Tankar om skolan

Varken inter­nationell eller svensk forskning tyder på att det finns några stora skillnader mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande produktion av välfärdstjänster.

”Varken inter­nationell eller svensk forskning tyder på att det finns några stora skillnader mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande produktion av välfärdstjänster.” Så skriver professorerna Pontus Braunerhielm och Johan Eklund, Entreprenörskapsforum, i SvD Näringsliv på onsdagen. Mot bakgrund av detta är det märkligt att det läggs ner så mycket kraft och energi på att misstänkliggöra välfärdsföretag som drivs som AB och samtidigt söka lyfta de som valt non-profit-modellen. De skriver också om en färsk SIFO- undersökning vars resultat bekräftar att allmänheten alltjämt har en felaktig bild av hur vinstnivåerna ser ut i välfärdsföretagen. Inte heller så konstigt då det sällan nämns några siffror i debatten utan det bara hävdas utan närmare specificering -att vinsterna är höga.

En majoritet, 52 procent, överskattar välfärdsföretagens vinstnivåer kraftigt, något som också leder till att man tror att möjligheterna till vinstutdelning är högre än vad de är. Det är bland dessa som också de som förordar begränsningar av vinstuttag återfinns. Risken är således uppenbar att deras felaktiga verklighetsbild leder dem till denna slutsats. Detta bekräftas också av det faktum att när de tillfrågade får information om att de verkliga vinstnivåerna ligger på 4-6 procent, så visar det sig att en majoritet av befolkningen anser att dagens vinstnivåer är lagom eller för låga, 46 respektive 7 procent.

Intressanta siffror som visar betydelsen av att människor har faktainformation. Över lag präglas välfärdsföretagsdebatten från motståndarnas sida av svepande påståenden som öppnar för individuella tolkningar. Resultaten i SIFO-undersökningen visar även att både valfrihet och kvalitet värderas högt. Således en bekräftelse på det resultat som den IPSOs-undersökning som vi beställt visar.

 

Debatten om den svenska skolans resultat, om friskolor och om skolvalet har varit intensiv under flera år. Trots att 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor så har företrädare för regeringspartierna samt vänsterpartiet valt att vinkla frågan om skolans resultat till att handla enbart om ekonomi dvs friskolors eventuella vinst. Politiska företrädare från framförallt (s) och (v) men även (mp) hävdar i debatten att det finns ett starkt stöd hos allmänheten för att förbjuda vinst i välfärdsföretag.

Stämmer det att allmänheten anser att vinstförbud i friskolor är en av de viktigaste frågorna för den svenska skolan? Vi bad IPSOS undersöka detta. David Ahlin, IPSOS, har sammanställt en rapport av undersökningen.  I hans kommentar till resultatet finns en intressant iakttagelse. Han skriver ”Politiker som talar om vinstutdelningar varje gång skolan ska diskuteras löper, åtminstone bland bredare väljargrupper i mitten, risken att uppfattas göra bisak till huvudsak när det gäller skolans förutsättningar. ”

IPSOS har frågat om allmänhetens attityd  till den svenska skolans utveckling, vilken syn den har på friskolor, hur den ser på skolvalet och vilka faktorer/åtgärder den anser vara viktigast för att vända den svenska skolans utveckling i rätt riktning.

För det första kan man konstatera att en majoritet (55 procent) anser att skolan utvecklas åt fel håll. Resultatet av hela undersökningen är mycket intressant och visar att vinstfrågan kommer långt ner på prioriteringslistan för alla. Resultatet finns nedbrutet på partisympatisörer. När allmänheten listar det som de anser vara viktigast så lyfter de frågor som ordning och reda i klassrummet, lärarledda lektioner, stöd till de elever som behöver det och  kompetenta lärare. Det är endast 15 procent av (s)-väljarna som anser att vinstförbud för friskolor är en av de tre viktigaste faktorerna för att den svenska skolan ska utvecklas åt rätt håll.

När det gäller skolvalet så visar undersökningen att det nuvarande systemet har ett starkt stöd, en majoritet är emot införandet av en strikt närhetsprincip och det finns ett starkt motstånd mot att kommunen ska tilldela elever en skola med syfte att nå en jämn social fördelning mellan skolor i olika bostadsområden.

Det finns också ett starkt stöd för att det ska ställas tydliga kvalitetskrav på alla skolor, oavsett om skolan drivs av en kommun, eller ett företag eller en stiftelse, och att kontrollen av kvaliteten ska bestämma vilka skolor som får finnas. 9 av 10 instämmer i att låta kvalitet bestämma vilka skolor som ska få finnas. Och får man välja mellan att det ställs kvalitetskrav på alla skolor och att det införs vinstförbud för friskolor så är det bara vänsterpartiets sympatisörer som sätter vinstförbudet främst. Ett intressant resultat!

Avslutningsvis visar undersökningen att unga genomgående är mer positiva till friskolor, skolval samt relaterade frågor. 7 av 10 anser att samma skolpeng bör utgå oavsett om det är en kommunal eller fristående skola.

Det är hög tid att politikerna och andra aktörer på skolområdet lyssnar på allmänheten och nu övergå till att fokusera på arbetet med att höja kvaliteten i den svenska skolan och därmed också lämna det sidospår som frågan om vinst utgör.

 

Så sanningen är att vissa resultat var bra – andra var riktigt dåliga.

Det hävdas ofta i debatten, från friskolemotståndarna, att de svenska skolresultaten var bättre före friskolereformens införande. Detta trots att IFAU visat att resultatfallet började innan friskolereformen.

Idag hittade jag en sammanställning som SCB gjort som heter ”Svensk utbildning i internationell statistik”. Den visar svenska elevers resultat i internationella studier i läsförståelse, matematik och naturvetenskap 1964-2003. Det är en intressant läsning som ger en annan bild än den som hävdas  ovan.

Den första matematikundersökningen gjordes 1964. De svenska 13-åringarnas resultat tillhörde de sämsta. Den nya grundskolan, som infördes 1962, ansågs av vissa kritiker som orsaken till det dåliga resultatet

1980 genomfördes den andra undersökningen och då var mattekunskaperna för åk 7 i stort sett lika låga som 1964. Resultatet för avgångsklasser i gymnasiet var medelgoda.

1970/71 mättes för första gången elevernas kunskaper i fysik, kemi och biologi. Svenska 10-åringar ade det bästa resultatet efter Japan medan de svenska 14-åringarna presterade sämre än genomsnittet i de flesta industriländer. Gymnasieeleverna klarade sig bra med en femte plats.

Så sanningen är att vissa resultat var bra – andra var riktigt dåliga. Läs gärna hela sammanställningen som jag länkade till ovan.

Skolan är en komplex värld. Oavsett huvudman så är det viktigt vad som händer i klassrummet. Forskningen visar att det är avgörande med höga förväntningar på alla elever, oavsett vilken bakgrund hen har, att det är ordning och reda i klassrummet, kompetenta lärare som har koll på sina ämnen och på hur det går för varje elev och sist men definitivt inte minst – ett bra ledarskap i skolan. Ett ledarskap som har koll och som ser till att resurserna i skolan används på bästa sätt.

Svensk skola måste bli bättre på att lyfta varje elev, det är det som menas med en likvärdig skola. Alla ska ges möjlighet att nå sin fulla potential och då ska skolan utgå från individen. Det lever tyvärr inte alla skolor upp till idag.

Hur vore det om den svenska skoldebatten handlade om dessa frågor i stället för att fastna i vinstfrågan och om att jaga friskolor och sprida felaktiga bilder av dem?

/

SKL har en hel del kritik mot utredningen och konstaterar att en modell för vinstbegränsning inte kan fastställas förrän utredningens slutbetänkande lämnats, eftersom det är först då en helhetssyn av utredningens förslag och slutsatser kan överblickas.

I fredags kväll lyssnade jag på Eko-nyheterna kl 20. Då meddelades nyheten att SKL ställer sig bakom Reepalus förslag om vinsttak. En stor nyhet -om den nu varit korrekt. Eftersom jag läst SKL-majoritetens remissvar så visste jag att de inte tagit ställning till Reepalus vinsbegränsningsmodell. Tvärtom, de passar i frågan och skriver följande:

–SKL föreslår att beslut om en modell för vinstbegränsning inte ska fastställas förrän utredningens slutbetänkande lämnats, eftersom det är först då en helhetssyn av utredningens förslag och slutsatser kan överblickas. I utredningens fortsatta arbete kring kvalitet skulle det kunna vara så att vissa kvalitetskrav och resultat ska kopplas till en eventuell vinstbegränsningsmodell.

På Ekots twitterkonto stod det ”SKL ställer sig bakom Ilmar Reepalus förslag om en vinstbegränsning i välfärden”.

Efter påpekande om att detta inte var korrekt – förmodligen pga att ingen läst beslutet utan bara talat med Lena Micko (s), ordf i SKL och ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott– korrigerades löptexten något.

Den som läser hela remissvaret från SKL kan konstatera att det finns en hel del kritik mot utredningen.

– SKL anser att konsekvensanalyserna som gjort för att belysa effekterna av en vinstbegränsning, enligt föreslagen modell, inte är tillräckliga.

– SKL anser att förslagen riskerar att bli administrativt betungande och kostsamma och att det är svårt att bedöma konsekvenserna utifrån utredningen syfte.

– SKL anser att företag och ideburna organisationer är betydelsefulla för att utveckla välfärden samt för mångfalden och valfriheten.

SKL menar också att frågan om företag kommer att lämna den offentligt finansierade verksamheten för att i stället övergå till motsvarande verksamhet som inte är offentligt finansierad eller till helt annan verksamhet inte är analyserad av utredaren. SKL saknar en analys av vilka konsekvenserna skulle kunna bli för kommuner och landsting. Mot bakgrund av hur mycket som faktiskt kommuner och landsting köper från privata aktörer så är detta påpekande inte förvånande. Som många kommun- och landstingspolitiker har påpekat så skulle många inte klara välfärdsservicen utan privata aktörer.

Till detta ska läggas att de säger att

– SKL tillstyrker till stora delar ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda tjänster, Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Men jag rekommenderar läsning av hela remissvaret, för det andas betydligt mer kritik än vad denna citerade mening ger intryck av. Dessutom är det ett beslut som Alliansen respektive SD inte står bakom.

 

Om inte privata investerare inom välfärdsområdena vård, skola och omsorg vill eller vågar bidra till att tillgodose den ökade efterfrågan så lär det blir tufft för kommunerna, och skattebetalarna, att leva upp till denna kraftiga ökning inom bara några år.

Nyligen kom det siffror på hur många som har ansökt om att starta fristående skolor. Skolinspektionens statistik ser du här

Det är en minskning som inte är särskilt konstig med tanke på den debatt som pågår om friskolornas framtid. Vem vågar inteckna hus och hem för att planera för att starta en ny skola i dessa osäkra tider? Inte många. Framförallt inte de små aktörerna som vissa vurmar för i debatten som blir de som drabbas först i det rådande läget.

Det är inte illa jobbat av regeringen att åstadkomma detta. För samtidigt så har vi ju en situation i Sverige där det tillskott som fristående aktörer skulle kunna bidra med är särskilt välkommet med tanke på vilket utbyggnadsbehov som finns inom välfärdssektorerna. Hundratusentals elever står dessutom i kö till friskolor runt om i landet.

Jag har skrivit om det tidigare med det finns anledning att påminna om SKL:s ekonomiska rapport från i höstas. Om inte privata investerare inom välfärdsområdena vård, skola och omsorg vill eller vågar bidra till att tillgodose den ökade efterfrågan så lär det blir tufft för kommunerna, och skattebetalarna, att leva upp till denna kraftiga ökning inom bara några år. Bra jobbet regeringen! Hur länge ska ni fortsätta att skrämma bort de som vill bidra till att utveckla välfärden i Sverige? Det var ju för övrigt en intressant IPSOS-undersökning i DN idag som visade på att socialdemokraterna tappar kraftigt i förtroende på just dessa områden.

Intressant att en politiker som i andra sammanhang talar om vikten av likvärdighet nu plötsligt menar att de elever som går i Engelska skolan inte ska ha rätt till läxhjälp.

Värnandet om likvärdigheten för elever gäller uppenbarligen inte alla elever om man får tro Jönköpingsposten. Anna Carlsson (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Jönköping, är upprörd över att Internationella Engelska skolan (IES) har fått statsbidrag för läxhjälp för sina elever. Intressant att en politiker som i andra sammanhang talar om vikten av likvärdighet nu plötsligt menar att de elever som går i Engelska skolan inte ska ha rätt till läxhjälp. Ett minst sagt häpnadsväckande uttalande. Hon kritiserar ett resultat där skolan presenterar vinst före skatt (för hela landet – inte bara skolan i Jönköping), utan att hon har en aning om hur denna vinst kommer att användas. Friskolor betalar skatt, det gör inte kommunala skolor. De planerar för investeringar eftersom de har ansökt om att starta ytterligare fem skolor runt om i landet. Detta och mycket mer skulle Anna Carlsson känna till, om, hon hade bemödat sig att läsa delårsrapporten innan hon uttalade sig. Men med fakta i botten är det ju svårare att ”rasa”.  Att misstänkliggöra på det sätt som hon gör är ett trist lågvattenmärke, men tyvärr är hon knappast ensam om att uttala sig utan att basera det på fakta.

IES i Jönköping tillhör de skolor som enligt Skolverkets SALSA statistik överpresterar. Det innebär att de har en elevsammansättning (föräldrars utbildningsnivå bl a ) som gör att de inte ”borde” ha så goda resultat som de har. Internationella Engelska Skolan har en större andel elever med utländsk bakgrund än genomsnittet i de kommunala skolorna i Sverige. Lå 2015/2016 hade 36 % av Internationella Engelska Skolans elever utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för de kommunala skolorna var 22 %. Även andelen utlandsfödda var högre.

Engelska skolan är en av de skolhuvudmän som investerat mest i Sverige under senare år, detta trots den enorma debatt som pågått om friskolornas villkor. Skolan har 30 skolor och således växer också antalet elever. Omsättningen har de senaste tio åren ökat organiskt med i snitt 19 % per år. Under det senaste räkenskapsåret 2015/2016, som avslutades den 30.6 2016, uppgick omsättningen till 1 807 MSEK, en ökning med ca 17 % från föregående år. I kön för att få en plats under nuvarande och kommande år fanns per den 31.12 2016 cirka 133 000 anmälningar.

Anna Carlsson borde ta sig en funderare på varför denna skolhuvudman är så populär, varför de levererar så goda resultat och vara glad för att friskolan bidrar till kompetensförsörjningen i Sverige.

/

Byt ut ordet ”vinstjakt” mot ”hushålla med pengarna”. Låter inte det som ett ganska sunt förhållningssätt? Borde inte kommunala skolor – med den innebörden av ”vinstjakt”, också ägna sig åt ”vinstjakt”?

Fortsätt läsa ”Tänk tanken – behövs det inte mer ”vinstjakt” i kommunala skolor?”

Det faktum att inget annat land ändrat på sina uppdelade – och ofta väldigt segregerade – skolsystem är knappast ett argument för att vi ska ändra vårt där pengen följer eleven.

Argumentationen från friskolemotståndarna är intressant. Det går ut på att ” Inget annat land har tagit efter den svenska modellen. Vi är unika” Jaha. Och sedan när är det ett argument i svensk politik att vi inte får vara unika, eller först? Det gäller uppenbarligen inte när det gäller föräldraledighet, feministiskt utrikespolitik, miljöpolitik osv. Så varför är det fel på skolområdet?

Det svenska systemet är unikt.

•  rik som fattig kan välja skola, skolpengen följer eleven
•  friskolor får inte ta avgifter, det är vi ensamma om i OECD ( i Danmark kostar en friskoleplats 1500-2500 kr/månad
•  friskolor får inte välja elever utan måste ta emot en elev om skolan har plats ( i Danmark kan friskolor välja vilka elever de vill ta emot)
•  skolpengens nivå bestäms av kommunen

Det svenska skolsystemet är enhetligt. Således tycker jag att det finns all anledning att vara stolt över vårt system. Det faktum att inget annat land ändrat på sina uppdelade – och ofta väldigt segregerade – skolsystem är knappast ett argument för att vi ska ändra vårt där pengen följer eleven.

Och uppenbarligen är det uppskattat av föräldrar och elever. För samtidigt som den politiska debatten är het så blir det bara fler och fler elever i fristående skolor. Och köerna för att få en plats består idag av flera hundratusen individer.

/

Utredningen saknar en utförligare beskrivning av konkurrensens fördelar i termer av produktivitet, effektivitet och kvalitet.

Jag fortsätter att dela med mig av några av remissinstansernas synpunkter. Många är mycket intressanta och underkänner utredningsförslaget utifrån juridiska och principiella perspektiv. Det är tur att det finns offentliga myndigheter som vågar ställa sig över politiken. För dessa frågor handlar om grundläggande frågor som äganderätt, näringsfrihet, valfrihet och mångfald.

Här kommer delar av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) remissvar.

”IFAU bedömer att det är svårt att avgöra hur pass allvarliga de problem utredningen identifierar i själva verket är (övervinster, läckage av skattemedel och legitimitet) och framförallt hur de föreslagna åtgärderna ska lösa dessa problem.”

”IFAU bedömer, utifrån den kunskap vi har baserad på befintlig forskning inom områdena utbildning och arbetsmarknadspolitik, att:

• Forskningen inte kan säkerställa några tydliga samband mellan vinst och resultat i välfardstjänster. De effektstudier som finns visar på små effekter av konkurrens. Det tyder på att den stora frågan om kvaliteten i välfärdssektom sannolikt inte låter sig lösas vare sig genom att tillåta, inskränka eller förbjuda privata aktörer eller vinst i välfärden.
• Utredningen saknar en utförligare beskrivning av konkurrensens fördelar i termer av produktivitet, effektivitet och kvalitet. Detta är synd, särskilt mot bakgrund av att utredningen föreslår att vinstdriven verksamhet ska fortsätta att tillåtas.
• Övervinster är ett problematiskt begrepp. Det är oklart vad som avses med ”den ersättning som marknaden kan anses kräva för att skjuta till kapital”. Det tycks finnas ett betydande mått av subjektivitet i begreppet, och kriteriet varierar rimligen stort mellan verksamheter och över tid.
• Utredningen alltför lätt avfärdar kvalitetskrav i upphandlingar och bemanningskrav på utförare i välfärdsverksamheter. Det är inte självklart att dessa typer av krav är svårare att genomföra och kontrollera än ett vinsttak. Det hade varit önskvärt med en tydligare analys och argumentation om detta.

IFAU saknar en mer djupgående analys av varför vinster ska tillåtas, men bara upp till en viss gräns (se också avsaknad av analys av konkurrensens fördelar). Självklart är denna fråga komplex och beroende av när och i vilket sammanhang den ställs; svaret för skolan kan t. ex. vara ett annat idag än innan 1990-talets reformer. Det hade dock varit naturligt att inom ramen för utredningen utförligt också diskutera eventuella effekter och konsekvenser av ett vinstförbud (en begränsning av organisationsformer).

Inom skolområdet är Sverige det enda land i Europa som tillåter uttag av vinst. En analys av bevekelsegrundema för det svenska valet relativt andra länder hade varit intressant. Likaså hade det varit intressant om utblicken till de andra nordiska länderna hade innehållit en mer djupgående analys av hur väl de andra nordiska ländernas system fungerar. Om de tycks fungera bättre än vad det svenska systemet gör kan det finnas en poäng att i högre grad försöka efterlikna våra nordiska grannar. Om de däremot fungerar sämre är det troligen inte den vägen som är lämplig att gå.

Till detta kopplar att utredningen menar att förekomsten av vinstsyftande företag inte är en förutsättning för att skapa konkurrens mellan olika typer av utförare. Danmark tas som exempel, där 16 procent av grundskoleelevema går i fristående skolor, och där vmstutdelning är helt förbjudet. IFAU noterar dock att i Danmark kan de fristående skolorna, till skillnad från i Sverige, själva välja vilka elever de vill anta och de tar ut avgifter. Effekterna av att tillåta andra typer av antagningsregler och att tillåta avgiftsfinansiering diskuteras dock inte i utredningen.”

 

 

Med ett tillåtet överskott av 7000 kr skulle det ta 1428 år att samla ihop ett överskott för en självfinansierad expansion. Det är ganska lång tid.

”Det finns idag ingen reglering av vinstintresset i företag verksamma inom välfärdssektorn, det saknas också ett tillståndsförfarande med prövning av företagen innan de ger sig in i den för samhället så viktiga offentligt finansierade välfärden” . Detta skriver socialdemokraterna i Falkenberg i sitt remissyttrande över Reepalus förslag.

Man häpnar. Företrädare för det parti som sitter i regeringen, det parti som har statsministerposten, känner inte till att det krävs tillstånd för att starta en friskola i Sverige. En tillståndsprövning som dessutom är rätt omfattande. Men de har väl lyssnat på sina ledande företrädare, som ständigt påstår att det är en fri etablering på skolområdet. Men det är inte sant!

Jag vill upplysa socialdemokraterna i Falkenberg, och många andra, om hur det fungerar genom att citera ett annat remissvar. Det kommer från Österåkers friskola AB. En friskola som har ca 250 grundskoleelever och 40 medarbetare. 

De skriver:

Det kostar ca 10 Mkr att starta en skola, räknat från ansökningsdag och de ca 18 månader som tillståndsgivandet tar fram till den dag då skolan kan öppna och få sina första intäkter. Med ett tillåtet överskott av 7000 kr skulle det ta 1428 år att samla ihop ett överskott för en självfinansierad expansion. Det är ganska lång tid.

De har en omsättning på ca 25 Mkr per år och deras rörelsemarginal (som man normalt räknar den) skulle uppgå till 0,03 procent om Reepalus förslag blir verklighet.

Om företaget tappar 1 elev eller om 1 sjukskriven personal skulle behöva ersättas med extern vikarie under 1 vecka skulle, med denna bisarra marginal, Österåkers Friskola AB direkt komma i en förlustsituation.

De som påstår att det är fri etablering av friskolor i Sverige har således fel.

De som påstår att det saknas reglering av den svenska friskolan har också fel, det finns mängder med regler. Friskolor omfattas av i princip samma regelverk som den kommunala skolan.

De som påstår att det inte finns något vinsttak har inte satt sig in i hur systemet fungerar. Friskolesystemet innebär nämligen att det inte är tillåtet att ta avgift, det är kommunen som bestämmer skolpengens nivå och Skolinspektionen utövar tillsyn. Därmed så finns det ett ramverk även på detta område.

/