Tankar om skolan

Bra idé som ger en bra vinna-vinna lösning kan man tycka. Problemet är bara att det inte går att göra för friskolor.

Jag har tidigare skrivit om hur svårt det är att använda sig av fjärrundervisning för skolor. Här kommer ytterligare ett exempel på hur fyrkantigt regelverket är. I detta fall drabbar det bara friskolor eftersom kommunen räknas som en huvudman för alla kommunala skolor. 

I Malmö går nästan 45 procent av gymnasieeleverna i friskola. Friskolegymnasierna har bildat ett gymnasialt friskolenätverk. Nu har de kommit på att de vill samarbeta kring kurserna i moderna språk, dels för att det inte är ekonomiskt gångbart att starta kurser med endast ett fåtal elever och dels för att lärarbristen gör att det är svårt att hitta legitimerade lärare i den omfattning  som behövs. Deras tanke är att om skolorna anställer samma lärare, tex 1/3 var, så uppfylls kravet på att betygssättande lärare måste vara anställd på skolan som eleverna går på. Då skulle läraren kunna undervisa elever från ”sina” skolor samtidigt på en av skolorna.

Bra idé som ger en bra vinna-vinna lösning kan man tycka. Problemet är bara att det inte går att göra för friskolor. Idén faller på regelverket. Dels på  att det inte är tillåtet att lägga ut undervisningen på entreprenad och dels på att en grupp elever måste vara sammanhållen och bli undervisad av en och samma huvudman på sin egen skola. Men kommunen är ju en och samma huvudman så där kan man hitta smidiga lösningar. Förhoppningsvis kommer det att ske en ändring av lagstiftningen så att lösningar som denna kan vara möjliga. För när de nu förhindras göra detta så leder det till att elever inte får det val som de önskar sig och lösningarna blir onödigt dyra för skolorna. Ett lysande exempel på att lagstiftningen inte är i takt med verkligheten och ett ökat behov av flexibilitet.

/  

 

 

 

Att majoriteten i sin budget uppmanar tjänstemännen till att bryta mot lagen i sin myndighetsutövning är ju ett intressant grepp som verkligen inte borde sväljas utan snarare granskas och åtgärdas.

Demokrati är den bästa styrelseformen hittills för en nation. Den är inte utan svagheter och den måste vårdas för att respekteras. De som har vunnit makten har att utöva den – inom de ramar som anges. Riksdagen är lagstiftare och kommunerna kan besluta om vissa regelverk men har att hålla sig till det ramverk som lagstiftningen anger.

I förra veckan var jag i Göteborg och träffade medlemmar som driver friskolor, Det var såväl förskolor, grund- som gymnasieskolor. Göteborgs kommun styrs av en koalition bestående av s, mp, v och fi. De gillar inte vinstdrivande företag. Därför har de skrivit in bl a följande passus i sin budget för 2016 (s 24).

”Staden motsätter sig etablering av aktiebolagsdriva skolor som delar ut vinst till ägarna. Eventuella vinster ska återföras till verksamheten för att uppnå en skola med hög kvalitet. Vid ansökan om utökning eller etablering i staden är det den enskilda huvudmannens ansvar att redovisa att vinstuttag inte sker.”

Det är ju en inställning som man kan ha. Men att driva en lokal politik baserat på detta är inte förenligt med lagstiftningen. Att majoriteten i sin budget uppmanar tjänstemännen till att bryta mot lagen i sin myndighetsutövning är ju ett intressant grepp som verkligen inte borde sväljas utan snarare granskas och åtgärdas. Vi skriver nu mars månad och inget verkar ha skett. Därför skickar Friskolorna nu en skrivelse till Göteborgs stads revisorer och uppmärksammar dem på detta. Vi konstaterar följande:

”Det är alltså tydligt att en kommuns politiska ställningstagande i måldokument eller riktlinjer inte får ligga till grund för beslut om godkännande av enskilda förskolor eller vid yttranden om etablering av fristående skolor. Vi anser att är särskilt allvarligt med kommunens måldokument avseende just fristående förskolor, där kommunen är den självständiga myndighet som beviljar godkännande. Den saknämnd som handlägger och beslutar ärenden om godkännande av fristående förskola måste självklart förhålla sig till det högsta beslutande organet i kommunen och dess beslut.

De ovan nämnda formuleringarna som framgår av Göteborgs stads budget och måldokument har inte något stöd i författningarna avseende etablering av fristående verksamheter. Följaktligen bör revisionen av Göteborgs stad uppmärksamma dessa överträdelser av det kommunala självstyret. Vi ser fram emot ett besked från er om hur ni avser att hantera denna frågeställning i ert revisionsuppdrag.”

Bifogar hela brevet nedan.

/

 

                                                                                                                                               

                                                                          Till Göteborgs stads revisorskollegium

                                                                           Ordförande Lars Bergsten

                                                                           Box 2141

                                                                           403 13 Göteborg                        

 

 Skrivelse angående 2016 års budget för Göteborgs stad

Friskolornas riksförbund vill uppmärksamma Göteborgs stads revisorer på en formulering i 2016 års kommunala budgets mål- och inriktningsdokument. På sidan 24 står att läsa:

”Staden motsätter sig etablering av aktiebolagsdriva skolor som delar ut vinst till ägarna. Eventuella vinster ska återföras till verksamheten för att uppnå en skola med hög kvalitet. Vid ansökan om utökning eller etablering i staden är det den enskilda huvudmannens ansvar att redovisa att vinstuttag inte sker.”

En kommun ska verka inom de ramar som demokratin anger och följa de lagar som Sveriges riksdag fattat beslut om. Beslut riktade mot enskilda utgör myndighetsutövning och ställer stora krav på en rättssäker och objektiv handläggning, som utgår från de författningar ärendet gäller.

Frågan om etablering enligt ovanstående kommunala riktlinjer kan komma att gälla två fall, dels etableringen av fristående förskolor, dels fristående skolor. När det gäller fristående förskolor är det kommunen som både godkänner och utövar tillsyn över verksamheten.

En kommun ska alltså godkänna en enskild huvudman för en fristående förskola, om denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, 2 kap 5 och 7 §§ skollagen. Sådana föreskrifter utgörs av författningar, dvs. sådana som riksdagen, regeringen eller skolmyndigheterna fattar beslut om. En kommuns riktlinjer i olika avseenden får inte ligga till grund för själva beslutet om godkännande, lika lite som vid tillsynen. I prop. 2009/10:165 Den nya skollagen, anges på s. 245 följande. ”Kommunen ska vid prövningen av om en förskola med enskild huvudman ska godkännas bedöma om denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, bl.a. förskolans möjligheter att arbeta efter skollagens regler om verksamheten samt läroplanens mål och riktlinjer. Kommunens tillsyn av den enskilda verksamheten ska därför omfatta i vilken mån föreskrifterna för verksamheten följs. Eventuella kommunala mål kan dock inte ingå i tillsynen om det går utöver den nationella regleringen.”

Kommuner har däremot inte någon tillståndsgivande roll för fristående grundskolor och gymnasieskolor. Den rollen har istället Skolinspektionen. Skolinspektionen remitterar dock alltid en ansökan om att få bli godkänd som huvudman för en skola till den kommun där etableringen är tänkt att ske. Kommunen har i dessa fall möjlighet att yttra sig över ansökan. Vad ett sådant yttrande ska behandla är huruvida etableringen kan komma att innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för skolväsendet i kommunen. Skolinspektionen efterfrågar alltså en konsekvensbeskrivning över en eventuell friskoleetablering, inte ett politiskt ställningstagande. I förarbetena till bestämmelsen, dvs. prop.2009/10:157 s. 20 ff. anges bl.a. ”att Statens skolinspektion vid sin prövning [av om etableringen innebär påtagligt negativa följder] också ska utgå från ett elevperspektiv och göra en helhetsbedömning. Elevers möjlighet att välja skola och ha tillgång till ett brett utbud av utbildningar är en viktig kvalitetsaspekt i ett skolväsende med både offentliga och fristående huvudmän. För att effekter ska kunna anses uppfylla kravet på att vara ’påtagligt negativa’ föreslås också att de antas bestå på längre sikt. Att bedömningen inte ska göras i ett alltför snävt tidsperspektiv bör även det komma till uttryck i skollagen. Exempelvis ska den omständigheten att en kommun kan tvingas att planera om och göra omfördelningar i sin egen skolverksamhet i ett kortare perspektiv inte vara tillräckligt för att ett godkännande inte ska ges.”

Det är alltså tydligt att en kommuns politiska ställningstagande i måldokument eller riktlinjer inte får ligga till grund för beslut om godkännande av enskilda förskolor eller vid yttranden om etablering av fristående skolor. Vi anser att är särskilt allvarligt med kommunens måldokument avseende just fristående förskolor, där kommunen är den självständiga myndighet som beviljar godkännande. Den saknämnd som handlägger och beslutar ärenden om godkännande av fristående förskola måste självklart förhålla sig till det högsta beslutande organet i kommunen och dess beslut.

De ovan nämnda formuleringarna som framgår av Göteborgs stads budget och måldokument har inte något stöd i författningarna avseende etablering av fristående verksamheter. Följaktligen bör revisionen av Göteborgs stad uppmärksamma dessa överträdelser av det kommunala självstyret. Vi ser fram emot ett besked från er om hur ni avser att hantera denna frågeställning i ert revisionsuppdrag.

Med vänlig hälsning

Ulla Hamilton

VD Friskolornas riksförbund

Stockholm den 2 mars 2016

 

 

 

 

 

Det är märkligt hur svårt det är för oss i Sverige att nyttja teknikens möjligheter. Redan regeringen Bildt satte i början av 1990-talet till en IT-kommission vars uppgift var att bla titta på hur IT-teknikens möjligheter kan användas i undervisningen.

 

Utredningen om Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12) har lämnat ett delbetänkande som vi har svarat på idag. Den innehåller bra förslag som

-att skolhuvudmän ska få beställa och utföra fjärrundervisning i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet av och för varandra.

Detta är ett välkommet steg åt rätt håll då dagens lagstiftning inte ger någon möjlighet för fristående skolhuvudmän att låta kommuner utföra entreprenadtjänst i modersmålsundervisning. Men det är uppenbart att varken kommuner eller fristående huvudmän varit medvetna om denna lagstiftningen eftersom det är den absolut vanligaste entreprenadformen inom skolväsendet idag. En lagändring innebär således att rådande tillstånd blir lagligt…..

Men det går alldeles för långsamt fram när det gäller möjligheterna till fjärrundervisning och entreprenad i övrigt. Vi menar att även svenska som andraspråk ska tillåtas att fjärrundervisas genom entreprenad mellan huvudmän. Utredaren vill inte ta det steget och menar att det inte skulle lösa några problem. Vi menar att möjligheter till fjärrundervisning kan innebära samordningsvinster för skolor som har ett mindre antal elever som ska undervisas i svenska som andraspråk och därmed ge dessa bättre möjligheter till undervisning av behöriga lärare. Det är idag en oerhört stor brist på lärare i svenska som andraspråk samtidigt som andelen nyanlända elever i behov av sådan undervisning ökar markant.

Det är märkligt hur svårt det är för oss i Sverige att nyttja teknikens möjligheter. Redan regeringen Bildt satte i början av 1990-talet till en IT-kommission vars uppgift var att bla titta på hur IT-teknikens möjligheter kan användas i undervisningen. Idag har vi en väl utbyggd IT-infrastruktur och teknikens  möjligheter är oerhört mycket bättre än vad den var för 20 år sedan men dessvärre ligger inte Sverige i framkant på detta område. Tvärtom – vi är frånsprungna av många länder.

Ett flertal utredningar har under åren behandlat frågan om distans- eller fjärrundervisning. Men det har lett till små möjligheter att verkligen kunna utpröva en sådan undervisningsform. Den försöksverksamhet med fjärrundervisning som finns idag ger bara möjligheter inom en och samma huvudman. Det utesluter flertalet små fristående huvudmän samt också små kommuner – just de skolhuvudmän som kan ha bäst nytta av att få använda sig av fjärrundervisning. Vi får tyvärr gå utomlands för att hitta forskning och studier på hur sådan undervisning fallit ut.

Under senare år har dessutom frågan om möjliga entreprenadlösningar försämrats för framförallt fristående skolor. Det som tidigare var möjligt, att undervisning i vissa praktisk-estetiska ämnen liksom moderna språk kunnat köpas av kommuner och andra fristående huvudmän, upphörde i och med den nya skollagens ikraftträdande 2011.

I dagens läge är det många fristående huvudmän, och även kommuner, som vill kunna samverka för ökade valmöjligheter för eleverna och för att kunna ge ökad kvalitet i undervisningen i ämnen där det råder stor brist på behöriga lärare. De vill kunna anlita andra aktörer för fjärrundervisning. Behovet finns hos små skolhuvudmän som verkar i miljöer där bristen på behöriga lärare är stor, t.ex. glesbygd. Då är skolan inte hjälpt av att fjärrundervisning tillåts inom huvudmannens ramar. Det är därför också av vikt att fjärrundervisning i olika ämnen också tillåts som entreprenad

Fjärrundervisning används i stor utsträckning i andra länder och tekniken har också gått framåt och innebär därmed betydligt bättre möjligheter till interaktivitet mellan elever och lärare än tidigare. Fjärrundervisning innebär idag inte undervisning i föreläsningsform, utan med goda möjligheter till individualiserad undervisning som väl motsvarar de krav som ställs på undervisningen enligt läroplanerna. Det är beklagligt att det råder en så försiktig attityd till fjärrundervisning, som också betänkandet ger uttryck för. Det är hög tid att ta nya, större kliv för att nyttja teknikens möjligheter.

Sverige står inför en allt mer utbredd lärarbrist samtidigt som det tillkommer en stor andel elever i grundskolan, både genom inflyttning till landet och ökande barnkullar. Vi behöver verkligen fler möjligheter till god undervisning. Både närundervisning och fjärrundervisning på entreprenad är sådana möjligheter där samordningsvinster kan ske och där elever ges ökade möjligheter till undervisning av behöriga lärare.

/

 

 

 

Det är många barn som ser fram emot att få börja i den nya skolan. Med det verkar s-kommunalrådet strunta i.

Varför motarbetar kommunpolitiker friskoleetableringar? Den frågan ställer jag mig alltid när jag läser eller hör om exempel på dett. Dessvärre sker det ganska ofta. Lokalpolitiker ska vara medborgarnas företrädare. En friskola får inte tillstånd att starta av Skolinspektionen om den inte kan visa att det finns en efterfrågan. Trots detta motsätter sig lokalpolitiker etableringen. Det senaste exemplet är från det (s)-styrda Götene där en majoritet av allianspartierna och miljöpartiet anser att den nystartade Broholmsskolan ska få hyra lokaler i den kommunala Västerbyskolan.

Den s-ledda kommunledningen vägrar att ta upp ärendet på kommunstyrelsen. Följden riskerar att bli att friskolan inte kan starta till hösten, om de inte kan hitta andra lokaler. Uppenbarligen finns det plats i den kommunala skolan, trots detta vill (s) göra allt för att förhindra etableringen av Broholmsskolan. Med lite god vilja så hade frågan varit löst redan nu. Men nu får vi hoppas på att alliansen och miljöpartiet lyckas få igenom att Broholmsskolan får hyra lokaler så de kan starta till hösten. Det är många barn – och föräldrar – som ser fram emot att få börja i den nya skolan. Med det verkar s-kommunalrådet strunta i.

/

 

Om det i stället hade stått Sture Norlin Språkrör för Miljöpartiet i Västernorrland så kanske det inte hade varit en lika stor nyhet att han stödjer regeringens politik……

Läser i dagens Aftonblad om en besviken fd rektor som tycker att det är trist med friskolor som går med vinst. Jag kan ha respekt för den uppfattningen även om jag inte håller med. Det är säkert också detta som är skälet till att Aftonbladets debattredaktör tar in artikeln. Det är ju mumma att en som varit anställd av en vinstdrivande friskola sedan tar avstånd från sin arbetsgivare.  Han skriver ”Därför ställer jag mig bakom regeringens och V:s överenskommelse om välfärd utan vinstintresse. Artikeln är undertecknad Sture Norlin, SchoolVision International. Om det i stället hade stått Sture Norlin Språkrör för Miljöpartiet i Västernorrland så kanske det inte hade varit en lika stor nyhet att han stödjer regeringens politik….

Det är uppenbart att det saknas riksdagsmajoritet för att begränsa möjligheterna för välfärdsföretag inom skola, vård och omsorg. Så befria Reepalu från detta uppdrag.

Igår meddelade regeringen att de stoppar utredningen om nedläggningen av Bromma flygplats. Argumentet för varför detta beslut tas är att det inte finns någon majoritet i riksdagen för förslaget. Ett klokt argument i sig, varför slösa skattepengar på att utreda något som det inte finns politiskt stöd för i riksdagen.

Jag har tips på ytterligare utredningsuppdrag som kan avslutas med samma argument, brist på majoritet i riksdagen. Det är uppenbart att det saknas majoritet för det utredningsuppdrag som Ilmar Reepalu har som innebär att han ska ta fram förslag på att begränsa möjligheterna för att utveckla välfärdsföretag inom skola, vård och omsorg. Jag ser fram emot att allianspartierna, som ju har tydliggjort att utredningens uppdrag saknar stöd i riksdagen, nu driver frågan att utredningen ska befrias från sitt uppdrag med samma motiv som Brommautredaren befriades från sitt.

Med detta vill jag önska alla en God Jul & Gott Nytt År!

 

Läser i mediasammanställningen att Vimmerby kommun, över 20 år efter införandet av lagen om fritt skolval, nu ska informera om skolvalet. God morgon Vimmerby!

Läser i mediasammanställningen att Vimmerby kommun, över 20 år efter införandet av lagen om fritt skolval, nu ska informera om skolvalet. God morgon Vimmerby!

 I Vimmerby är det inte ens en av hundra elever som utnyttjar det fria skolvalet. Bara 15 av kommunens 1 111 elever har valt en annan skola än den de geografiskt tillhör – 4 av dem bor i en annan kommun. Det skriver Dagens Vimmerby.

Även om det inte finns några friskolor i kommunen, och det gör det inte, så gäller det fria skolvalet även kommunala skolor. Men nu har kommunen vaknat. När Vimmerby kommun nu stänger två av sina nio grundskolor inser den att det kan finnas ett intresse bland föräldrar att välja skola. Förvaltningschefen säger att ”vi måste informera kommunens medborgare om hur regelverket ser ut gällande rätten att välja skola. Vi har påbörjat en informationsbroschyr.”

 Äntligen är ett väldigt passande uttryck i detta fall. Men bättre sent än aldrig. Samtidigt inställer sig frågan – hur många kommuner har gjort som Vimmerby, dvs inte informerat om att familjer och elever har rätt att välja skola. Det är ju något som granskande myndigheter borde ha koll på.

Men bravo Vimmerby, när ni nu till slut väljer att informera era medborgare om deras rätt att välja är jag förstås den första att heja på och jag håller tummarna för att det blir ett lyckat och långsiktigt informationsarbete. Ett komplement till informationsbroschyren skulle ju kunna vara att använda kommunens webbplats som kanal i kampanjen.

 Att alla vet om möjligheten att välja skola är en förutsättning för att valfriheten ska fungera på allra bästa sätt. Exemplet Vimmerby illustrerar att det alltjämt behövs bättre information  kring skolvalet. Vi har lyft fram detta i flera sammanhang, nu senast som en av de punkter Friskolornas riksförbund i vårt förslag om att utveckla det fria skolvalet. Vi skrev om det i GP nyligen.

Kännedom om valfriheten och att den börjar nyttjas i större utsträckning är en bra förutsättning för att det också ska etableras friskolor i Vimmerby. Det är faktiskt så att det sedan 1 juli i år finns det krav i skollagen och kommunallagen (29 kap. 19 § skollagen och 6 kap. 8 a § andra stycket kommunallagen) som säger att kommunerna ska informera vårdnadshavare om alla skolor i kommunen, oavsett om skolan drivs av kommunen själv eller som en friskola. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig

Det är bra att Vimmerby vaknar efter drygt 20 år, men som sagt var, hur många fler ”Vimmerby” finns det i landet? Det är verkligen hög tid att se till att alla får information om skolvalet. Vem granskar att kommunerna lever upp till den lagstiftning som finns på detta område?

 

 

 

Så gymnasieminister Aida Hadzialic, ge ett snabbt besked. Håll med om att det är orimligt att inte friskolor som anordnar lärlingsutbildning får ansöka om att få ta del av statsbidraget. Ändra regelverket, och det är bråttom

En av morgonens stora nyheter var att lärlingsutbildningar blir allt mer populära. Det är toppen. Många får jobb direkt efter utbildningen vilket nu börjar att sprida sig bland ungdomar. En sak som däremot inte är toppen är att systemet diskriminerar fristående skolor som erbjuder lärlingsutbildningar. Det finns ett statsbidrag, som hanteras av Skolverket, vars syfte är att ”underlätta anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bidraget ska användas för att starta lärlingsutbildning eller utöka befintlig lärlingsutbildning så att fler elever kan gå.”  Det låter ju jättebra kan man tycka. Problemet är att bara kommuner som kan söka detta statsbidrag (2015). Friskolor göre sig icke besvär! De bjuds in till Skolverkets konferenser men de får inte ta del av statsbidraget, det är förbehållet kommunerna.

Lika villkor säger lagen. Men statsbidragen favoriserar kommunerna. För tanken kan väl inte vara att en fristående huvudman ska gå till kommunen och be om att få vara med i kommunens ansökan om statsbidrag?

Nej här krävs en ändring! Fristående skolor kan och vill bidra med att erbjuda lärlingsutbildningar så att målet 25.000 lärlingsutbildningar kan nås. Under 2015 har landets kommuner fått drygt 20 Mkr för att främja lärlingsutbildningar. Och fristående skolor får inte ens ansöka om att få ta del om dessa pengar.

Så gymnasieminister Aida Hadzialic, ge ett snabbt besked. Håll med om att det är orimligt att inte friskolor som anordnar lärlingsutbildning får ansöka om att få ta del av statsbidraget. Ändra regelverket, och det är bråttom. Ansökningstiden går ut den 16 januari.

 

Ansvariga politiker har inte tagit reda på orsakerna och inte heller analyserat om skolorna har tillräckliga förutsättningar att kunna ge eleverna en god och likvärdig utbildning.

Igår skrev jag om hur Expressens ledare lyfte fram Skolinspektionens granskning av några friskolor. Idag kom Skolinspektionen med ett beslut som rör Nynäshamns kommun. Skolinspektionen pekar på allvarliga brister i kommunens skolor, det gäller såväl grund-, gymnasieskola som grundsärskola och gymnasiesärskola. Inspektionen kommer att utfärda ett vite om 600.000 kronor om inte kommunen åtgärdar bristerna.

Skolinspektionen skriver bl a följande i sitt pressmeddelande:

”Ansvariga politiker har inte tagit reda på orsakerna och inte heller analyserat om skolorna har tillräckliga förutsättningar att kunna ge eleverna en god och likvärdig utbildning.

Tillsynen visar att kommunens kvalitetsarbete är ofullständigt på både central nivå och skolnivå, och varken grundsärskolan eller gymnasiesärskolan omfattas. Dessutom fördelar kommunen resurserna till skolorna utan att ta tillräcklig hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov.”

Nu ser jag fram emot en ledare i Expressen som tar upp detta exempel.

/

”Men även om jag ser de hårda kraven på friskolorna som en konkurrensfördel så ser jag i grund och botten en orättvisa i systemet. Jag skulle önska att alla skolor, oavsett fristående eller kommunala, granskades lika hårt – för alla elevers bästa.”

Expressen hade en ledare i helgen med rubriken ”Buskapitalisterna måste ut ur skolan”.  Artikeln tar upp Skolinspektionens kritik mot två friskolor och det faktum att Skolinspektionen kräver åtgärder, annars vite. Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag i att inspektera skolhuvudmännens verksamheter, kommunala såväl som fristående. Inspektionen granskar alla fristående skolor under en treårsperiod, däremot inte alla kommunala skolor. Skolinspektionen har också ständig bevakning när det gäller friskolornas ekonomi genom att de får signaler från UpplysningsCentralen när det är något som påverkar ekonomin. Detta vid sidan om den löpande kontroll som sker vid inspektionen.

Ca 82 procent av eleverna går i kommunala skolor och 18 procent i friskolor. Jag har träffat många friskolor som påpekar att de välkomnar Skolinspektionens granskningar. Peter Lundström, vd och ägare av Helixgymnasiet i Borlänge skrev en krönika i förra veckan där han bl a konstaterade följande:

”Vi är stolta över att Helixgymnasiet nyligen fick högsta betyg vid Skolinspektionens tillsyn tidigare i höstas. Det är endast en femtedel av landets gymnasieskolor som uppnår detta. Helixgymnasiet har uppnått detta vid samtliga tillsynstillfällen: 2009, 2011 och nu 2015. Jag tror att ännu färre skolor skulle få högsta betyg – om alla granskades. Det är nämligen bara en minoritet av Sveriges kommuner som granskas årligen av Skolinspektionen. Av dessa får cirka 20 procent av de kommunala skolorna tillsyn, medan samtliga friskolor belägna i kommunen granskas i regel.”

Han konstaterarar också ”Men även om jag ser de hårda kraven på friskolorna som en konkurrensfördel så ser jag i grund och botten en orättvisa i systemet. Jag skulle önska att alla skolor, oavsett fristående eller kommunala, granskades lika hårt – för alla elevers bästa.” 

Jag kan hålla med honom om detta. Vi vet att det finns stora problem i den svenska skolan, resultaten faller. Vi vet att detta inte beror på det fria skolvalet och friskolereformen, utan att resultatfallet började redan innan den infördes. Det har IFAU visat. Ska denna utveckling kunna vändas så måste kraven på resultat bli tuffa för alla skolor. Vi behöver också fundera på det som OECD rekommenderar i sin Sverigerapport, en förändring av Skolinspektionens uppdrag; ”Strengthen the School Inspectorate to shift from a Culture of administrative compliance to responsibility for improvement”.

Helixgymnasiet är ett exempel bland många fristående skolor som gör ett utmärkt jobb. Därför blir det trist när debattörer klumpar ihop alla friskolor på det sätt som görs i debatten och kastar ut alla friskolor med badvattnet.

Skolinspektionen har framfört anmärkningar mot många kommunala skolor i sin granskning. Det blir sällan stora rubriker av det. Det är ingen som påstår att alla kommunala skolor är värdelösa bara för att Rosengårdsskolan fick stänga. Det är inte ens någon som påstår att alla Malmö kommuns skolor är dåliga pga att en visar sig vara det. Den regeln gäller inte för friskolor. Gör någon fel drabbar det alla. Det vet friskolorna och det är därför som flera resonerar som Peter Lundström. Skolinspektionen kan ge honom ett bevis på att han bedriver en bra verksamhet, ett bevis utöver det faktum att det är många som väljer hans skola.

Skolinspektionens granskningar är viktiga. Därför tycker jag att det är en intressant idé som Expressen har att alla skolor bör informera om Skolinspektionens granskningar. Men det förutsätter att alla skolor också granskas.
/