Skolvalet gör att Sverige sticker ut -något att vara stolt över

Systemet ger fattig som rik möjlighet att välja skola och pengen följer med. Det är ett system som detta land, så stolt över folkhemstanken, borde vara stolt över. Vi går före.

Det hävdas ofta i den skolpolitiska debatten att ”Sverige sticker ut” med vår friskolereform. Jag tycker det är intressant att det är negativt att ”sticka ut” ( för det är det som menas underförstått) på skolområdet men om vi talar om miljöområdet, välfärdsområdet i stort -då är det positivt -fast då kallas det för att ” gå före”.

Det är sant att Sverige, med friskolereformen och den därtill kopplade skolpengen, sticker ut. Det friskolemotståndarna menar är att det är tillåtet för vinstdrivande företag att starta skola i Sverige och att få gå med vinst. Systemet ger fattig som rik möjlighet att välja skola och pengen följer med. Det är ett system som detta land, så stolt över folkhemstanken, borde vara stolt över. Vi går före.

I andra länder får privata skolor ta terminsavgifter, det får inte friskolor. I Sverige är det tvärtom kommunen, inte friskolan, som bestämmer skolpengens nivå.

Så ja – Sverige sticker ut -vi har ett system som gör det möjligt för alla barn, oavsett bakgrund -att välja skola. Ett system som alla borde vara stolta över, för det gör inte skillnad på fattig och rik. Ett problem är dock att inte alla känner till att man kan välja, därför förespråkar vi ett aktivt skolval, att alla ska välja skola.

/

 

Hur gör friskolor för att kolla kvaliteten?

För att ha koll på vilken kunskapsnivå som eleverna har när de börjar skolan på höstterminen får alla elever i åk 4 ett diagnostiskt test i svenska och matematik. Därmed får skolan information om vilka elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen.

Det hävdas ofta från politiskt håll att det är särskilt svårt att mäta kvalitet inom välfärdssektorn. Det är därför de gärna vill fokusera på andra saker som tex lärartäthet och hur pengarna används. Friskolor har dock själva hittat modeller för hur man jobbar med uppföljning och kvalitet. Något dom dessutom bl a Skolinspektionen har uppmärksammat i sina rapporter. Det är uppenbart att det finns en dålig kunskap kring detta område därför tänkte jag att friskolebloggen kan hjälpa till med att sprida information. Så här kommer nu en kort beskrivning av hur Internationella Engelska skolan jobbar med att kontrollera läsa, räkna, skriva kunskaperna bland sina elever.

Internationella Engelska Skolan (IES) har 29 skolor över landet. Av dessa har 26 undervisning för elever i år 4 – 9. För att ha koll på vilken kunskapsnivå som eleverna har när de börjar skolan på höstterminen får alla elever i åk 4  ett diagnostiskt test i svenska och matematik.  Därmed får skolan information om vilka elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen. Sedan jobbar skolan löpande med IES system med Academic notices som lämnas till elever och föräldrar så snart en elev inte lämnar in en uppgift, missar ett prov eller liknande tecken på att inte följa förväntad kunskapsutveckling. Eleven erbjuds extra anpassat stöd, läxläsningsstöd finns i alla ämnen i princip varje dag i samtliga skolor, det finns också möjligheter till extra tid med lärare för stöd med uppgifter som missats, prov som behöver göras om eller extra inhämtning av missade kunskaper. På det sättet genomförs all undervisning i IES skolor för samtliga årskurser.

Internationella Engelska Skolans  skolor med undervisning i år 1 – 3 jobbar också löpande med tester när det gäller läsutveckling och att förstå och använda tal. Som alltid med kvalitetsutveckling och uppföljning så är detta ett ständigt pågående arbete.

Våra medlemmar vet att det är viktigt att ha fokus på kvalitet och resultat. Etableringen av friskolor har bidragit till att utveckla resultatuppföljningen och kvalitetsutvecklingen i skolorna. Det är positivt. Jag tror att många skulle välkomna en debatt som handlar mer om just kvalitets och resultatfrågor, hur duktiga skolorna är på att öka individens kunskapsnivå. För det är detta som är viktigt för Sverige, debatten om huruvida friskolor får gå med vinst eller ej är ett sidospår som dessvärre lägger en blöt filt över en bransch som är så viktig för Sveriges framtid. Många föräldrar har insett att det är viktigt att välja en skola som passa det egna barnet, det är därför som tex Internationella Engelska Skolan har över  80.000 i kö till sina skolor.

/

 

Skolvalet har inneburit positiva förändringar för många – dags att utveckla det

Sverige står inför ett viktigt vägval. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller så skruvar vi tillbaka tiden och låter politiker placera elever på olika skolor.

Skolvalet har nu funnits i drygt 20 år och vi kan se att det har lett till mångfald och ökad integration. Valmöjligheterna ökar blandningen av elever i många skolor. Till exempel pendlar 35 procent av eleverna i Tensta och Rinkeby till skolor i andra områden. För föräldrar och elever är det självklart att välja förskola och gymnasieskola. Jag vill uppmana alla att titta på hur Nacka kommun jobbar för att skolvalet är känt för alla och omfattar alla. De arbetar utifrån en vision om öppenhet och mångfald – också i grundskolan. Nacka har infört aktiva och obligatoriska skolval. Ett framgångsrecept som verkar vara okänt för många kommunpolitiker i landet. Mest aktiva att välja är familjerna i Fisksätra – ett område där många utrikesfödda bor. Från Fisksätra pendlar varje morgon 8 av 10 av elever till skolor i andra områden.

Vi vill utveckla skolvalet. Mikaela Valtersson och jag skrev om det i GP nyligen. Vi är glada för den positiva respons som den artikeln fick från MUF och moderaterna. Här kommer våra förslag i korthet.

1. Inför aktiva skolval. Valfriheten ska omfatta alla elever i Sverige och ska inte gå att välja bort. En modell bör nationellt tas fram där samtliga kommuner har som utgångspunkt att tillämpa val också till grundskolan. Skolverket bör få ett uppdrag att se till att valfriheten kommer alla elever till del.

2. Bättre information. Informationen till föräldrar och elever måste bli bättre och alla skolor ska få lika möjligheter att presentera sig. Det bör finnas information där man lätt kan jämföra olika skolors kvalitet. I ett läge då många människor kommer till vårt land måste kommunerna bli bättre på att tillhandahålla information om skolvalet på olika språk.

3. Möjliggör skolskjuts. Lagstiftningen kring skolskjutsar är i dag restriktiv och omöjliggör i en del fall klassresor. En generösare tillämpning av skolskjutsreglerna är en nödvändighet. Det kan handla om att införa fria resor med kollektivtrafik eller att ordna ersättning till fristående skolor för att anordna skolskjuts.

4. Inför en nedre åldersgräns för att ställa sig i kö till en friskola. Vi föreslår att man utreder möjligheten att införa en nedre åldersgräns för när man kan ställa sitt barn i kö. Det skulle vara utjämnande och göra att fler aktivt söker den skola som passar dem bäst.

5. De bästa skolorna ska bli fler och de dåliga färre. Ett nationellt kvalitetsindex för skolor bör införas. Med utgångspunkt i ett antal bakgrundsfaktorer skulle det vara möjligt att se vilka skolor som under- och överpresterar om man mäter mot ett förväntat resultat. Framgångsrika skolor borde ges incitament att expandera.

Sverige står inför ett viktigt vägval. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller så skruvar vi tillbaka tiden och låter politiker placera elever på olika skolor. I det sammanhanget är Skolkommissionens inställning problematisk. Kommissionen har ett viktigt uppdrag och ska komma med förslag på vad som behöver göras för att vända den negativa resultatutvecklingen i den svenska skolan.

 

Friskolorna presterar bättre i nationella prov visar ny statistik från Skolverket

Mot bakgrund av detta är det intressant att Skolverket nu, till skillnad från tex i våras, har valt att inte redovisa jämförelser mellan fristående skolors och kommunala skolors resultat i sin beskrivande pm.

Idag presenterade Skolverket statistik om de nationella proven. Vi har tittat på hur resultaten ser ut i huvudämnena Sv, Sv2, Ma, Engelska. Sammanställningen visar att de genomsnittliga resultaten är klart bäst i friskolor. Det gäller i alla åldrar, åk 3, 6 och 9. I de sammanvägda provbetygen (utifrån varje delprov) per ämne i åk 6 och 9 når en större del av eleverna i friskolor godkänt betyg i alla ämnen (Sv, Sv2, Ma, En). De får också högre betygspoäng. I årskurs 3 ges inget sammanvägt resultat per ämne, men ser man till alla delprov så klarar sig eleverna på friskolor bättre på alla 23 delprov utom 1 (mäts som andel av eleverna som når kravnivån).

Friskolor anklagas ofta för att sätta ”glädjebetyg”. Skolverkets statistik visar här en annan bild. Jämför betygen på ämnesproven med slut- eller terminsbetygen ser du att friskolor inte kan klandras för att sätta snällbetyg i slutet av terminen. I årskurs 9 är det snarare vanligare att elever på kommunala skolor får ett högre slutbetyg än provbetyg. Friskolor sätter också något oftare ett lägre slutbetyg än provbetyg där. I årskurs 6 sätter friskolor oftare både ett högre och lägre terminsbetyg än de kommunala skolorna.

Resultaten är intressanta och det visar åter att friskolorna presterar ett bättre resultat än kommunala skolor. Detta faktum är en av de heta frågor som diskuteras i den svenska skoldebatten. Ska vi vända på resultatutvecklingen i den svenska skolan så är det viktigt att lära av de som presterar bra och att vara transparent när det gäller resultaten. Mot bakgrund av detta är det intressant att Skolverket nu, till skillnad från tex i våras, har valt att inte redovisa jämförelser mellan fristående skolors och kommunala skolors resultat i sin beskrivande pm. Jag beklagar att de inte är intresserade av den transparensen. Undras om det hade sett ut så om det var så att de kommunala skolorna hade ett bättre resultat än de fristående?

 

 

 

Statskoll.se – varför dålig koll?

Av landets 4.845 grundskolor är 800 friskolor, dvs 4.045 är kommunala. Så även om varenda friskola, oavsett om de har kö eller ej, skulle ta emot asylsökande elever så skulle 83 procent av skolorna återstå – dvs de kommunala.

I förra veckan arrangerade regeringen en pressträff med Ylva Johansson och Gustav Fridolin. De presenterade åtgärder med anledning av de kraftiga flyktingströmmar som kommer till Sverige. Utbildningsministern konstaterade bl a att det är ytterst få skolor som tar emot asylsökande elever vilket gör att det blir en sned fördelning. Ministern konstaterade att 4 procent av landets skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända. Han konstaterade också att många friskolor är förhindrade att ta emot asylsökande elever pga att det är kö till skolorna. Regeringen vill nu göra det möjligt för kommuner att placera elever utifrån andra principer än  närhetsprincipen och de vill gå Friskolornas riksförbund till mötes genom att titta på om man kan hitta en modell som gör det möjligt för de friskolor som har kö, men som trots detta vill ta emot asylsökande elever, kan få möjlighet att göra detta.

Nyhetsbrevet ”Statskoll.se” presenterade denna nyhet med följande rubrik ”Friskolor ovilliga att ta emot nyanlända”. En rubrik som ger ett helt felaktigt intryck av innehållet i presskonferensen eftersom utbildningsministern dels påpekar att det är oerhört får kommunala skolor som tar emot nyanlända, dels framhåller att han är glad över att de friskolor som har kö vill få möjlighet att ta emot asylsökande och att detta är en anledning till att regeringen gett en utredare detta uppdrag.

Efter påpekande till utgivaren av nyhetsbrevet Statskoll.se har nu nyhetsbrevets innehåll ändrat, och vi har fått en ursäkt. Rubriken lyder nu i stället enligt följande ”Var femte skola tar inte emot en enda nyanländ flykting”. Det är välkommet i sig men jag skulle inte tro  att de ca 6.000 prenumeranter som läste den förra versionen läser den korrigerade. I ingressen står det dessutom följande: ”En tredjedel av alla nyanlända barn tas emot av endast fyra procent av landets skolor. Var femte skola tar inte emot en enda nyanlända asylsökande. Friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningen. Friskolor med kö har på grund av nuvarande regelverk inte möjlighet att ta emot nyanlända. Det hindret vill regeringen undanröja.”

Uttrycket friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningens överensstämmelse med verkligheten kan lätt kontrolleras av den som lyssnar på pressträffen från torsdagen den 26 november, ca 10:50 in i videoinspelningen. Det är trist att åter igen behöva konstatera att det alltför ofta ges en felaktig bild av friskolor i media, trots korrigeringen finns slängen där.

Påståendet att utbildningsministern skulle ha sagt att ”Friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningen.”  avslöjar dessutom en djup okunnighet hos skribenten om hur verkligheten ser ut, en verklighet som ministern dock känner till. Av landets 4.845 grundskolor är 800 friskolor, dvs 4.045 är kommunala. Så även om varenda friskola, oavsett om de har kö eller ej, skulle ta emot asylsökande elever så skulle 83 procent av skolorna återstå – dvs de kommunala.

 

Välkommen snabbutredning i en akut situation

Redan i dag har vi kontakt med friskolor som tar emot många asylsökanden. Problemet uppstår i de skolor där det finns köer

Den svenska skolan har stora utmaningar och den akuta flyktingsituation som Sverige nu befinner sig i gör utmaningarna än större. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) talar om att det varje vecka kommer elever motsvarande två till tre normalstora skolor. Det ställer stora krav på skolsystemet och det kräver nytänkande och flexibla lösningar. Redan för någon månad sedan fick jag klara signaler från våra medlemmar om att de vill bidra, men att de inte kan pga regelverket. Friskolor är populära, det visar de köer som finns till många skolor. Det gör att regelverket förhindrar dem att ta emot asylsökande elever, de måste följa kön vid antagandet. Detta uppmärksammade Mikaela Valtersson och jag i en debattartikel i Aftonbladet. Vi fick ett fint gensvar på den, från politiker, friskolor och allmänhet.

För de friskolor som inte har kö är detta inte ett problem. Redan i dag har vi kontakt med friskolor som tar emot många asylsökanden. Problemet uppstår i de skolor där det finns köer.

Friskolornas riksförbund har arbetat för att fristående grundskolor med kö ska få möjlighet att ta emot asylsökande elever. Detta uppmärksammades i den blocköverskridande migrationsöverenskommelsen och i torsdags kom regeringen med ett glädjande besked;de hörsammar förbundets förslag och tillsätter en snabbutredning.

Ebba Östlin, kommunalråd i Botkyrka, är utsedd till utredare i den nya snabbutredningen som bl.a. ska föreslå hur enskilda huvudmän för skolor där det finns kö ska kunna ta emot asylsökande elever. Utredningen ska presenteras redan i början av nästa år och förhoppningen är att regeländringen ska vara klar till sommaren så att friskolor ska kunna bidra i större utsträckning i detta viktiga arbete redan till höstterminen. Vi ser fram emot en bra dialog med utredaren. Det är viktigt att förslagen utgår ifrån initiativ från friskolorna för det måste bygga på den enskilda skolans möjligheter att hitta bra lösningar i en redan full skola.

Jag tycker det är glädjande att det finns en så bred politisk enighet om att inkludera friskolorna i det här arbetet. Låt oss nu använda den här situationen till att skapa fler flexibla lösningar som är till förmån för hela den svenska skolan.

Här kan du läsa mer om utredningen: http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/11/dir.-2015122/
/

Vart tog eleven vägen i den svenska skoldebatten?

I debatten om skolornas resultat är frågan om skolsegregation dominant. Det fokuseras på fel saker i arbetet med att vända trenden med sjunkande resultat.

Den svenska skolan har betydande problem. Pisa-undersökningen tydliggör obarmhärtigt resultatfallet. Vi behöver fokusera på hur vi kan vända utvecklingen och öka kvalitet och resultat i skolan.

Trots detta, och det faktum att OECD har kommit med en mängd rekommendationer kring hur vi kan vända utvecklingen, så domineras den svenska skoldebatten av att skillnaden mellan skolor ökar, både sett till skolornas genomsnittliga resultat och elevernas bakgrund. Orsaken till att skillnaden mellan skolor ökar beror enligt tunga röster som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Skolverket till allra största delen på det segregerade boendet. Till liten del läggs också orsaken på möjligheten att välja skola – 18 procent enligt IFAU.

Men hur mycket har skillnaden mellan skolor ökat? Inte så mycket som debatten ger sken av. IFAU menar att ökningen i ett internationellt perspektiv är låg. Sett till elevernas bakgrund har Sverige både 1993 och 2009 låg eller genomsnittlig skolsegregation. Även skillnaden mellan skolors resultat är låg i ett internationellt perspektiv, visar till exempel Skolverkets Pisa-rapport från 2013.

Från en låg nivå har ökningen varit liten – och det fria skolvalets inverkan är liten.

Flera forskningsrapporter har också visat att likvärdigheten – i betydelsen hur elevernas bakgrund påverkar deras skolresultat – inte minskat. När likvärdigheten inte minskat går det inte att hävda att det är en orsak till sämre resultat i skolan.

Integration är viktigt av andra anledningar än skolresultat. Skolan kan – jämte andra delar av samhället – bidra till integration och då är skolvalet fundamentalt med tanke på hur segregerat boendet är på vissa platser. Men i debatten om skolornas resultat, menar jag att frågan om skolsegregation är för dominant. Det fokuseras på fel saker i arbetet med att vända trenden.

Det är lärares och skolledares förmåga och förutsättningar för att åstadkomma framgångsrik undervisning som är viktigast för att elever ska lyckas. Den slutsatsen drar jag av OECD:s ”Improving Schools in Sweden”, som presenterades i våras.

Centralt i OECD:s rekommendationer för att vända resultatet är att kvaliteten på undervisningen behöver höjas. De understryker vikten av att lärarna har höga förväntningar på alla elever – oavsett elevens bakgrund – och att lärar- och skolledaryrket måste bli mer attraktivt. Pedagogiskt ledarskap, kollegialt samarbete och professionell utveckling behöver prioriteras. I ett läge med lärarbrist behövs de bästa lärarna på skolorna med störst utmaningar. OECD föreslår viktad resursfördelning och det ser vi allt mer av i dag.

Det är professionell utveckling som behövs i skolan. Politikerna behöver ta av sig sina ideologiska skygglappar och låta skolor, oavsett huvudman, få bidra till att höja resultaten.

Den enskilda eleven har helt tappats bort i debatten. Hen som tack vare skolvalet fått möjlighet att gå i den skola som passar bäst, en annan än den närmsta. Men många är oinformerade om att det finns ett skolval, därför behövs bättre information. Idén att placera elever i skolor så att det blir ”rätt blandning” är väldigt avslöjande. För mig är det oacceptabelt att betrakta elever som spelpjäser i stället för att de får förutsättningar att tillämpa sin lagstadgade rätt att välja.

Mot bakgrund av den svenska skoldebatten är det intressant att påminna om några av de påpekanden som OECD gör:

• Förbättra resultaten och höj elevernas målsättning.

• Tro på att alla barn kan lyckas.

• Inget skolsystem håller högre kvalitet än dess lärare.

• För Sverige handlar det inte främst om hur mycket man satsar, utan vad man lägger resurserna på.

• I de bästa skolsystemen har man en genomtänkt rekrytering och fortbildning för lärarna. Man lockar till sig de bäst lämpade och sätter in insatser för lärare som inte lyckas. Där finns också vägar för lärare att utvecklas inom sitt yrke.

Förhoppningsvis kan vi få en debatt som fokuserar på bland annat dessa frågor. Då finns det en god chans att vi kan vända utvecklingen tillsammans.

Watson är bara ett exempel på vilka möjligheter som tekniken öppnar för att bistå lärarna när det gäller att mäta och analysera elevers kunskaper Idag har jag hållit en sk pausföreläsning på Skolans ledarkonvent. Jag valde att tala om ”Den svenska skolan i en globaliserad värld” och det jag sa kommer här: Sverige är ett intressant land om man tittar på det utifrån. Ett av de ledande länderna när det gäller IT Ett av de ledande länderna när det gäller spelutveckling Rankas som en av de ledande när det gäller innovationskraft, vi har många patent. Vi har en öppenhet gentemot omvärlden som nu sätts på prov på ett väldigt påtagligt sätt Vi är en öppen ekonomi som nu, precis som alla andra länder, utsätts för konkurrens när det gäller talanger, investeringar, företagsetableringar mm. Resultaten i den svenska skolan faller och det påverkar vår konkurrenskraft. Företagen är beroende av en god kompetensförsörjning. Nyligen kom Skolverket med statistik som visade att 14,4 procent av alla grundskoleelever är obehöriga till gymnasieskolan. Det är skrämmande siffror. Det finns många utmaningar framför oss men det pratas väldigt lite om vad de stora förändringar som nu sker, digitaliseringen och globaliseringen, innebär för den svenska skolan. Det diskuteras huvudmannaskap, om friskolor ska få gå med vinst, om hur läraryrket ska bli mer attraktivt, hur den stora bristen på behöriga lärare i vissa ämnen ska klaras, det pratas lite om OECD-rapporten och PISA-rapporten men inte så mycket. Givetvis är det stort fokus på hur hela det svenska samhället ska klara av att ta emot alla de asylsökande som kommer till vårt land, på ett värdigt och hållbart sätt, så att vi kan ta tillvara på den kompetens som de har med sig. Bara sedan september 2015 fram till för någon vecka sedan handlar det om över 80.000 individer, som man har koll på ska tilläggas. Det är lika många som kom under hela 2014. Detta är en jätteutmaning- inte minst för hela skolsektorn. Just kommer det ca 80 skolklasser/vecka. Detta är ett exempel på globaliseringens effekter, folkvandringen. Ett annat exempel är den allt tuffare globala konkurrens som svenska företag utsätts för. Det är väldigt tyst om framtidsperspektiven i den svenska skoldebatten. Vad innebär digitaliseringen och globaliseringen för den svenska skolan? Skolan kan inte vara en isolerad ö. Utvecklingen i samhället går snabbare än någonsin, inte minst utvecklas arbetsmarknad och yrken på ett sätt vi inte kan förutse. Avstånden blir allt kortare. Kraven på utbildning och kunskaper blir både högre och annorlunda. Vad behövs det för kompetens 2040? Gör vi vad vi kan för att utbilda dagens barn och unga för morgondagen? Det handlar inte om att inte ämneskunskaper kommer att vara viktiga. Jag skulle tro att de blir minst lika viktiga framöver. Men den snabba utvecklingen väcker verkligen frågan vilken skolans roll, lärarens roll blir framöver. Hur förbereds dagens unga på bästa sätt för en värld i snabb förändring? Någon påpekade att skolan är nu där bankerna var på 1990-talet. Digitaliseringen innebär att kostnaderna drastiskt sänkts för att kommunicera. Internet, smarta telefoner, Skype mm har öppnat för helt nya möjligheter att ta till sig kunskap. Vi ser det inte så mycket i form av svenska initiativ men företeelser som Khan Academy, en ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av Youtube-klipp grundad 2006 av Salman Khan. Idag erbjuder de akademiska examina ifrån både MIT och Harvard, med hjälp av kurser som är tillgängliga för den som vill. Individualiserat och i din egen takt. Som de beskriver det på hemsidan ”Our math missions guide learners from kindergarten to calculus using state-of-the-art, adaptive technology that identifies strengths and learning gaps. We’ve also partnered with institutions like NASA, The Museum of Modern Art, The California Academy of Sciences, and MIT to offer specialized content.” Vilka enorma möjligheter detta öppnar redan idag för alla som vill lära sig mer, och vilken möjlighet som redan finns för de lärare som vill nyttja detta hjälpmedel. Ett annat spännande exempel är MOOC (Massive Open Online Courses) som många av er säkert känner till men som ju gör det möjligt att ta del av det utbildning på distans som erbjuds av universitet och högskolor i hela världen. Människor runt om i världen följer universitetens gratiskurser på coursera.org. Hur mycket har grund- och gymnasieskolorna tagit till sig av detta? Inte så mycket om man får tro den undersökning som SKL just presenterat som heter ”Skolans digitalisering – hur långt har vi kommit?” Drygt hälften av rektorerna säger att de har en väldimensionerad internetanslutning, 39 procent att de snart är där. Men endast 12 procent av rektorerna säger att de har en förankrad och kommunicerad vision om införandet av och strategin för ny teknik i skolan. Tekniken finns på plats men inte strategin för hur den ska användas. Watson är en intelligent dator som IBM har uppfunnit, eller kanske snarare utvecklat. Watson vann Jeopardy 2011 över den tidigare USA mästaren. Just nu pågår flera olika projekt kring hur Watson kan användas inom utbildningssektorn. Watson Engagement Advisor innebär att elever/studenter kan ställa frågor till Watson och konversera med Watson kring svaren och de följdfrågor som detta kan leda till. En 24/7 hjälp vid läxläsning, kanske också i sin förlängning en individuell karriärrådgivare. Det pågår också utveckling för att använda Watson som ett hjälpmedel för lärare i undervisningen, utvärdering mm. Potentialen på detta område är enorm för utbildningsområdet. Detta pågår samtidigt som vi i Sverige diskuterar om och hur de nationella proven ska digitaliseras…. Watson är bara ett exempel på vilka möjligheter som tekniken öppnar för att bistå lärarna när det gäller att mäta och analysera elevers kunskaper. Den gör det möjligt att enkelt följa varje elev individuellt och blir därmed ett fantastiskt hjälpmedel för att leverera det som skollagen säger, ett utifrån elevens förutsättningar jobba för att eleven ska nå så långt som möjligt när det gäller kunskapsinhämtning. Redan idag erbjuder svenska företag kunskapsmätning och analys, som tex EdQu som mäter mattekunskaper hos elever i åk 6 på ett intelligent sätt så att eleven får följdfrågor beroende svaret på den tidigare frågan. Digitala hjälpmedel kan lätta en del av den administrativa bördan för läraren i form av exempelvis rättning av prov, de kan hjälpa elever med särskilda behov och även frigöra tid för läraren att ägna sig åt den pedagogiska verksamheten. De kan också hjälpa läraren att tydligare och tidigare se vilka elever som behöver extra stöd och vilka som behöver ytterligare utmaningar, och se till att de får det. Potentialen på detta område är enorm för utbildningsområdet. Kort sagt – det händer otroligt mycket på dessa områden runt om i världen. Ska vi i Sverige – näringslivet såväl som individerna – vara konkurrenskraftiga så måste det svenska utbildningsväsendet leverera elever/studenter med hög kompetens. Kunskap är bränslet i den globala ekonomin och vi ser hur Sverige tappar och Kina, Indien mfl länder satsar på kunskap. Så hur tar vi till oss det som händer, de möjligheter som digitaliseringen och globaliseringen erbjuder? Vad blir rektorns roll i framtiden, vad blir lärarens roll och vad ska skollokalerna användas till? Ska läxorna göras i skolan och lektionerna fixar vi hemma genom att titta på inspelade föreläsningar? Ja frågorna är många – svaren är få just nu. Det är viktigt att vi får igång en diskussion om detta och det kan ske i skolan redan idag – vi behöver inte vänta på politikerna.

Watson är bara ett exempel på vilka möjligheter som tekniken öppnar för att bistå lärarna när det gäller att mäta och analysera elevers kunskaper

Idag har jag hållit en sk pausföreläsning på Skolans ledarkonvent. Jag valde att tala om ”Den svenska skolan i en globaliserad värld” och det jag sa kommer här:

Sverige är ett intressant land om man tittar på det utifrån.

  • Ett av de ledande länderna när det gäller IT
  • Ett av de ledande länderna när det gäller spelutveckling
  • Rankas som en av de ledande när det gäller innovationskraft, vi har många patent.
  • Vi har en öppenhet gentemot omvärlden som nu sätts på prov på ett väldigt påtagligt sätt
  • Vi är en öppen ekonomi som nu, precis som alla andra länder, utsätts för konkurrens när det gäller talanger, investeringar, företagsetableringar mm.
  • Resultaten i den svenska skolan faller och det påverkar vår konkurrenskraft. Företagen är beroende av en god kompetensförsörjning. Nyligen kom Skolverket med statistik som visade att 14,4 procent av alla grundskoleelever är obehöriga till gymnasieskolan. Det är skrämmande siffror.

Det finns många utmaningar framför oss men det pratas väldigt lite om vad de stora förändringar som nu sker, digitaliseringen och globaliseringen, innebär för den svenska skolan. Det diskuteras huvudmannaskap, om friskolor ska få gå med vinst, om hur läraryrket ska bli mer attraktivt, hur den stora bristen på behöriga lärare i vissa ämnen ska klaras, det pratas lite om OECD-rapporten och PISA-rapporten men inte så mycket. Givetvis är det stort fokus på hur hela det svenska samhället ska klara av att ta emot alla de asylsökande som kommer till vårt land, på ett värdigt och hållbart sätt, så att vi kan ta tillvara på den kompetens som de har med sig. Bara sedan september 2015 fram till för någon vecka sedan handlar det om över 80.000 individer, som man har koll på ska tilläggas. Det är lika många som kom under hela 2014. Detta är en jätteutmaning- inte minst för hela skolsektorn. Just kommer det ca 80 skolklasser/vecka.

Detta är ett exempel på globaliseringens effekter, folkvandringen. Ett annat exempel är den allt tuffare globala konkurrens som svenska företag utsätts för.

Det är väldigt tyst om framtidsperspektiven i den svenska skoldebatten. Vad innebär digitaliseringen och globaliseringen för den svenska skolan?

Skolan kan inte vara en isolerad ö. Utvecklingen i samhället går snabbare än någonsin, inte minst utvecklas arbetsmarknad och yrken på ett sätt vi inte kan förutse. Avstånden blir allt kortare. Kraven på utbildning och kunskaper blir både högre och annorlunda. Vad behövs det för kompetens 2040? Gör vi vad vi kan för att utbilda dagens barn och unga för morgondagen?

Det handlar inte om att inte ämneskunskaper kommer att vara viktiga. Jag skulle tro att de blir minst lika viktiga framöver. Men den snabba utvecklingen väcker verkligen frågan vilken skolans roll, lärarens roll blir framöver. Hur förbereds dagens unga på bästa sätt för en värld i snabb förändring? Någon påpekade att skolan är nu där bankerna var på 1990-talet.

Digitaliseringen innebär att kostnaderna drastiskt sänkts för att kommunicera. Internet, smarta telefoner, Skype mm har öppnat för helt nya möjligheter att ta till sig kunskap. Vi ser det inte så mycket i form av svenska initiativ men företeelser som Khan Academy, en ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av Youtube-klipp grundad 2006 av Salman Khan. Idag erbjuder de akademiska examina ifrån både MIT och Harvard, med hjälp av kurser som är tillgängliga för den som vill. Individualiserat och i din egen takt. Som de beskriver det på hemsidan ”Our math missions guide learners from kindergarten to calculus using state-of-the-art, adaptive technology that identifies strengths and learning gaps. We’ve also partnered with institutions like NASA, The Museum of Modern Art, The California Academy of Sciences, and MIT to offer specialized content.”

Vilka enorma möjligheter detta öppnar redan idag för alla som vill lära sig mer, och vilken möjlighet som redan finns för de lärare som vill nyttja detta hjälpmedel.

Ett annat spännande exempel är MOOC (Massive Open Online Courses) som många av er säkert känner till men som ju gör det möjligt att ta del av det utbildning på distans som erbjuds av universitet och högskolor i hela världen. Människor runt om i världen följer universitetens gratiskurser på coursera.org.

Hur mycket har grund- och gymnasieskolorna tagit till sig av detta? Inte så mycket om man får tro den undersökning som SKL just presenterat som heter ”Skolans digitalisering – hur långt har vi kommit?” Drygt hälften av rektorerna säger att de har en väldimensionerad internetanslutning, 39 procent att de snart är där. Men endast 12 procent av rektorerna säger att de har en förankrad och kommunicerad vision om införandet av och strategin för ny teknik i skolan. Tekniken finns på plats men inte strategin för hur den ska användas.

Watson är en intelligent dator som IBM har uppfunnit, eller kanske snarare utvecklat. Watson vann Jeopardy 2011 över den tidigare USA mästaren. Just nu pågår flera olika projekt kring hur Watson kan användas inom utbildningssektorn. Watson Engagement Advisor innebär att elever/studenter kan ställa frågor till Watson och konversera med Watson kring svaren och de följdfrågor som detta kan leda till. En 24/7 hjälp vid läxläsning, kanske också i sin förlängning en individuell karriärrådgivare. Det pågår också utveckling för att använda Watson som ett hjälpmedel för lärare i undervisningen, utvärdering mm. Potentialen på detta område är enorm för utbildningsområdet. Detta pågår samtidigt som vi i Sverige diskuterar om och hur de nationella proven ska digitaliseras….

Watson är bara ett exempel på vilka möjligheter som tekniken öppnar för att bistå lärarna när det gäller att mäta och analysera elevers kunskaper. Den gör det möjligt att enkelt följa varje elev individuellt och blir därmed ett fantastiskt hjälpmedel för att leverera det som skollagen säger, ett utifrån elevens förutsättningar jobba för att eleven ska nå så långt som möjligt när det gäller kunskapsinhämtning. Redan idag erbjuder svenska företag kunskapsmätning och analys, som tex EdQu som mäter mattekunskaper hos elever i åk 6 på ett intelligent sätt så att eleven får följdfrågor beroende svaret på den tidigare frågan.

Digitala hjälpmedel kan lätta en del av den administrativa bördan för läraren i form av exempelvis rättning av prov, de kan hjälpa elever med särskilda behov och även frigöra tid för läraren att ägna sig åt den pedagogiska verksamheten. De kan också hjälpa läraren att tydligare och tidigare se vilka elever som behöver extra stöd och vilka som behöver ytterligare utmaningar, och se till att de får det. Potentialen på detta område är enorm för utbildningsområdet.

Kort sagt – det händer otroligt mycket på dessa områden runt om i världen. Ska vi i Sverige – näringslivet såväl som individerna – vara konkurrenskraftiga så måste det svenska utbildningsväsendet leverera elever/studenter med hög kompetens. Kunskap är bränslet i den globala ekonomin och vi ser hur Sverige tappar och Kina, Indien mfl länder satsar på kunskap.

Så hur tar vi till oss det som händer, de möjligheter som digitaliseringen och globaliseringen erbjuder? Vad blir rektorns roll i framtiden, vad blir lärarens roll och vad ska skollokalerna användas till? Ska läxorna göras i skolan och lektionerna fixar vi hemma genom att titta på inspelade föreläsningar? Ja frågorna är många – svaren är få just nu. Det är viktigt att vi får igång en diskussion om detta och det kan ske i skolan redan idag – vi behöver inte vänta på politikerna.

Kvalitetssäkra hanteringen av nationella prov

Nationella prov och rättningen av desamma är en het skolfråga. För egen del kan jag inte begripa varför vi inte sedan länge genomför dessa digitalt.

Nationella prov och rättningen av desamma är en het skolfråga. För egen del kan jag inte begripa varför vi inte sedan länge genomför dessa digitalt. Då skulle vi slippa ifrågasättandet av rättningen, för att inte tala om all den mankraft detta tar som det är utformat idag. Skolinspektionen kom nyligen med en rapport ”Ombedömning av nationella prov”. Det är en intressant läsning som också ger en god bild av hur många som faktiskt är involverade i den manuella hantering som sker idag. Sverige är internationellt uppmärksammat för vårt IT-kunnande och den väl utbyggda infrastrukturen. Är det inte hög tid att nyttja detta på området nationella prov?

Granskningen omfattar 109 kommuner och 148 friskolor. Det är givetvis ett problem att bedömningarna skiljer sig. En elevs kunskapsnivå ska värderas lika oavsett skola. Skolinspektionen konstaterar att skillnaden mellan skolans bedömning av provresultaten och ombedömningen inte kan antas bero på kulturella eller processkäl, ej heller på att det är snälla lärare, utan det har sin grund i slumpmässighet.  Detta i sig visar ju att det finns en bristande förankring av hur bedömningsprocessen ska gå till, eller kanske tom en brist på en tydlig sådan.

Skolinspektionens rapport är en illustration av de kvalitetsproblem som finns i den svenska skola. Tilltron till systemet kräver att kvaliteten säkras.

AcadeMedia har ett systematiskt kvalitetsarbete som kan användas som inspiration. Och se till att bruka de förträffliga verktyg som tekniken erbjuder. Då kan man tala om att minska administrationen för många hundra medarbetare i skolans värld.

Bra att Yrkesprogramsutredningen öppnar för undervisning på entreprenad

Vi vet att det finns ett intresse hos eleverna för de yrkesutbildningar som har koppling till företag. En utformning av branschskolor där näringslivet är med vid utformningen och kanske också genomförandet kan förhoppningsvis ge samma effekt.

Idag lämnade Yrkesprogramsutredningen över sina förslag för att höja kvaliteten och attraktionskraften i gymnasieskolans yrkesprogram. Trots att flera av gymnasieskolans yrkesprogram i många fall leder till jobb så är intresset svagt för att gå utbildningarna. Arbetsgivarna ropar efter kompetensen, men bristen kvarstår. Därför är det en intressant idé från utredningen att testa sk ”branschskolor”. Det handlar om att skolor ska kunna erbjuda yrkesspecifika kurser för smala yrken som har svårt att klara sin kompetensförsörjning (utredaren exemplifierar med t ex låssmed och golvläggare). Den branschspecifika verksamheten ska kunna koncentreras på vissa skolor i landet – branschskolor. Det innebär att elever går de mer generella kurserna på sina ordinarie skolor, men får undervisning i de yrkesfördjupande kurserna under några veckor på en annan skola. Det är en intressant lösning som har fokus på att säkerställa kvalitet och tillgång till vissa utbildningar. Vi vet att det finns ett intresse hos eleverna för de yrkesutbildningar som har koppling till företag. En utformning av branschskolor där näringslivet är med vid utformningen och kanske också genomförandet kan förhoppningsvis ge samma effekt.  

Förslaget innebär också, vilket vi välkomnar, att det öppnar för fler möjligheter att lägga ut – och erbjuda – undervisning på entreprenad. Fler skolor kommer att kunna erbjuda smala utbildningar som det av praktiska anledningar är svårt anordna helt själv. Sammantaget är det ett intressant förslag som förhoppningsvis får prövas i verkligheten. 

Det är tydligt i dessa dagar att behovet av utbyte mellan skolor för att ge eleverna en kvalitativ och efterfrågad utbildning ökar. Det handlar om t ex studiehandledning på modersmål, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Och nu kom ytterligare ett exempel – smala yrkesutbildningar.

Men behovet stannar inte där. Med den lärarbrist som finns idag så behöver möjligheterna till entreprenadlösningar öka. Det handlar ytterst om att säkra elevernas tillgång till undervisning av hög kvalitet . Jag hoppas regeringen ser mönstret i de olika förslag som kommit under en tid nu och intar den principiella hållningen att undervisning på entreprenad är en möjlighet – inte ett hot.

/