Ingen av de andra Nordiska huvudstäderna har haft en sådan tillväxt som Stockholm.

4. Ingen annan stad har ett så geografiskt utmanande läge med 14 öar och 57 broar.

Således är det inte med någon stor förvåning som jag läser artikeln i SvD. Den understryker dock vikten av att de infratsrukturprojekt som ligger i länsplanen, omfattande investeringar på över 100 Mdr kr till 2021 verkligen blir av. Den understryker också att vi redan nu börjar planerineng för de projekt som behöver komma efter 2021. Och där känns det rätt givet att ett projekt ska vara Österleden och ett annat tunnelbana till Nacka.

/

Framkomlighet och framtid

Jag har fått flera positiva reaktioner på presentationen av framkomlighetsstrategin. Jag tror att många stockholmare är trötta på köer och trängsel och välkomnar att vi försöker komma åt problemet. Men vi kan inte göra det ensamma från politiskt håll. Det krävs även beteendeförändringar hos stockholmarna.

Jag är inte ute efter att jaga bilister. Det jag är ute efter är att tydligt presentera alternativen. Vi har en begränsad gatuyta. Vi blir fler människor. Ska alla nya stockholmare ta den egna bilen så kommer det att leda till totalkaos i trafiken. Om däremot fler väljer att åka kollektivt och att cykla eller gå så leder det till bättre framkomlighet för alla. Särskilt om det blir mer attraktivt genom kollektivtrafikkörfält, cykelstråk och trevliga promenadstråk. 

Idag har jag varit i Kista två gånger. Först på styrelsemöte med Stiftelsen Electrum. En spännande verksamhet där staden, näringslivet och akademin jobbar tillsammans för att utveckla ICT i Kista. Jag kommer inom kort att återkmma med information om hur mycket detta område faktiskt betyder för Stockholm och regionen.

Den andra resan var besök på Microsoft. Tisdagsbesöket hos denna jätte var mycket intressant. De har många strängar på sin lyra och sysselsätter 500 anställda här och 90.000 globalt. Vi ska vara mycket glada över att de vill vara verksamma i Stockholm. De och deras partners bidrar till många jobb här. De har också ett intressant samarbete med nystartade företag, studenter, PRAO för elever mm.

/

Framkomlighetsstrategi

Stockholm växer så det knakar och vi räknar med att hela regionen ska växa med ett Göteborg till 2030. Det innebär 500.000 fler invånare i länet och många av dem kommer att bo i Stockholm. Samtidigt vet vi att gatuutrymmet inte blir större för att det blir fler invånare. Därför måste vi redan nu förbereda stadens infrastruktur för det ökade tryck som kan komma. Gör vi inget så riskerar vi totalkaos i trafiken, inte minst i Stockholms innerstad.

Gatuutrymmen behövs för kollektivtrafik, leveranstrafik, utryckningsfordon, cyklar, gående och privatbilism. För att en gata ska rymma allt detta krävs det att den är ca 45 meter bred. Så breda gator finns inte i Stockholm. De flesta är 20-30 meter breda. 

Vi vet att vi blir fler och då gäller det att använda det begränsade gatuutrymmet på effektivast sätt. Det är därför som vi konstaterar att det handlar om kollektivtrafik, cyklister, leveranstrafik och gående. Idag fastnar många bussar i köer i stan. För att råda bot på detta har vi tagit fram en stombusslinje- och spårvägsstrategi som är på remiss. Den fokuserar på hur framkomligheten för stombusslinjerna ska säkras och var dessa linjer ska gå.

Framkomlighetsstrategin har perspektivet 2030 och handlar om att sätta upp mål för framkomligheten i kollektivtrafiken, om att attrahera fler till att resa med kollektivtrafiken eller att cykla, kort sagt göra alternativen så attraktiva att fler lämnar den egna bilen hemma. 

Strategin är inte okontroversiell. Framkomlighet är en viktig fråga i staden och det är många som hellre skulle se att den ”egna” framkomligheten prioriterades framför ”andras”. Men ska Stockholm vara en attraktiv stad för människor och kapital även i framtiden så är infrastrukturen och framkomligheten en mycket viktig fråga att lösa. Människor och varor måste kunna lita på att komma fram i tid.

Och en sak är säker, görs det ingenting så blir det mycket sämre för alla.