Tankar om skolan

Det är märkligt hur svårt det är för oss i Sverige att nyttja teknikens möjligheter. Redan regeringen Bildt satte i början av 1990-talet till en IT-kommission vars uppgift var att bla titta på hur IT-teknikens möjligheter kan användas i undervisningen.

 

Utredningen om Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12) har lämnat ett delbetänkande som vi har svarat på idag. Den innehåller bra förslag som

-att skolhuvudmän ska få beställa och utföra fjärrundervisning i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet av och för varandra.

Detta är ett välkommet steg åt rätt håll då dagens lagstiftning inte ger någon möjlighet för fristående skolhuvudmän att låta kommuner utföra entreprenadtjänst i modersmålsundervisning. Men det är uppenbart att varken kommuner eller fristående huvudmän varit medvetna om denna lagstiftningen eftersom det är den absolut vanligaste entreprenadformen inom skolväsendet idag. En lagändring innebär således att rådande tillstånd blir lagligt…..

Men det går alldeles för långsamt fram när det gäller möjligheterna till fjärrundervisning och entreprenad i övrigt. Vi menar att även svenska som andraspråk ska tillåtas att fjärrundervisas genom entreprenad mellan huvudmän. Utredaren vill inte ta det steget och menar att det inte skulle lösa några problem. Vi menar att möjligheter till fjärrundervisning kan innebära samordningsvinster för skolor som har ett mindre antal elever som ska undervisas i svenska som andraspråk och därmed ge dessa bättre möjligheter till undervisning av behöriga lärare. Det är idag en oerhört stor brist på lärare i svenska som andraspråk samtidigt som andelen nyanlända elever i behov av sådan undervisning ökar markant.

Det är märkligt hur svårt det är för oss i Sverige att nyttja teknikens möjligheter. Redan regeringen Bildt satte i början av 1990-talet till en IT-kommission vars uppgift var att bla titta på hur IT-teknikens möjligheter kan användas i undervisningen. Idag har vi en väl utbyggd IT-infrastruktur och teknikens  möjligheter är oerhört mycket bättre än vad den var för 20 år sedan men dessvärre ligger inte Sverige i framkant på detta område. Tvärtom – vi är frånsprungna av många länder.

Ett flertal utredningar har under åren behandlat frågan om distans- eller fjärrundervisning. Men det har lett till små möjligheter att verkligen kunna utpröva en sådan undervisningsform. Den försöksverksamhet med fjärrundervisning som finns idag ger bara möjligheter inom en och samma huvudman. Det utesluter flertalet små fristående huvudmän samt också små kommuner – just de skolhuvudmän som kan ha bäst nytta av att få använda sig av fjärrundervisning. Vi får tyvärr gå utomlands för att hitta forskning och studier på hur sådan undervisning fallit ut.

Under senare år har dessutom frågan om möjliga entreprenadlösningar försämrats för framförallt fristående skolor. Det som tidigare var möjligt, att undervisning i vissa praktisk-estetiska ämnen liksom moderna språk kunnat köpas av kommuner och andra fristående huvudmän, upphörde i och med den nya skollagens ikraftträdande 2011.

I dagens läge är det många fristående huvudmän, och även kommuner, som vill kunna samverka för ökade valmöjligheter för eleverna och för att kunna ge ökad kvalitet i undervisningen i ämnen där det råder stor brist på behöriga lärare. De vill kunna anlita andra aktörer för fjärrundervisning. Behovet finns hos små skolhuvudmän som verkar i miljöer där bristen på behöriga lärare är stor, t.ex. glesbygd. Då är skolan inte hjälpt av att fjärrundervisning tillåts inom huvudmannens ramar. Det är därför också av vikt att fjärrundervisning i olika ämnen också tillåts som entreprenad

Fjärrundervisning används i stor utsträckning i andra länder och tekniken har också gått framåt och innebär därmed betydligt bättre möjligheter till interaktivitet mellan elever och lärare än tidigare. Fjärrundervisning innebär idag inte undervisning i föreläsningsform, utan med goda möjligheter till individualiserad undervisning som väl motsvarar de krav som ställs på undervisningen enligt läroplanerna. Det är beklagligt att det råder en så försiktig attityd till fjärrundervisning, som också betänkandet ger uttryck för. Det är hög tid att ta nya, större kliv för att nyttja teknikens möjligheter.

Sverige står inför en allt mer utbredd lärarbrist samtidigt som det tillkommer en stor andel elever i grundskolan, både genom inflyttning till landet och ökande barnkullar. Vi behöver verkligen fler möjligheter till god undervisning. Både närundervisning och fjärrundervisning på entreprenad är sådana möjligheter där samordningsvinster kan ske och där elever ges ökade möjligheter till undervisning av behöriga lärare.

/

 

 

 

Det är många barn som ser fram emot att få börja i den nya skolan. Med det verkar s-kommunalrådet strunta i.

Varför motarbetar kommunpolitiker friskoleetableringar? Den frågan ställer jag mig alltid när jag läser eller hör om exempel på dett. Dessvärre sker det ganska ofta. Lokalpolitiker ska vara medborgarnas företrädare. En friskola får inte tillstånd att starta av Skolinspektionen om den inte kan visa att det finns en efterfrågan. Trots detta motsätter sig lokalpolitiker etableringen. Det senaste exemplet är från det (s)-styrda Götene där en majoritet av allianspartierna och miljöpartiet anser att den nystartade Broholmsskolan ska få hyra lokaler i den kommunala Västerbyskolan.

Den s-ledda kommunledningen vägrar att ta upp ärendet på kommunstyrelsen. Följden riskerar att bli att friskolan inte kan starta till hösten, om de inte kan hitta andra lokaler. Uppenbarligen finns det plats i den kommunala skolan, trots detta vill (s) göra allt för att förhindra etableringen av Broholmsskolan. Med lite god vilja så hade frågan varit löst redan nu. Men nu får vi hoppas på att alliansen och miljöpartiet lyckas få igenom att Broholmsskolan får hyra lokaler så de kan starta till hösten. Det är många barn – och föräldrar – som ser fram emot att få börja i den nya skolan. Med det verkar s-kommunalrådet strunta i.

/

 

Om det i stället hade stått Sture Norlin Språkrör för Miljöpartiet i Västernorrland så kanske det inte hade varit en lika stor nyhet att han stödjer regeringens politik……

Läser i dagens Aftonblad om en besviken fd rektor som tycker att det är trist med friskolor som går med vinst. Jag kan ha respekt för den uppfattningen även om jag inte håller med. Det är säkert också detta som är skälet till att Aftonbladets debattredaktör tar in artikeln. Det är ju mumma att en som varit anställd av en vinstdrivande friskola sedan tar avstånd från sin arbetsgivare.  Han skriver ”Därför ställer jag mig bakom regeringens och V:s överenskommelse om välfärd utan vinstintresse. Artikeln är undertecknad Sture Norlin, SchoolVision International. Om det i stället hade stått Sture Norlin Språkrör för Miljöpartiet i Västernorrland så kanske det inte hade varit en lika stor nyhet att han stödjer regeringens politik….

Det är uppenbart att det saknas riksdagsmajoritet för att begränsa möjligheterna för välfärdsföretag inom skola, vård och omsorg. Så befria Reepalu från detta uppdrag.

Igår meddelade regeringen att de stoppar utredningen om nedläggningen av Bromma flygplats. Argumentet för varför detta beslut tas är att det inte finns någon majoritet i riksdagen för förslaget. Ett klokt argument i sig, varför slösa skattepengar på att utreda något som det inte finns politiskt stöd för i riksdagen.

Jag har tips på ytterligare utredningsuppdrag som kan avslutas med samma argument, brist på majoritet i riksdagen. Det är uppenbart att det saknas majoritet för det utredningsuppdrag som Ilmar Reepalu har som innebär att han ska ta fram förslag på att begränsa möjligheterna för att utveckla välfärdsföretag inom skola, vård och omsorg. Jag ser fram emot att allianspartierna, som ju har tydliggjort att utredningens uppdrag saknar stöd i riksdagen, nu driver frågan att utredningen ska befrias från sitt uppdrag med samma motiv som Brommautredaren befriades från sitt.

Med detta vill jag önska alla en God Jul & Gott Nytt År!

 

Läser i mediasammanställningen att Vimmerby kommun, över 20 år efter införandet av lagen om fritt skolval, nu ska informera om skolvalet. God morgon Vimmerby!

Läser i mediasammanställningen att Vimmerby kommun, över 20 år efter införandet av lagen om fritt skolval, nu ska informera om skolvalet. God morgon Vimmerby!

 I Vimmerby är det inte ens en av hundra elever som utnyttjar det fria skolvalet. Bara 15 av kommunens 1 111 elever har valt en annan skola än den de geografiskt tillhör – 4 av dem bor i en annan kommun. Det skriver Dagens Vimmerby.

Även om det inte finns några friskolor i kommunen, och det gör det inte, så gäller det fria skolvalet även kommunala skolor. Men nu har kommunen vaknat. När Vimmerby kommun nu stänger två av sina nio grundskolor inser den att det kan finnas ett intresse bland föräldrar att välja skola. Förvaltningschefen säger att ”vi måste informera kommunens medborgare om hur regelverket ser ut gällande rätten att välja skola. Vi har påbörjat en informationsbroschyr.”

 Äntligen är ett väldigt passande uttryck i detta fall. Men bättre sent än aldrig. Samtidigt inställer sig frågan – hur många kommuner har gjort som Vimmerby, dvs inte informerat om att familjer och elever har rätt att välja skola. Det är ju något som granskande myndigheter borde ha koll på.

Men bravo Vimmerby, när ni nu till slut väljer att informera era medborgare om deras rätt att välja är jag förstås den första att heja på och jag håller tummarna för att det blir ett lyckat och långsiktigt informationsarbete. Ett komplement till informationsbroschyren skulle ju kunna vara att använda kommunens webbplats som kanal i kampanjen.

 Att alla vet om möjligheten att välja skola är en förutsättning för att valfriheten ska fungera på allra bästa sätt. Exemplet Vimmerby illustrerar att det alltjämt behövs bättre information  kring skolvalet. Vi har lyft fram detta i flera sammanhang, nu senast som en av de punkter Friskolornas riksförbund i vårt förslag om att utveckla det fria skolvalet. Vi skrev om det i GP nyligen.

Kännedom om valfriheten och att den börjar nyttjas i större utsträckning är en bra förutsättning för att det också ska etableras friskolor i Vimmerby. Det är faktiskt så att det sedan 1 juli i år finns det krav i skollagen och kommunallagen (29 kap. 19 § skollagen och 6 kap. 8 a § andra stycket kommunallagen) som säger att kommunerna ska informera vårdnadshavare om alla skolor i kommunen, oavsett om skolan drivs av kommunen själv eller som en friskola. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig

Det är bra att Vimmerby vaknar efter drygt 20 år, men som sagt var, hur många fler ”Vimmerby” finns det i landet? Det är verkligen hög tid att se till att alla får information om skolvalet. Vem granskar att kommunerna lever upp till den lagstiftning som finns på detta område?

 

 

 

Så gymnasieminister Aida Hadzialic, ge ett snabbt besked. Håll med om att det är orimligt att inte friskolor som anordnar lärlingsutbildning får ansöka om att få ta del av statsbidraget. Ändra regelverket, och det är bråttom

En av morgonens stora nyheter var att lärlingsutbildningar blir allt mer populära. Det är toppen. Många får jobb direkt efter utbildningen vilket nu börjar att sprida sig bland ungdomar. En sak som däremot inte är toppen är att systemet diskriminerar fristående skolor som erbjuder lärlingsutbildningar. Det finns ett statsbidrag, som hanteras av Skolverket, vars syfte är att ”underlätta anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bidraget ska användas för att starta lärlingsutbildning eller utöka befintlig lärlingsutbildning så att fler elever kan gå.”  Det låter ju jättebra kan man tycka. Problemet är att bara kommuner som kan söka detta statsbidrag (2015). Friskolor göre sig icke besvär! De bjuds in till Skolverkets konferenser men de får inte ta del av statsbidraget, det är förbehållet kommunerna.

Lika villkor säger lagen. Men statsbidragen favoriserar kommunerna. För tanken kan väl inte vara att en fristående huvudman ska gå till kommunen och be om att få vara med i kommunens ansökan om statsbidrag?

Nej här krävs en ändring! Fristående skolor kan och vill bidra med att erbjuda lärlingsutbildningar så att målet 25.000 lärlingsutbildningar kan nås. Under 2015 har landets kommuner fått drygt 20 Mkr för att främja lärlingsutbildningar. Och fristående skolor får inte ens ansöka om att få ta del om dessa pengar.

Så gymnasieminister Aida Hadzialic, ge ett snabbt besked. Håll med om att det är orimligt att inte friskolor som anordnar lärlingsutbildning får ansöka om att få ta del av statsbidraget. Ändra regelverket, och det är bråttom. Ansökningstiden går ut den 16 januari.

 

Ansvariga politiker har inte tagit reda på orsakerna och inte heller analyserat om skolorna har tillräckliga förutsättningar att kunna ge eleverna en god och likvärdig utbildning.

Igår skrev jag om hur Expressens ledare lyfte fram Skolinspektionens granskning av några friskolor. Idag kom Skolinspektionen med ett beslut som rör Nynäshamns kommun. Skolinspektionen pekar på allvarliga brister i kommunens skolor, det gäller såväl grund-, gymnasieskola som grundsärskola och gymnasiesärskola. Inspektionen kommer att utfärda ett vite om 600.000 kronor om inte kommunen åtgärdar bristerna.

Skolinspektionen skriver bl a följande i sitt pressmeddelande:

”Ansvariga politiker har inte tagit reda på orsakerna och inte heller analyserat om skolorna har tillräckliga förutsättningar att kunna ge eleverna en god och likvärdig utbildning.

Tillsynen visar att kommunens kvalitetsarbete är ofullständigt på både central nivå och skolnivå, och varken grundsärskolan eller gymnasiesärskolan omfattas. Dessutom fördelar kommunen resurserna till skolorna utan att ta tillräcklig hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov.”

Nu ser jag fram emot en ledare i Expressen som tar upp detta exempel.

/

”Men även om jag ser de hårda kraven på friskolorna som en konkurrensfördel så ser jag i grund och botten en orättvisa i systemet. Jag skulle önska att alla skolor, oavsett fristående eller kommunala, granskades lika hårt – för alla elevers bästa.”

Expressen hade en ledare i helgen med rubriken ”Buskapitalisterna måste ut ur skolan”.  Artikeln tar upp Skolinspektionens kritik mot två friskolor och det faktum att Skolinspektionen kräver åtgärder, annars vite. Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag i att inspektera skolhuvudmännens verksamheter, kommunala såväl som fristående. Inspektionen granskar alla fristående skolor under en treårsperiod, däremot inte alla kommunala skolor. Skolinspektionen har också ständig bevakning när det gäller friskolornas ekonomi genom att de får signaler från UpplysningsCentralen när det är något som påverkar ekonomin. Detta vid sidan om den löpande kontroll som sker vid inspektionen.

Ca 82 procent av eleverna går i kommunala skolor och 18 procent i friskolor. Jag har träffat många friskolor som påpekar att de välkomnar Skolinspektionens granskningar. Peter Lundström, vd och ägare av Helixgymnasiet i Borlänge skrev en krönika i förra veckan där han bl a konstaterade följande:

”Vi är stolta över att Helixgymnasiet nyligen fick högsta betyg vid Skolinspektionens tillsyn tidigare i höstas. Det är endast en femtedel av landets gymnasieskolor som uppnår detta. Helixgymnasiet har uppnått detta vid samtliga tillsynstillfällen: 2009, 2011 och nu 2015. Jag tror att ännu färre skolor skulle få högsta betyg – om alla granskades. Det är nämligen bara en minoritet av Sveriges kommuner som granskas årligen av Skolinspektionen. Av dessa får cirka 20 procent av de kommunala skolorna tillsyn, medan samtliga friskolor belägna i kommunen granskas i regel.”

Han konstaterarar också ”Men även om jag ser de hårda kraven på friskolorna som en konkurrensfördel så ser jag i grund och botten en orättvisa i systemet. Jag skulle önska att alla skolor, oavsett fristående eller kommunala, granskades lika hårt – för alla elevers bästa.” 

Jag kan hålla med honom om detta. Vi vet att det finns stora problem i den svenska skolan, resultaten faller. Vi vet att detta inte beror på det fria skolvalet och friskolereformen, utan att resultatfallet började redan innan den infördes. Det har IFAU visat. Ska denna utveckling kunna vändas så måste kraven på resultat bli tuffa för alla skolor. Vi behöver också fundera på det som OECD rekommenderar i sin Sverigerapport, en förändring av Skolinspektionens uppdrag; ”Strengthen the School Inspectorate to shift from a Culture of administrative compliance to responsibility for improvement”.

Helixgymnasiet är ett exempel bland många fristående skolor som gör ett utmärkt jobb. Därför blir det trist när debattörer klumpar ihop alla friskolor på det sätt som görs i debatten och kastar ut alla friskolor med badvattnet.

Skolinspektionen har framfört anmärkningar mot många kommunala skolor i sin granskning. Det blir sällan stora rubriker av det. Det är ingen som påstår att alla kommunala skolor är värdelösa bara för att Rosengårdsskolan fick stänga. Det är inte ens någon som påstår att alla Malmö kommuns skolor är dåliga pga att en visar sig vara det. Den regeln gäller inte för friskolor. Gör någon fel drabbar det alla. Det vet friskolorna och det är därför som flera resonerar som Peter Lundström. Skolinspektionen kan ge honom ett bevis på att han bedriver en bra verksamhet, ett bevis utöver det faktum att det är många som väljer hans skola.

Skolinspektionens granskningar är viktiga. Därför tycker jag att det är en intressant idé som Expressen har att alla skolor bör informera om Skolinspektionens granskningar. Men det förutsätter att alla skolor också granskas.
/

Systemet ger fattig som rik möjlighet att välja skola och pengen följer med. Det är ett system som detta land, så stolt över folkhemstanken, borde vara stolt över. Vi går före.

Det hävdas ofta i den skolpolitiska debatten att ”Sverige sticker ut” med vår friskolereform. Jag tycker det är intressant att det är negativt att ”sticka ut” ( för det är det som menas underförstått) på skolområdet men om vi talar om miljöområdet, välfärdsområdet i stort -då är det positivt -fast då kallas det för att ” gå före”.

Det är sant att Sverige, med friskolereformen och den därtill kopplade skolpengen, sticker ut. Det friskolemotståndarna menar är att det är tillåtet för vinstdrivande företag att starta skola i Sverige och att få gå med vinst. Systemet ger fattig som rik möjlighet att välja skola och pengen följer med. Det är ett system som detta land, så stolt över folkhemstanken, borde vara stolt över. Vi går före.

I andra länder får privata skolor ta terminsavgifter, det får inte friskolor. I Sverige är det tvärtom kommunen, inte friskolan, som bestämmer skolpengens nivå.

Så ja – Sverige sticker ut -vi har ett system som gör det möjligt för alla barn, oavsett bakgrund -att välja skola. Ett system som alla borde vara stolta över, för det gör inte skillnad på fattig och rik. Ett problem är dock att inte alla känner till att man kan välja, därför förespråkar vi ett aktivt skolval, att alla ska välja skola.

/

 

För att ha koll på vilken kunskapsnivå som eleverna har när de börjar skolan på höstterminen får alla elever i åk 4 ett diagnostiskt test i svenska och matematik. Därmed får skolan information om vilka elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen.

Det hävdas ofta från politiskt håll att det är särskilt svårt att mäta kvalitet inom välfärdssektorn. Det är därför de gärna vill fokusera på andra saker som tex lärartäthet och hur pengarna används. Friskolor har dock själva hittat modeller för hur man jobbar med uppföljning och kvalitet. Något dom dessutom bl a Skolinspektionen har uppmärksammat i sina rapporter. Det är uppenbart att det finns en dålig kunskap kring detta område därför tänkte jag att friskolebloggen kan hjälpa till med att sprida information. Så här kommer nu en kort beskrivning av hur Internationella Engelska skolan jobbar med att kontrollera läsa, räkna, skriva kunskaperna bland sina elever.

Internationella Engelska Skolan (IES) har 29 skolor över landet. Av dessa har 26 undervisning för elever i år 4 – 9. För att ha koll på vilken kunskapsnivå som eleverna har när de börjar skolan på höstterminen får alla elever i åk 4  ett diagnostiskt test i svenska och matematik.  Därmed får skolan information om vilka elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen. Sedan jobbar skolan löpande med IES system med Academic notices som lämnas till elever och föräldrar så snart en elev inte lämnar in en uppgift, missar ett prov eller liknande tecken på att inte följa förväntad kunskapsutveckling. Eleven erbjuds extra anpassat stöd, läxläsningsstöd finns i alla ämnen i princip varje dag i samtliga skolor, det finns också möjligheter till extra tid med lärare för stöd med uppgifter som missats, prov som behöver göras om eller extra inhämtning av missade kunskaper. På det sättet genomförs all undervisning i IES skolor för samtliga årskurser.

Internationella Engelska Skolans  skolor med undervisning i år 1 – 3 jobbar också löpande med tester när det gäller läsutveckling och att förstå och använda tal. Som alltid med kvalitetsutveckling och uppföljning så är detta ett ständigt pågående arbete.

Våra medlemmar vet att det är viktigt att ha fokus på kvalitet och resultat. Etableringen av friskolor har bidragit till att utveckla resultatuppföljningen och kvalitetsutvecklingen i skolorna. Det är positivt. Jag tror att många skulle välkomna en debatt som handlar mer om just kvalitets och resultatfrågor, hur duktiga skolorna är på att öka individens kunskapsnivå. För det är detta som är viktigt för Sverige, debatten om huruvida friskolor får gå med vinst eller ej är ett sidospår som dessvärre lägger en blöt filt över en bransch som är så viktig för Sveriges framtid. Många föräldrar har insett att det är viktigt att välja en skola som passa det egna barnet, det är därför som tex Internationella Engelska Skolan har över  80.000 i kö till sina skolor.

/