Friskolebloggen 2015-2024

Om det gjordes en faktakoll varje gång som friskolebelackarna uttalar sig så skulle det lysa rött ständigt.

Skolvärlden kommer länge att minnas 1 april 2015. Det var den dagen som utbildningsministern och regeringen försökte smyga igenom utredningsdirektiv om införandet av kommunalt veto genom att plantera ett annat direktiv – om utredning av gemensam kö -till media. Skickligt. Det höll nästan.

Det är sorgligt hur mycket kraft och resurser som ägnas åt att försöka förhindra en fortsatt utveckling av friskolebranschen. Friskolorna levererar bättre resultat än de kommunala skolorna. Köerna är långa för att få gå i friskolor. Vi har många medlemmar som vittnar om att de skulle kunna växa betydligt men vågar inte pga den rådande politiska debatten och alla utredningsuppdrag som uppenbarligen är ägnade att förhindra friskolor.

Vad gör regeringen då? Vidtar åtgärder för att öka fokus på resultat i skolan? Nej – de ger utredningsuppdrag om att göra Jante till lag genom att införa ett kommunalt veto mot att nya friskolor etablerar sig ge

Utbildningsministern hävdar att de inta alls vill stoppa friskolor utan det är bara de hemska som går med vinst. Samtidigt har vi nu en utredning på remiss – Ägarprövningsutredningen – som kräver långsiktigt hållbar ekonomi. Detta går ju inte ihop.

Tänk vad jag önskar att någon journalist kunde sätta sig ner och göra en helhetsanalys av det som hävdas i friskoledebatten och hur verkligheten ser ut. Om det gjordes en faktakoll varje gång som friskolebelackarna uttalar sig så skulle det lysa rött ständigt. Det märkliga är att de nästan alltid kommer undan med sina påståenden eftersom få journalister verkar orka sätta sig in i hur verkligheten ser ut och systemet fungerar.

Vi har ett utmärkt exempel på detta från Dagens Nyheter i söndags – som har granskats av Timbros Mediainstitut.

Glad påsk!

En gemensam kö är en delikat fråga. Att en av huvudmännen – kommunen – ska administrera den är en anledning till att den är delikat. De som har elever i kö vill givetvis kunna ha kontakt med de potentiella eleverna och deras familjer. Ska det fungera krävs det transparens och att varje skola har tillgång till kö-informationen.

Regeringen har idag gett ett tilläggsdirektiv till skolkostnadsutredningen som handlar om att den ska lämna förslag om en gemensam kö till grundskolor. Det verkar dessvärre som att detta uppdrag är en beställning snarare än ett analysuppdrag. Det hävdas att uppdraget berör på ”kända missförhållanden”. Det är viktigt att det utreds om det fungerar dåligt eller om det är en skröna.

En gemensam kö är en delikat fråga. Att en av huvudmännen – kommunen – ska administrera den är en anledning till att den är delikat. De som har elever i kö vill givetvis kunna ha kontakt med de potentiella eleverna och deras familjer. Ska det fungera krävs det transparens och att varje skola har tillgång till kö-informationen. Hur hanteras elever som står i kö som kommer från en annan kommun? Hur hanteras syskonförtur ? Ja frågorna är många och det är oerhört viktigt att det utreds ordentligt.

Ett gemensamt väl fungerande transparent kösystem – om det nu finns en sådan modell – måste också kombineras med ett krav på information om skolvalet. Flera utredningar har påpekat att det är många som inte känner till det fria skolvalet. Det är rimligt att skolkostnadsutredningen , i anslutning till att de analyserar köfrågan, också tittar på hur det kan ställas större krav på kommunerna att informera alla om att det finns skolval och var man kan hitta information om vilka skolalternativ som finns.

Friskolorna kommer att följa denna otroligt viktiga utredning mycket närma. den måste baseras på fakta – inte på skrönor.

/

Så här skrev vi i ett remissvar i november 2012. Det var ju synd att ingen lyssnade på detta. Då hade friskolor sluppit bli uthängda pga ett fyrkantigt pengsystem.

Med anledning av DNs artikel i helgen kring gymnasieprogrammet Skog och dess olika inriktningar vill jag uppmärksamma att Friskolorna påtalat detta problem vid ett flertal tillfällen, trots detta skedde ingen förändring. Det system som nu finns kan slå åt båda håll – för låg eller för hög ersättning. Detta är också myndigheten medveten om. Så här skrev vi i ett remissvar i november 2012. Det var ju synd att ingen lyssnade på detta. Då hade friskolor sluppit bli uthängda pga ett fyrkantigt pengsystem.

”När det sedan gäller gymnasieskolans naturbruksprogram inriktningen Djur anser förbundet att det är ytterst angeläget att få till stånd en differentiering samt motsvarande inrapportering till och fastställande av riksprislistan. Skälet till ställningstagandet är även här att det inom ett och samma program ryms så olika typer av utbildning samt att kostnaderna för att bedriva utbildningen skiljer sig markant åt. Man kan enkelt förstå att ett naturbruksprogram som är inriktat på lantbruk med nötdjurshållning eller en inriktning på ridsport, avel och hästhållning (med allt vad det innebär av djurstallar, foder, hagmark och maskiner för detta) har en helt annan kostnadsbild än en utbildning riktad mot hantering av smådjur som marsvin, kaniner osv. Förbundet har därför under en längre tid, i olika skrivelser och remissvar tryckt på för att få en förändring till stånd, där de olika kostnadskraven avspeglas i bidragshänseende. Det är ytterst bekymmersamt att problemen kvarstår. Vi har även tidigare varit i kontakt med Skolverket för att diskutera olika lösningar i denna del, så att en fristående skola som anordnar en kostnadskrävande utbildning inte ställs i sämre läge än tidigare.”

30

I skrivande stund har tex vare sig Stockholm, Solna, Linköping, Upplands-Väsby eller Örebro lämnat besked till friskolorna om 2015 års skolpengsnivå.

I nästa vecka är det 1 april. 3 månader har passerat av 2015 och alltjämt så är det ett antal kommuner som inte lämnat besked om årets skolpeng. Detta är värt att beakta med tanke på att Ägarprövningsutredningen kräver att friskolor ska kunna visa på ”långsiktig ekonomisk hållbarhet”. Lätt att säga – men då kanske utredaren också borde peka på kommunerna och säga ”Se till att besluta om skolpengens nivå i god tid så att friskolorna kan ha en ekonomisk hållbarhet.” Det skulle också kunna kompletteras med en regel som tex gör att kommuner som ej ger besked före årsskiftet får betala vite.

Det är lätt att ställa krav på friskolor. Men det gäller också att ha koll på förutsättningarna för verksamheten. Det är politiker som kräver ökade krav på långsiktig ekonomisk hållbarhet. Det är också politiker som beslutar om villkoren för friskolorna – dvs skolpengen och skolpengens nivå. Det vore klädsamt om kommunpolitikerna städade på hemmaplan innan de går ut och kräver långsiktighet när det gäller ekonomin.

För fakta är ju följande:

Det är kommunerna som beslutar om skolpengens nivå. Friskolorna får inte ta in andra intäkter. När kommunerna mixtrar med beräkningsunderlaget för skolpengen – vilket vi har fått flera domstolsutslag på att detta inte är lagenligt – eller sent fattar beslut om skolpengsnivån. Då underminerar de Friskolornas ekonomi. Det tvinga friskolor till överklaganden och domstolsprocesser som tar år. Under tiden får den orättvisa fördelningen av skolpengen påverka friskolornas ekonomi. Vi har ett exempel på detta i Växjö just nu.

Har ni tänkt på det?26

Men varför ska inte skolor med legitimerade eller behöriga lärare få nyttja fjärrundervisning? Varför förhindra skolor att använda teknikens möjligheter att ta in kompetens ”per distans”?

Idag har riksdagen beslutat om frågan om fjärrundervisning. Ett område som hittills inte varit reglerat. Min gissning är att detta är ett verktyg som använts i glesbygden och jag hoppas att den reglering som nu införs inte försämrar möjligheterna för glesbygdsskolorna. Tekniken har mycket att erbjuda när det gäller just dessa skolor. Nu säger riksdagen att den endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet.

Men varför ska inte skolor med legitimerade eller behöriga lärare få nyttja fjärrundervisning? Varför förhindra skolor att använda teknikens möjligheter att ta in kompetens ”per distans”? Hur tänkte de då?

Det är dessutom viktigt att ha koll på hur den införda regleringen nu påverkar skolorna runt om i landet så att den inte försämrar förutsättningarna för undervisningen och nyttjandet av teknikens möjligheter.

Ett positivt besked är att riksdagen vill att regeringen ska tillsätta en utredning för att öka möjligheterna till fjärrundervisning på entreprenad. Jag är övertygad om att det finns många privata aktörer som är intresserade av att vara med och utveckla detta område. Så sätt fart på en utredning så snabbt som möjligt!

Stockholm kommun har beslutat att höja lönerna för sina lärare med 2 procent. Det innebär att skolpengen för friskolorna påverkas, på samma sätt som när Stockholms kommun sänker skolpengen med hänvisning till att lokalkostnaderna för staden sjunkit. Detta innebär inte med automatik att friskolornas betalar mindre för de lokaler som de hyr.

Lyssnade på Skolborgarrådet Olle Burell (s) på radion. Han är upprörd över att friskolorna inte gör som staden när det gäller lönerna. Stockholm kommun har beslutat att höja lönerna för sina lärare med 2 procent. Det innebär att skolpengen för friskolorna påverkas, på samma sätt som när Stockholms kommun sänker skolpengen med hänvisning till att lokalkostnaderna för staden sjunkit. Detta innebär inte med automatik att friskolornas betalar mindre för de lokaler som de hyr. Att Stockholm stad tvingas höja skolpengen när de ökar kommunens lärarlöner leder inte till att friskolorna ska göra samma sak. Det är tydligt i lagen att Friskolorna får använda pengen utifrån sin egen bedömning. Om så inte vore fallet skulle ju en kommun kunna detaljstyra friskolorna genom att öronmärka satsningar som därmed blir grund för beräkningen av skolpengen. Det vore ju orimligt.

Nuvarande system är helt rimligt, skolan måste bedömas på resultatet. Det är kunskapsförmedlingen som är det viktiga. Sanningen är ju att vare sig skolborgarrådet eller andra kommunpolitiker, har insikt om hur lönesättningen fungerar på de fristående skolorna. Det är nämligen oberoende verksamheter som har egna åtaganden, egna arbetsmarknadsavtal och har rätt att själva utforma lönevillkoren. Vilket de också gör och måste få göra.

Skolborgarrådet i Stockholm styr över 134 grundskolor i Stockholm. Det finns 126 fristående grundskolor i Stockholm. De senare är just fristående skolor som erbjuder barn i Stockholm utbildning och konkurrerar med kommunens skolor. I många fall på ett framgångsrikt sätt eftersom resultaten i skolan är bra, vilket attraherar elever. De har fokus på kvalitet och resultat, vilket också Skolinspektionen visat nyligen i en rapport. Stockholm stad fick anmärkningar av Skolinspektionen när det gäller förmågan att styra mot de nationella målen. Borde inte fokus för skolborgarrådet ligga på att få ordning på resultaten i de egna skolorna snarare än på att ha synpunkter på friskolornas användning av skolpengen?

/

 

De elever som går i dessa friskolor fick lägre elevpeng än de elever som går i de kommunala skolorna.

Jag undrar hur många domstolsärenden som det finns idag i Sverige som har sin grund i att kommuner inte lever upp till kravet på lika behandling av elever som går i kommunala skolor och fristående skolor.

Snart sagt varje vecka kommer det nu domar som innebär att kommuner fälls för att bryta mot denna viktiga princip. det senaste exemplet kommer från Göteborg. Hovrätten för Västra Sverige ger friskolor rätt till skadestånd om 6,3 miljoner kronor. Varför då undrar vän av ordning.

Jo för att Göteborgs kommun ändrade på utbetalningen av skolpengen på ett sätt som innebar att friskolorna förlorade en månads skolpeng. Eller för att vara tydlig, de elever som går i dessa friskolor fick lägre elevpeng än de elever som går i de kommunala skolorna. Advokat Bexelius, som drivit målet för friskolornas räkning, tror att domen kommer att få konsekvenser för fler friskolor . det tror jag också. Det är sorgligt att kommunerna inte respekterar kravet på lika villkor gentemot friskolorna. Snacka om orättvis behandling av de barn som väljer fristående skolor. Heder åt de kommuner som respekterar principen lika behandling.

Är det vinsten i privata verksamheter som är problemet eller att det blir tydligt att den offentliga verksamheten är dyrare för skattebetalarna?

Var idag på ett intressant seminarium om Ägarprövningsutredningen och reglering av välfärdsföretagande. Förutom utredaren var bl a Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan och Daniel Stattin professor i civilrätt vid Uppsala universitet på plats för att tala som sina analyser när det gäller om det är möjligt att ställa krav på varaktighetskriterier vid investeringar inom tex skolsektorn och om det är möjligt att införa krav på att välfärdsföretag ska ha andra syften än vinst.

Båda konstaterade att det inte går att reglera fram en varaktig ägarbild. De framhöll också att utan möjlighet att göra vinst så finns det inga incitament för vinstdrivande aktörer att agera långsiktigt. Per Strömberg påpekade att mångfald är inte gratis – det finns ett pris.

Jag kan tillägga att alternativet till mångfald är monopol. Och det är mycket dyrare. För det som hänt sedan det kom fler aktörer på marknaden är ju faktiskt det att det har blivit tydligt att det går att arbeta på andra sätt, att bibehålla kvaliteten och även öka kvaliteten och ändå gå med vinst. Mer valuta för pengarna.

De som talar om att de vill säkerställa skattebetalarnas intresse när det gäller välfärdsområdet borde fråga sig – hur i hela friden kommer det sig att den offentliga verksamheten är dyrare? De borde fråga sig – Vad kan vi lära av de som uppenbarligen kan öka sin produktivitet på det sätt som skett. Då värnar man skattebetalarnas pengar – inte när man försöker stoppa de som tydliggjort att det kan vara så stor skillnad på vad man kan få ut av x antal kronor.

Stattin menade också att det är tveksamt om en annan bolagsform än AB, med annat syfte än vinst, skulle vara förenligt med EU-rätten. Läget är oklart men det skulle kunna betraktas som diskriminering av utländsk aktör om Sverige använder sig av en bolagsformen inte finns i andra länder.

Per Strömberg lyfte fram 4 faktorer som bidrar till långsiktighet i verksamheten. Illustreras av bilden nedan.

1. Ekonomisk bärkraft

2. Långsiktigheten i ledningens incitament

Nu har vi fått besked om vad regeringen tycker om välfärdsföretag. Vad säger alla vanliga människor som gjort sitt val av välfärdsföretag när de nu riskerar att kvaliteten blir sämre pga uteblivna investeringar?

Det innebär att det kommer att råda stor osäkerhet om villkoren att driva företag under dessa två år i branscher som;

friskolor som erbjuder förskola, grundskola och gymnasieskola, vårdföretag, äldreomsorgsföretag, företag som erbjuder stöd och service till vissa funktionshindrade, utbildningsföretag som erbjuder kommunal vuxenutbilddning, företag som erbjuder tillfälligt asylboende.

Beskedet är klockrent från den regering som säger sig värna om näringslivet och det privata företagandet:

Gör er inte besvär att investera i eller utveckla verksamheter inom dessa områden under de kommande åren.

Detta besked kommer samtidigt som vi vet att det finns stora behov hos många kommuner. De behöver möta utbyggnadsbehovet när det gäller förskola, grundskola, hemtjänst, flyktingmottagning, omsorg mm.

Jag rekommenderar en titt på bild nr 11 i denna sammmanställning från SKL.

Menar verkligen miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet att kommunen ska står för hela denna enorma investering utan att ta hjälp av välfärdsentreprenörer? Det kommer att bli dyrt för skattebetalarna och vart tog individperspektivet vägen?

Man kan verkligen undra hur regeringen tänker. Vad gör kommunerna om bara en bråkdel av de 308.000 elever som idag går i fristående skolor nu drar slutsatsen att de ska välja en kommunal skola i stället? Hur många kommuner har utrymme att ta hand om dem? I Skåne handlar det om 43.000, i Västra Götaland om 44.000 – för att bara ta några exempel.

Ja frågorna är många. Men en sak är säker – nu läggs en våt filt över flera branscher för de kommande två åren. Sorglig, mycket sorgligt.

/

Lina Axelsson Kihlblom skriver på SVT Opinion den 3 mars att det inte är eleverna som är problemet när en skola måste stängas. Nej, vi kan inte skylla på eleverna. Men för Axelsson Kihlblom återstår då bara det fria skolvalet att beskylla. Så ser verkligheten givetvis inte ut. Det är att göra det enkelt för sig.

Det fria skolvalet ger alla elever och föräldrar möjlighet att söka sig till en annan skola än den närmsta, oavsett tjockleken på plånboken. I Sverige måste man inte flytta eller betala för sig för att kunna få plats i en annan skola.

Den segregation vi ser i skolan följer boendesegregationen. Den slutsatsen drogs senast i LO-rapporten Vägval när det gäller marknadsmekanismer i utbildningssystemet. Författaren skriver att ”Det kan dock påpekas att borttagandet av skolvalet ingalunda skulle eliminera segregationen i skolan, då denna följer bostadssegregationen”.

Idag finns det skolor som helt enkelt inte håller måttet, oavsett hur blandad elevgruppen är. Det fria skolvalet behövs för att alla elever ska ha andra alternativ.