I 5 av de totalt 10 olika sammansättningarna är lärartätheten högre i friskolor. Varför då?

Att jämföra lärartäthet mellan skolor som har olika kombinationer av årskurser är som att jämföra äpplen och päron.

Jag tänker inte avkräva något ett svar på den frågan eftersom lärartäthet har visat sig ha ingen eller marginell betydelse för vilka resultat eleverna når. Dessutom har jag en tilltro till professionen och till att  skolor i allmänhet bemannar sin verksamhet efter förmåga och behov.

Däremot tycker jag att det är hög tid att den slentrianmässiga argumentationen från friskolornas motståndare upphör. Påståenden om att friskolor har lägre lärartäthet används som ett argument mot företagande i skolsektorn och beskrivs då som ett sätt för skolorna att tjäna mer pengar. Det märkliga är att ingen har synat dessa påståenden i detalj. För argumentet faller platt om man tittar närmare på hur lärartätheten ser ut på skolor med samma sammansättning av årskurser.

Att jämföra lärartäthet mellan skolor som har olika kombinationer av årskurser är som att jämföra äpplen och päron. Lärartätheten är lägre i de lägre årskurserna, vilket gör att skolor som t ex bara har högstadium hamnar på ”rätt” sida om genomsnittet, medan skolor med en större del av sin verksamhet i lågstadiet på ”fel” sida. 

Vi har bett Skolverket att ta fram en jämförelse som visar den genomsnittliga lärartätheten för skolor som har samma sammansättning av årskurser. 90 procent av alla grundskolor har någon av de 8 vanligaste kombinationerna av årskurser. Vi har själva lagt till lärartätheten för förskola och förskoleklass utifrån Skolverkets officiella statistik. Fram träder en annan bild än den som ett genomsnitt av hela grundskolan visar och som friskolekritikerna vill etablera.  

I 5 av de totalt 10 olika sammansättningarna är lärartätheten högre i friskolor.  I 3 är lärartätheten samma eller i stort sett samma. I 2 fall kan man hävda att lärartätheten är lägre i friskolorna.

Vad beror då den lägre lärartätheten i kommunala skolor på? Är det också för att de vill tjäna pengar? Sambandet framstår onekligen malplacerat när det appliceras på kommunala skolor, men kopplas det ihop med friskolor köper kritikerna det direkt. Själv tror jag som sagt att de allra flesta skolor gör vad de kan för att använda sina resurser på bästa sätt och bemannar verksamheten efter förmåga och behov.

Är det inte hög tid att släppa diskussionen om lärartäthet och vinstintresse och fokusera på den kvalitetsutveckling som många skolor i Sverige behöver?

 

Kommunal skolenhet Enskild skolenhet
Årskurser Medelvärde antal elever per lärare Antal skolenheter Medelvärde antal elever per lärare Antal skolenheter
Förskola     5,3 7208 5,3 2655
Förskoleklass     16,6 3051 15,5 564
1 2 3 4 5 6 7 8 9     11,8 464 11,9 291
1 2 3 4 5 6     12,8 1609 12,3 158
6 7 8 9     11,5 196 11,8 82
1 2 3 4 5     13,7 473 12,9 65
4 5 6 7 8 9     12,0 111 13,8 51
7 8 9     11,2 396 10,3 38
1 2 3     14,5 385 14,6 33
1 2 3 4     14,8 40 12,3 8

 

 

 

 

 

 

 

Alla huvudmän ska ha insikt, kunskap och kompetens

Det är kommunen som fastställer skolpengen och därmed också påverkar friskolornas ekonomiska förutsättningar.

Idag har vi lämnat Friskolornas svar på Ägarprövningsutredningen. Vi framhåller att det ska vara likabehandling oavsett om det är en enskild eller kommunal huvudman. Skollagen fastslår att det ska vara på det sättet.  Skolinspektionen har påpekat att det finns brister när det gäller det kommunala huvudmannaskapets förmåga att styra mot nationella mål. Samtidig har friskolorna i flera fall klarat granskningen utan anmärkning. Bara det visar att det finns skäl till lika behandling.

När det gäller frågan om krav på långsiktigt hållbar ekonomi så understryker vi det faktum att det faktiskt är en fråga som kommunerna till stor del äger. Det är kommunen som fastställer skolpengen och därmed också påverkar friskolornas ekonomiska förutsättningar. Vi konstaterar också att där finns det en del övrigt att önska. Ska man granska friskolornas långsiktigt hållbara ekonomi så är det viktigt att börja vid källan – dvs hur kommunen fastställer skolpengen. Det är en viktig grundinformation som Skolinspektionen borde granska. Likabehandlingen innebär att skolpengen ska vara lika oavsett om eleven väljer en fristående skola eller kommunal skola. Vi visar att denna likabehandling saknas på många håll och därmed så är behandlingen av individer orättvis. Skolpengen kan helt enkelt se olika ut i en kommun beroende på om eleven väljer en fristående eller kommunal skola. Med sådana förutsättningar är det ganska svårt att visa på en långsiktigt hållbar ekonomi – särskilt i ett femårsperspektiv som utredningen föreslår. Något som vi avvisar som orimligt.

Läs hela vårt remissvar här.

/

Varför inte säga att det var en friskola Aktuellt?

Behöver jag berätta att eleven Alexander Kidelius, gick på Kunskapsskolan i Nacka

I dagarna har det uppmärksammats att skolor måste bli bättre på att hantera barn med särskilda begåvningar. Det är utmärkt. Skolan måste uppmuntra och stimulera alla. Aktuellt hade ett inslag som tog upp ett bra exempel på hur en skola hade agerat i ett sådant fall, tillsammns med en annan. Allt för elevens bästa. Men inte ett ord om vilka skolor det rörde sig om.

Behöver jag berätta att eleven Alexander Kidelius, gick på Kunskapsskolan i Nacka och sedan på Int. Kunskapsgymnasiet. Men att säga det skulle ju riskera ge en positiv bild av friskolor. Något som inte ligger för SVT, vilket denna granskning från TMI visar.

Friskolor avlastar kommunen

Tack vare en positiv inställning till fristående aktörer, med medborgarperspektivet i fokus, så har privata företag bidragit till att den kraftiga ökningen av antalet barn inte har lett till enorma köer.

Skoldebatten fokuserar på huvudmannaskapet i stället för på kvalitet och resultat. Om man nu ska fokusera på just huvudmannaskapet så finns det anledning att påminna om en sak. Det faktum att friskolor, oavsett om det är förskolor, grundskolor eller gymnasieskolor, avlastar investeringar från kommuner. Det borde Malmö kommun dra nytta av , nu när de uppenbarligen har en besvärlig ekonomiskt situation. Jag skriver om det i Dagens Samhälle. Stockholm stad skulle aldrig ha klarat den kraftiga efterfrågeökning som skett i och med att invånarantalet ökade med över 100.000 på sju år – om stadens politiker bestämt sig för att tillskottet av nya förskolor och skolor enbart ska vara i kommunal regi.

Tack vare en positiv inställning till fristående aktörer, med medborgarperspektivet i fokus, så har privata företag bidragit till att den kraftiga ökningen av antalet barn inte har lett till enorma köer. Familjer har fått en förskoleplats eller skolplats. Investeringar som gjorts av fristående aktörer har avlastat kommunen från att göra dessa investeringar. Detta är en aspekt som sälla, för att inte säga aldrig, lyfts i debatten om välfärdsföretagen. Ett otroligt viktigt skäl. Den pragmatismen skulle säkert invånarna i Malmö välkomna.

 

Välkommet Alliansinitiativ – nu återstår verkstad

Så frågan om en långsiktigt hållbar ekonomi hos friskolorna ligger helt i händerna på kommunpolitikerna. Det är ett faktum som saknas i Alliansens underlag till utredningen

Dagens initiativ från Alliansen i riksdagens finansutskott är välkommet. Den oro och skada som tillsättandet av Reepaluutredningen har skapat i viktiga branscher som vård, skola och omsorg är djupt olyckligt och påverkar i sin tur utvecklingen inom dessa välfärdsbranscher. Alliansens initiativ syftar till att vrida perspektiven i frågan mot det som är viktigt kvalitet och resultat i verksamheterna och att samma villkor och krav ska gälla för såväl offentliga som privata aktörer inom vård, skola och omsorg.

Nu gäller det att se till att initiativet också leder till verkstad. Den politiskt ideologiska beställning som Reepaluutredningen utgör behöver ersättas i enlighet med de direktiv som Alliansen utformat, med en viktig komplettering. När det gäller frågan om krav på långsiktigt hållbar ekonomi på skolsidan så kan det vara värt att påpeka att den frågan helt och hållet ägs av det politiska systemet. Regelverket för friskolorna innebär att de inte får ha andra intäkter än skolpengen. Skolpengen ska enligt lag vara lika för kommunala och fristående skolor. Det finns många exempel på att verkligheten inte ser ut så idag. Så frågan om en långsiktigt hållbar ekonomi hos friskolorna ligger helt i händerna på kommunpolitikerna. Det är ett faktum som saknas i Alliansens underlag till utredningen.

Hur man än vänder sig så är felet friskolornas

Det är sant att många friskolor har långa köer, men vad beror köerna på? Köerna visar ju vilket intresse som finns hos elever och föräldrar för friskolor.

Friskoledebatten är intressant. Det är stort fokus på ”segregering” och ”sortering” och ”vinst”. Samtidigt verkar det finnas noll intresse för hur skolorna faktiskt presterar. Friskolorna kritiseras för att de inte tar emot tillräckligt många elever med invandrarbakgrund, detta trots att andelen elever med invandrarbakgrund är högre i friskolorna än i kommunala skolor.

En annan kritik som framförs är att det faktum att det är köer till fristående skolor gör att det är omöjligt att få en plats där. Det är sant att många friskolor har långa köer, men vad beror köerna på? Köerna visar ju vilket intresse som finns hos elever och föräldrar för friskolor. Men hittills har jag inte sett att någon har dragit slutsatsen att friskolorna borde öka antalet platser för att minska köerna. Istället tillsätts det utredningar som innebär att hela branschens framtid blir totalt osäker vilket gör att friskolebranschen inte vågar investera inför framtiden.

Det är uppenbart att det fria skolvalets belackare har fått ordentligt luft under vingarna. Individperspektivet har försvunnit, liksom den fråga som OECD bara för några veckor sedan presenterade en tänkvärd rapport om – kvaliteten och resultatet i den svenska skolan.

Den svenska skolan har enligt IFAU en låg skolsegregation jämfört med andra länder. Den ökning av segregationen som skett 1993-2009 mellan elever med utländsk och svensk bakgrund beror till 82% på boendesegregationen. Min slutsats när jag ser detta är att det krävs mer information om det fria skolvalet så att ALLA vet att de kan välja. Och då ställs det också mer krav på varje skola att informera om hur man jobbar och vad det leder till för resultat. I Sollentuna och Nacka måste alla elever välja tre skolor. Det kanske kan vara en väg mot ökad medvetenhet hos alla om skolvalet och att det är skillnad mellan skolor.

Grattis till ABB Industrigymnasium Sveriges bästa UF Skola

Många talar om vikten av samverkan mellan skola och näringsliv. ABB Industrigymnasium är ett utmärkt exempel på hur en skola kan förena UF, med undervisningen och kontakter med det lokala näringslivet.

ABB Industrigymnasium i Västerås utsågs till Sveriges bästa UF-skola när SM i Ung Företagsamhet ägde rum i förra veckan. Ett stort grattis till skolan, elever och lärare och med rektor Hans Jakobsson i spetsen. Dela gärna med er av hur ni jobbar på vår FB-sida.

Som jag skrivit tidigare så är Ung Företagsamhet en viktig verksamhet som ger elever erfarenhet för livet. Eller som en elev konstaterade ”skolan erbjuder dörrar, men vi elever måste öppna dem själva.”

Många talar om vikten av samverkan mellan skola och näringsliv. ABB Industrigymnasium är ett utmärkt exempel på hur en skola kan förena UF, med undervisningen och kontakter med det lokala näringslivet. Förra året gick priset också till en friskola Jensen gymnasium Södra i Stockholm.

 

 

 

DN uppmärksammar Sveriges bästa skola

Tänk om ledande politiker kunde sluta jaga friskolorna och i stället ge skolorna arbetsro så att de kan fortsätta att leverera goda resultat OCH ha en framtidstro för den egna verksamheten.

Ofta sägs det att det inte blivit så stor skillnad mellan friskolor och kommunala skolor. Många tolkar begreppet ”allmän inriktning” som att alla friskolor är ungefär lika. Men det är helt fel – det finns en stor bredd bland alla de friskolor som är verksamma idag, även om de kategoriseras som allmänna.

Internationella Engelska skolan har en tydlig profilering mot bl a  ordning och reda, läxläsning och de har höga förväntningar på alla elever. Inte minst det sista är oerhört viktigt. De som väljer den skolan vet vad de får. Och det är många som vill gå i de skolor som Internationella Engelska skolan har runt om i landet, över 80.000 elever står i kö.

DN skriver här om Engelska skolan i Eskilstuna. Skolan toppade förra året Skolverkets lista över Sveriges bästa skolor med hänsyn taget till faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och könsfördelning. Bland eleverna finns 54 olika språkgrupper och 287 elever som läser hemspråk. Enbart till denna skola står det 3.050 elever i kö.

Skolan är uppenbarligen ett riktigt föredöme för andra. Jag hoppas verkligen att den uppmärksamhet som den får också leder till att de får dela med sig av sina erfarenheter till andra skolor – kommunala som fristående huvudmän. För enligt OECD så är det en av de viktiga sakerna som vi måste göra i Sverige för att lyfta hela den svenska skolans resultat – att lära av de goda exemplen.

Så tack DN för artikeln. Det finns många fler goda exempel att lyfta fram, inte minst bland landets friskolor. Tänk om ledande politiker kunde sluta jaga friskolorna och i stället ge skolorna arbetsro så att de kan fortsätta att leverera goda resultat OCH ha en framtidstro för den egna verksamheten.

”Problemet” med friskolorna är enligt de som lever i denna världsbild, att friskolorna tar kommunens barn.

Jag är förundrad över att detta krav har kunnat framföras utan att en enda journalist har ställt frågan – ”Men är det inte den kommunala skolpengen som ska garantera detta? Friskolorna får ju inte ha någon annan intäkt än skolpengen.

Igår fick jag följande bild på Twitter.

myter om friskolor kommunal ond cirkel

En beskrivning av ”kommunernas onda cirkel”. Intressant perspektiv som den har som gjort denna bild. Individens perspektiv och det fria skolvalet är som bortblåst. ”Problemet” med friskolorna är enligt de som lever i denna världsbild, att friskolorna tar kommunens barn. Jag tror att det är väldigt få föräldrar som instämmer i denna problembild. Det fria skolvalet har inneburit stora förändringar under de senaste 20 åren. Det har satt fokus på kvalitet och resultat i skolan. Det har gjort att föräldrar kan välja skola till sina barn, att mobbade barn kan byta skola, att lärare kan byta arbetsgivare och att andra än kommuner kan starta skolor.

Den stora utmaningen med dagens system är inte att kommunen berövas ”sina barn” när de väljer en friskola. Det stora problemet är att alltför många kommuner väljer att hantera de barn som väljer friskolor orättvist.

Snart sagt varje dag finns det en artikel från någon del av landet som beskriver hur en friskola tvingas gå till domstol för att få en skolpeng som är lika som den som går till barn i kommunala skolor. Kreativiteten hos kommunerna är stor, det handlar om att mixtra med momsberäkningarna, lokalkostnaderna, att tillåta att kommunala skolor går med underskott år ut och år in utan att ta med det som beräkningsunderlag för skolpengen, eller att skriva av underskott i kommunala skolor utan att detta läggs till grund för uträkning av skolpengen.

För enligt lag så ska det vara lika. Effekten av detta blir att elever behandlas orättvist. Nyligen läste jag om en skola i Ystad som ser sig som vinnare i striden om en skolpeng trots att domstolen avslog deras överklagande. Hur kan man se sig som vinnare då kan man undra? Jo för stämningen innebar att kommunen tvingades beskriva hur man räknat ut skolpengen och därmed så fick skolan den information som efterfrågats och därmed en trygghet i att behandlingen var lika. Men det är ju trist att en liten friskola ska behöva gå till domstol för att få den informationen. Och de är inte ensamma om detta. Transparensen i hur kommunerna räknar ut sin skolpeng är ofta mycket dålig.

Ett av de populära kraven i dagens friskoledebatt är att friskolorna måste kunna visa på att de har en långsiktigt hållbar ekonomi. Kraven kommer från politiskt håll. Jag är förundrad över att detta krav har kunnat framföras utan att en enda journalist har ställt frågan – ”Men är det inte den kommunala skolpengen som ska garantera detta? Friskolorna får ju inte ha någon annan intäkt än skolpengen. – Men den frågan har inte ställts. Sanningen är ju att det är bara kommunpolitikerna” – genom att agera för en rättvis och transparent skolpeng oavsett huvudman – som kan ge en garanti för en långsiktigt hållbar ekonomi.

Ung företagsamhet skapar jobb

Det kan inte nog understrykas vilken vikt som erfarenheten av UF ger såväl lärare, skolan som elever. Alla skolor borde erbjuda sina elever att bli UF-företagare.

Under flera av de år som jag var borgarråd i Stockholm så hade jag möjlighet att dela ut pris på Ung Företagsamhets regiontävling i Stockholm. Just nu pågår SM i Ung företagsamhet på Stockholmsmässan och jag har tyvärr inte möjlighet att vara där. Under de år som jag har varit på plats har jag kunnat konstatera att det är en fantastisk verksamhet och att många friskolor erbjuder sina elever möjligheten att prova på att driva företag. Det är en enastående möjlighet som inte bara ger unga människor erfarenhet från att driva företag, insikt om företagandets villkor och hur sambanden fungerar i ekonomin, utan den leder också till att många fortsätter att vara företagare efter de att skolan är avklarad. Carl Wennberg, Handelshögskolan, gjorde för några år sedan en granskning av hur många jobb som skapats av UF-företagare. Det handlar om hela 120.000 jobb.

Det kan inte nog understrykas vilken vikt som erfarenheten av UF ger  såväl lärare, skolan som elever. Alla skolor borde erbjuda sina elever att bli UF-företagare.

/