Friskolebloggen 2015-2024

Att välja skola är viktigt för många av det enkla skälet att människor är olika.

Många kommuner drar undan kostnader för sina egna skolor innan de räknar ut elevpengen. Det är inte ok.

Kommunen ville dra undan kostnaderna för små skolor på öarna från beräkningsunderlaget och bara ta med kostnader för de ”vanliga” skolorna. Kommunen fick rätt i förvaltningsrätten, men efter ett riktigt bra jobb med överklagandet fick skolan nu rätt i Kammarrätten! Detta är bara ett exempel på hur kommuner agerar när det gäller att beräkna underlaget för elevpengen. Detta agerande innebär ju faktiskt att vissa elever i kommunen får en högre elevpeng än andra.

Det är inte ok och det är framförallt inte lagligt./

Det är slående att detta är en skola som inte skyller på elevernas bakgrund utan här finns ett starkt och målmedvetet ledarskap.

Besökte idag Framtidsgymnasiet i Göteborg. En friskola med ca 350 elever. Skolan har 5 klasser med bara nyanlända elever. De har elever som är analfabeter och som får börja med att lära sig läsa och skriva. Sedan slussas de vidare till utbildningen. Skolan har språkintroduktion som de parar med ämnen från den gymnasieutbilning som eleverna valt, jag träffade elever som varit i Sverige i ca 6 månader och som pratade förvånansvärt bra svenska.

Denna skola är bara en av flera som kan vittna om hur svårt det är att samverka med Göteborgs kommun. Till slut lyckades de få till stånd ett avtal om språkintroduktion med kommunen, men det är fortfarande så att de får besked om vilka elever som ska gå där flera månader efter det att kommunens gymnasieskolor har fått sina besked. Hur svårt kan det vara att behandla huvudmän lika?

Rektorn på skolan har varit där i nio år och han brinner verkligen för att alla elever ska få en så bra utbildning som möjligt. Han och hela lärarkåren har en hög tilltro till alla elevers förmåga. De gör en kartläggning av varje elevs kunskapsnivå när hen börjar. Varje elev loggas och varje vecka är det genomgång med lärare för att följa upp hur varje elev utvecklas. Hur många skolor jobbar så?

Det är slående att detta är en skola som inte skyller på elevernas bakgrund utan här finns ett starkt och målmedvetet ledarskap. Och då blir också leveransen från lärare och elever därefter.
Läser man Skolverkets Skolenkät för hösten 2015, pedagogisk personal så är det också tydligt att ledarskapet är tydligt. På påståendet ”Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan” svarar 100% av lärarna att det stämmer/stämmer ganska bra. 70% instämmer helt och hållet i påståendet att ”Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan”.
Jag sökte i statistiken för att se om tex Hvitfeldtska, som ju har gott rykte, kom i närheten av dessa siffror. Intressant nog finns det 6 enheter där personalen fått genomföra enkäten. På ingen av dessa enheter var det tillräckligt många svar så det fick att utläsa resultatet på dessa frågor. Ett intressant faktum i sig.

För att sammanfatta, ledarskapet har stor betydelse för skolans resultat. Idag har jag träffar en rektor som inte skyller ifrån sig på eleverna och deras bakgrund. För honom är målet solklart. Ingångsvärdet är att alla kan lära sig mer, och eleverna visar att den inställningen är helt rätt. Det beklämmande är att det är alldeles för många rektorer och lärare som skyller på elevernas bakgrund och därför också har för låga förväntningar på eleverna. Även det är självuppfyllande. Det finns elever som gått ut grundskolan i Göteborg utan att ha ett enda godkänt betyg, men som nu går på Framtidsgymnasiet, och lär sig saker hela tiden

Självfallet finns det också kommunala skolor som gör ett bra jobb. Förfärligt vore det väl annars med tanke på att cirka 87 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor.

Ställ samma krav på offentliga och privata ägare

Bland annat så riskerar de skärpta kraven att slå undan etableringsmöjligheter för mindre aktörer och gynna riktigt kapitalstarka aktörer. Kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet är väldigt diffust beskrivna. Framförallt borde det vara så att de krav som Ägarprövningsutredningen ställer på välfärdsföretagen också bör ställas på offentliga aktörer. Varför ska till exempel vem som helst kunna styra en kommunal skola medan det ställs särskilda krav på fristående skolor?

Seminariet kan ses på Svt Forum.

Stockholm stads s,mp,v och fi majoritet är uppenbarligen inte medveten om att den måste ta hänsyn till denna lagstiftning i sitt beslut.

Stockholms kommunfullmäktige har beslutat inrätta en kompetensfond för medarbetares kompetensutveckling. Fonden uppgår till 200 Mkr. Av beslutet framgår att tanken är att bl a medarbetare i stadens skolor ska få ta del av dessa medel. Dessvärre verkar stadens majoritet inte medveten om att det finns lagstiftning på skolområdet som påverkar ett beslut som detta.
Skolpengens nivå i en kommun baseras på kommunens skolbudget. Det innebär att kommunens kostnader för skolverksamheten ligger till grund för skolpengen. Stockholm stads s,mp,v och fi majoritet är uppenbarligen inte medveten om att den måste ta hänsyn till denna lagstiftning i sitt beslut.

Detta innebär att det är viktigt för alla friskolor att nu granska så att de faktiska satsningar som skolmedarbetare får ta del av via Stockholms kompetensfond också ligger till grund för beräkning av skolpengen. Det rimliga vore att Stockholms politiska majoritet tydligt visar att de avser att följa lagen, att kompetenssatsningen som omfattar stadens skolor också ska ligga till grund för skolpengens beräkning. Genom att göra detta visar majoriteten att de värnar rättvisa och likvärdighet för alla elever, oavsett om de väljer en kommunal eller fristående skola.
/

Många populära skolor är friskolor, de har kö. De kan inte starta en filial utan vidare. Det betraktas som en ny skola och för det krävs ett nytt tillstånd av Skolinspektionen.

Det är just nu många bud om hur Sveriges skolor ska bli mindre segregerade, det vill säga hur elevsammansättningen ska bli mer blandad när det gäller elevernas bakgrund. Frågan om kvalitet i skolan verkar dessvärre inte stå lika högt på agendan i den allmänna debatten.

I dagens SvD berättas om ett nytt förslag från Stockholms stad. Stadens kommission för ett socialt hållbart Stockholm föreslår bland annat att populära innerstadsskolor ska få filialer i förorten. Finansborgarrådet verkar inte avvisa tanken. Som  vanligt, kan jag konstatera, talas det bara om ”skolor” i form av kommunala skolor. Det faktum att det finns en stor andel elever som går i friskolor i Stockholm, och att ca 35 procent av barnen i Tensta Rinkeby väljer andra skolor än de som ligger närmast bostaden, berörs inte alls. Ett skolval som ju bidrar till att minska boendesegregationens genomslag.

Många populära skolor är friskolor, de har kö. De kan inte starta en filial utan vidare. Det betraktas som en ny skola och för det krävs ett nytt tillstånd av Skolinspektionen. Märkligt kan man tycka eftersom friskolehuvudmannen redan har skolor i kommunen, men så fungerar dagens system. Om Stockholm stad däremot vill starta en filial så krävs det inget tillstånd. En ny kommunal skola kan bara starta.

Från andra håll framförs förslag om att ett sk ”kontrollerat skolval” är lösningen. Med kontrollerat menas då i praktiken att individens möjlighet till skolval ska frångås. Bland de som gett uttryck för dessa tankar finns Skolverkets generaldirektör, tillika ordförande i regeringens Skolkommission.

Kontrollerade skolval var ämnet för ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv idag.  Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, presenterade en rapport på temat. Han har också en debattartikel i dagens SvD. I sin fristående forskningsbaserade analys slår Lakomaa fast att det finns mycket som talar emot kontrollerade val och att den lilla forskning som finns visar på att det sällan ger de konsekvenser som är avsedda. Ett exempel är från Boston i USA där försöken lades ner bl.a. på grund av att extra spelregler tenderar premiera elever med ett mer strategiskt beteende. En viktig invändning är förstås också att mer kontroll faktiskt minskar föräldrar och elevers makt över sin utbildning. Ett intressant faktum som Lakomaa påpekade är att där det införts kontrollerat skolval så har det skett i syfte att komma bort från närhetsprincipen och öka inslaget av skolval. Det behovet finns ju inte i Sverige med vårt skolvalssystem.

Erik Lakomaa delar Friskolornas riksförbunds slutsats att det behövs mer, inte mindre val. Det är en bättre idé att hitta system som inkluderar friskolorna och bevarar det fria skolvalet, såsom har gjorts i exempelvis Nacka och Botkyrka. Låt helt enkelt alla göra ett informerat val och låt populära skolor ha möjlighet att expandera. Dessa kommuner har infört ett aktivt skolval, en modell som nu förespråkas av allt fler, senast av Liberalerna. Detta borde även Stockholm stad studera noga och även införa.

Vi ser många fall där medlemmar försökt etablera sig i mer utsatta områden men som blivit motarbetade av kommunen.

Det är värt att understryka att det inte finns någon koppling mellan frågan om elevsammansättning och Sveriges sjunkande skolresultat. Trots detta fortsätter många att framställa det som om det existerar ett sådant samband. Det är beklagligt, för det som det borde vara fokus på, som tex lärarnas och skolledningens kompetens, glöms bort i debatten. Något vi får hoppas att det diskuteras mer om i framtiden.

 

Gör ett besök i verkligheten, åk till friskolecampuset S:t Lars i Lund och studera mångfalden.

De som hävdar att alla friskolor i stort sett är lika och att det inte blivit den mångfald som alla talade om inför friskolereformens införande, rekommenderas ett besök i Lund. På det gamla sjukhusområdet S:t Lars finns det idag ett tiotal fristående skolor, från förskole- till gymnasienivå. Det har utvecklats till ett friskolecampus med över 2000 elever.

Jag träffade rektorerna för två av skolorna och de vittnade om ett gott samarbete mellan alla skolor. Hur kommer det sig undrade jag, ni är ju konkurrenter. Deras svar, oberoende av varandra, var att skolorna har så olika inriktning att de helt enkelt inte konkurrerar om samma elever. Ett intressant svar tycker jag. Den som tittar på listan på friskolor, utan att känna till inriktningen på de olika skolorna, kan lätt få intrycket att alla friskolor är lika. Men den som gläntar på dörren så ser och tar reda på fakta ser skillnaden. Tänk på det alla politiker, och andra, som påstår att i stort sett alla friskolor har samma inriktning.

Eller varför inte helt enkelt göra ett besök i verkligheten? Åk till friskolecampuset S:t Lars och studera mångfalden.

Mångfalden finns bland friskolorna. <<< Klicka och twittra

”Borttagandet av skolvalet skulle ingalunda eliminera segregationen i skolan, då denna följer bostadssegregationen.”

Läser den mycket intressanta rapporten som LO presenterade i veckan. ”Vägval när det gäller marknadsmekanismer i utbildningssystemet” av Karin Edmark.

På ett resonerande och intressant sätt tar författaren upp olika aktuella frågeställningar i skolvalsdebatten. Hon tydliggör problem med många av de förslag som kastats ut i friskoledebatten. Ett borttagande av det fria skolvalet och en återgång till närhetsprincipen skulle tex öka segregationen. Hon lyfter fram den brittiska motsvarigheten till Skolinspektionen Ofsted och resonerar kring deras system som innebär att inspektionen sätter betyg på de inspekterade skolorna. Syftet med detta system är att bland annat ge information till elever och föräldrar om hur väl skolorna lever upp till mål och deras förmåga att höja elevernas kunskapsnivå.  Ett intressant system som jag hade anledning att titta på för ca 15 år sedan när jag jobbade med utbildningspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.

I rapporten förs också ett resonemang kring vinstbegränsningar och vilka negativa effekter det kan ha.Vinstens drivkraft på att utveckla och expandera framgångsrika skolföretag försvinner. Det kan bli svårare att få banklån eller annan extern finansiering när avkastningen begränsas. Författaren konstaterar att ett införande av vinstuttagsbegränsning riskerar att leda till att en del ev de existerande friskolorna väljer att upphöra med sin verksamhet. Om det inträffar innebär det en betydande  omställningskostnad för skolornas elever och personal, samt för de kommuner som friskolorna verkar. Ett intressant konstaterande som ju, med tanke på den omfattande debatt som gäller om konkursrisken, inte alls har tagits upp i den offentliga debatten. Författaren konstaterar också, precis som många andra i anslutning till Ägarprövningsutredningens överlämnande, att höga kapitalkrav riskerar att slå mot små, oprövade aktörer som har svårt att uppbringa kapital.

Sammanfattningsvis, intressant läsning. Författaren konstaterar att det inte finns några tecken på att det fria skolvalet och friskolornas utbredning är ”skurken” till den nedgång i elevprestationer som konstaterats i en rad undersökningar. Det finns inte heller några tecken på att effekterna skulle vara negativa för mer utsatta grupper av elever. ”Det är därför inte sannolikt att elevernas studieprestationer skulle förbättras om möjligheten att välja friskola, eller en annan kommunal skola, skulle tas bort.”

Tänk om alla som deltar i friskoledebatten och debatten om skolans kvalitet kunde visa på samma öppenhet som denna LO-rapport./

Debatten om hur stora barngrupperna ska vara har pågått under många år. Det finns ingen entydig forskning som visar vad som är rätt.

Utbildningsdepartementet har haft en media-aktiv dag idag. Igår kom besked om snabbspår när det gäller nyanlända lärare och förskollärare. Det är ett välkommet besked att arbetsmarknadens parter har kommit överens på detta område. Nu hoppas vi att det blir en kvalitativ och smidig process så att alla de som har med en yrkesutbildning i bagaget kan få möjlighet att bidra med sin kompetens i landets skolor.

Idag har utbildningsminister Gustav Fridolin tagit emot ett delbetänkande av den sk utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Det handlar om ökade möjligheter för studiehandledning på modersmål. Friskolorna och SKL har påpekat för regeringen att möjligheterna för såväl fjärrundervisning och undervisning på entreprenad behöver utökas betydligt. Denna utredning är ett resultat av detta initiativ från oss. Men vi skulle gärna se att utredningen redan i sitt delbetänkande gick längre så att förslaget kan omfatta fler ämnen och utökade möjligheter för entreprenad.

Idag har det också presenterats sk riktmärken för barngrupper i förskolan. Skolverket har tagit fram detta på uppdrag av regeringen. Debatten om hur stora barngrupperna ska vara har pågått under många år. Det finns ingen entydig forskning som visar vad som är rätt. Detta är förmodligen skälet till att Skolverket skriver följande på sin hemsida: ”De nya riktmärkena bygger på en sammantagen bedömning utifrån tillgängliga studier och forskning. Forskningen kan inte ange en direkt siffra för hur stor en barngrupp bör vara. Däremot finns det stöd i forskningen för att det ska vara olika riktmärken för yngre och äldre barn och att riktmärken bör bestå av ett spann. ”

Det är uppenbart att Skolverket också har lyssnat på de fackliga företrädarna eftersom de skriver ”Studier visar att förskolepersonal i många fall upplever att barngrupperna är för stora och att det leder till att pedagogiken blir lidande.”

Riktmärkena är inte tvingande utan ska ses som ett stöd. Men det ska bli intressant att se om det blir så i verkligheten också. För det viktiga är ju, för såväl föräldrar som barn, att det är en bra kvalitet på verksamheten som helhet, oavsett gruppernas storlek.

/