Tankar om skolan

Socialdemokraterna slår i dag på stora trumman för en rapport de beställt av Riksdagens utredningstjänst (RUT) som visar på skillnader mellan friskolor och kommunala skolor.

Men det siffrorna visar är sedan länge redan känt. Ja, lärare på friskolor tjänar i genomsnitt lite mindre än deras kommunala kollegor. Jo, det finns lärare som saknar pedagogisk utbildning. Och visst är lärartätheten något mindre på friskolor.

Men det intressanta är varför det förhåller sig på det viset.

Och här inleder RUT sin rapport med att konstatera:

”I rapporten görs ingen analys av orsakerna till eventuella skillnader över tid eller mellan typ av huvudman.”

Det är synd för det är en sådan analys som på allvar hjälper oss att förstå skillnaderna. Så låt mig bidra med vår analys för att bringa lite större klarhet i frågan än vad Socialdemokraternas plakatmässiga utspel mäktar med.

Lärartäthet i friskolor respektive kommunala

Vad gäller lärartätheten skriver RUT att den är lägre i fristående skolor än kommunala. Men då tar man ingen hänsyn till att många byskolor och mindre skolor bedrivs som friskolor. Dessa skolor har ett litet elevunderlag och får inte ekonomin att gå ihop med många lärare per elev. Men skolorna är ju små och därmed kan ändå den enskilda eleven räkna med att bli sedd.

Eftersom friskolor drivs som företag eller stiftelser är det också lättare för dem att anpassa kostymen och låta elevernas behov styra i större utsträckning. Därför ser vi att friskolor har högre lärartäthet för lägre årskurser än vad kommunala skolor har. När eleven behöver som mest stöd i yngre år möts den av fler lärare, men i takt med att eleven blir äldre och mer självständig minskar behovet.

Lärarlöner i friskolor respektive kommunala

Enligt RUT-rapporten tjänar lärare i fristående skolor något mindre än lärare i kommunala skolor. Men det Socialdemokraterna, av lätt insedda skäl, inte bett RUT att undersöka i rapporten är nöjdheten bland lärare i kommunala respektive fristående skolor. Här är det nämligen så att lärarna i friskolor trivs bättre på jobbet. Friskolornas lärare säger sig jobba med tydligare kunskapskrav, ledas av rektorer som förstår verksamheten bättre och svarar i högre utsträckning att eleverna känner sig trygga än kollegorna på kommunala skolor.

Dessutom är lärare på friskolor ofta yngre än motsvarigheterna på kommunala skolor, vilket också förklarar en stor del av löneskillnaderna.

 

 

Lärare med pedagogisk utbildning

Slutligen siktar den av Socialdemokraterna beställda RUT-rapporten in sig på skillnaden i utbildning mellan lärare på friskolor och kommunala skolor. Fler lärare har eftergymnasial pedagogisk utbildning inom kommunala skolor. Men den statistiken visar inte hela verkligheten. I Skolverkets ”Lärarprognos 2021” liksom i deras rapport ”Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp” blir bilden tydligare: Bland de lärare i grundskolan som är obehöriga är 7 procent behöriga för en annan skolform än grundskolan, 5 procent har en pedagogisk högskoleexamen, 25 procent har viss eftergymnasial pedagogisk utbildning. Och bland dem som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning finns det också många olika bakgrunder som ändå kan vara relevanta. I många ämnen utgör lärare som är behöriga att undervisa i grundskolan, men inte i det specifika ämnet en stor del av den totala siffran på obehöriga lärare. De flesta som saknar behörighet gör det när de undervisar i ämnen som bild (40 procent), teknik (39 procent) och musik (34 procent). Andra ämnen där obehöriga lärare är vanliga är hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och slöjd.

I friskolor finns också många lärare med utländsk lärarexamen, vilket inte redovisas i SCB:s statistik.

Se hela bilden innan du drar slutsatser

Det är alltså viktigt att tränga lite djupare in i frågan än vad den av Socialdemokraterna beställda rapporten gör för att bättre förstå verkligheten. Man ska också hålla i minnet att det kan se väldigt olika ut från skola till skola, oavsett huvudman, och från kommun till kommun.

Socialdemokraternas RUT-rapport fungerar måhända för att elda på de egna valarbetarna under sista veckan i en hätsk valrörelse. Men för den som på allvar är intresserad av skolfrågor har den inte mycket att bidra med.

Intresserad av mer fakta – läs här

 

 

Ulla Hamilton: Liberalerna vill införa ett ”vinstförbud vid start och köp av skolor”. Partiet kräver stark ekonomi, hårdare regleringar och mer likriktning. Det innebär ett stopp för små, nya aktörer i friskolesektorn.

 

Liberalerna föreslår att vinstutdelning inte ska få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare.

– Det kostar pengar att starta en friskola. Det gör att det oftast tar tre till fyra år innan en friskola går med överskott. Det är inte så troligt att skolhuvudmän skulle ta utdelning under de första fem åren. Med detta sagt så är det ett mycket förvånande förslag från ett liberalt parti då det innebär att man anser att politiken, och inte ägarna, ska besluta om när utdelning ska få ske. Vem vågar starta om politiker godtyckligt sätter sådana regler? Det finns ju alltid en risk för att politiken beslutar sig för att förlänga gränsen. Vem vill pantsätta hus och hem och låna pengar om förutsättningarna blir så osäkra?  Små nya skolor lär vi inte få se om detta blir verklighet.

Liberalernas förslag försvårar också för små aktörer i friskolesektorn genom att ytterligare öka regelbördan. Liberalernas politik tömmer ordet valfrihet på mening.

– Redan i dag ställs långtgående krav på dem som vill starta och driva en fristående skola. Det måste finnas en långsiktig ekonomi och ett elevunderlag som gör att skolan kan bära sig. Ägar- och ledningsprövningen gör att rektor, ägare och styrelse synas i sömmarna utifrån en rad kriterier. Frågan är vad Liberalernas förslag tillför utöver att göra det ännu svårare för mindre aktörer att etablera sig och därmed begränsa valfriheten för barn och föräldrar som ska välja skola, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

I onsdags besökte jag Lunaskolan i Bromma – en friskola som jobbar med elever med särskilda behov: många av eleverna har ADHD- eller Aspergerdiagnoser.

Lunaskolan gör ett fantastiskt jobb med att se till att dessa elever får en fullvärdig skolutbildning med sina individuella behov säkerställda. Här satsas det på specialpedagoger, extralärare, skolsyrror, kuratorer och alla elever ges möjligheten att jobba mycket med praktiska ämnen som slöjd som väldigt ofta passar dem som hand i handske. I klassrummen hänger bildsatta scheman på väggarna som gör det tydligare vad som ska hända under dagen. Korridorerna har utrustats med särskilda utrymmen där man ska kunna ta en paus i avskildhet, men samtidigt ska korridorerna vara så pass överskådliga så att lärare och annan personal ska kunna ha överblick och se till att ingen elev far illa. På Lunaskolan har man, kort sagt, tänkt på allt.

Man kunde önska att också våra politiker hade tänkt till ett extra varv kring den här gruppen elever som verkligen behöver extra stöd.

Men Lunaskolan och andra så kallade resursskolor lever med kniven mot strupen.

Lunaskolan är en friskola, som erbjuder många elever som mot bakgrund av sina särskilda behov inte har funnit sig till rätta i skolan. Ofta handlar det om kommunala skolor. För de eleverna är det livsviktigt att få gå i en skola med mindre klasser, i en skola som kan ge dem det extra stöd de behöver och där engagemanget räcker till för att ge dessa elever den uppmärksamhet de kräver. På Lunaskolan får de allt det och lite till. Det är så uppenbart att skolpersonalen här bryr sig.

När man tittar närmare på villkoren för fristående resursskolor så är det uppenbart att dagens finansieringssystem har stora problem som drabbar dessa elever som har behov av extra stöd. Kommunerna ställer allt högre krav på att friskolorna ”bevisar” att eleverna behöver extra stöd. Det finns många exempel på elever som kommer från kommunala skolor, där de har fått bra extra stöd, men när kommunen bedömer samma elevs behov i friskolan så landar det i betydligt lägre resurser, och även i flera fall avslag. Det innebär att de mest behövande och utsatta eleverna ofta lämnas i sticket.

Detta beror på att resursskolor ska, utöver skolpengen, också få något som kallas tilläggsersättning för de elever som har särskilda behov. Detta beslutar kommunerna om. Vi har sett att det har det näst intill har blivit standard i många kommuner att elever med dessa behov får sina biståndsansökningar om tilläggsersättning avslagna. Ett tag såg det ut som att Lunaskolan och andra friskolor med denna inriktning i Stockholmsområdet skulle tvingas stänga. För skolpengen räcker inte till för att ta hand om dessa elever på ett lämpligt sätt.

Efter att elevernas föräldrar protesterat har nu Stockholm ändrat sitt system och ger nu dessa resursskolor ett så kallat strukturbidrag. Det täcker något så när skolornas kostnader – för de elever som bor i Stockholms stad. Men Lunaskolan har många elever från andra kommuner, som inte får dessa extrapengar.

Det talas mycket i skoldebatten om de vinstuttag som går till ”giriga entreprenörer” i friskolebranschen. Men vinstuttagen från friskolor är kaffepengar i sammanhanget – och är dessutom en fullt rimlig kompensation för att dessa entreprenörer satsat sina egna pengar, sin egen obetalda tid och sitt engagemang för att göra svensk skola bättre.

Kommuner som sparar pengar på de elever som behöver samhällets stöd mest – det talas det nästan inte alls om.

Att besöka Lunaskolan gav mig råg i ryggen – vi kämpar verkligen för något viktigt och många friskolor gör dagligen enorma insatser för de barn som har det tuffast, och som kommunala skolor ofta inte kan hantera på ett bra sätt. Och efterfrågan på platser på en resursskola ökar ständigt. Köerna växer.

Ändå får de så mycket ovett i debatten, medan kommuner kan komma undan med att slå undan benen för elever med ADHD och Aspberger – vilket förstås är hjärtlöst mot dessa barn och deras föräldrar. Men i förlängningen kan det också – när dessa barn, som inte fått det stöd och den trygghet de haft rätt till under barndomen, växer upp – bli ett enormt samhällsproblem.

Någonting är fel i skoldebatten. Hjälp oss att vrida perspektivet rätt genom att sprida denna intervju med Lunaskolans skolchef Lena Schmidt

/

Enligt den färska rapporten ”Skattenytta i skolan” hjälper friskolorna Sverige att höja våra skolelevers kunskapsnivå, samtidigt som de bidrar till lägre kostnader för skolsektorn i stort.

 I förmiddags var jag på ett mycket intressant seminiarum där forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl presenterade sin nya rapport om ”Skattenytta i skolan”.

357 miljarder kronor kostar den svenska skolan årligen skattebetalarna. Det innebär att var sjunde skattekrona går till skolan. Siffran ligger en bit över EU-snittet. Det är alltså mycket pengar som investeras i våra barns utbildning – och så ska det också vara. Men då är det viktigt att vi också vet att pengarna går till rätt saker och att vi håller fokus på resultaten. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor och varje år lämnar ca 16.000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Detta är enbart det ett viktigt skäl till varför denna rapport är viktig. Förvånansvärt nog har det tidigare inte funnits några riktiga ekonomiska genomgångar att tala om.

I rapporten har forskarna räknat ordentligt på vad skolan egentligen kostar och vad vi får för de pengar vi investerat i våra barns utbildning. Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi, och Gabriel Heller-Sahlgren, som forskat vid London School of Economics, ägnar sig med sin rapport inte minst åt banbrytande forskning inom förädlingsvärdet av skolresultaten bland elever.

I jakt på ett kvalitetsmått som håller för närmare granskning har de tittat på hur kunskapsresultaten har utvecklats i matematikämnet bland elever i Stockholms stad över flera årskurser. Med hjälp av den data Heller-Sahlgren och Jordahl presenterar ser vi att skillnaderna mellan eleverna i olika Stockholmsskolor är stor.

I rapporten presenteras ett antal spännande slutsatser:

• Det finns ett starkt samband mellan resultat i matematik i skolan och ekonomisk tillväxt ute i samhället. Detta samband visas också i internationell forskning.
• Det finns inget starkt samband mellan de resurser en skola tilldelas och skolresultat.
• På kort sikt kan man inte se någon kostnadseffekt på samhällsekonomin av friskolor, men på längre sikt innebär friskolorna en svagt negativ kostnadseffekt. Det har alltså blivit något billigare att bedriva skolundervisning i Sverige tack vare friskolorna.
• Samtidigt har kunskapen ökat. Friskolorna har, enligt rapporten ”Skattenytta i skolan”, haft en liten positiv effekt på kunskapsnivån i svenska skolor.
• Sammantaget har friskolorna haft en positiv effekt på utbildningsväsendet i Sverige.

Läs själva Henrik Jordahls och Gabriel Heller-Sahlgrens oerhört viktiga rapport ”Skattenytta i skolan”!

Du kan också läsa denna debattartikel som Leif Östling har skrivit i Dagens Industri.

Man kan undra varför statsministern och skolministern jagar friskolor som faktiskt bidragit till ökade kunskapsresultat och effektivare resursanvändning i svensk skola.

Tänk om vi i stället skulle kunna ha en diskussion om hur skolan, utifrån dessa perspektiv, skulle kunna bli än bättre på att använda resurserna och att förmedla kunskaper, att ta fram mått på förädligsvärdet och titta på hur det kommer sig att vissa skolor är framgångsrika och andra inte lika framgångsrika. Dvs ett fokus på vad som händer i skolan. Men tyvärr, det verkar inte landets statsminister och skolminister vara intresserade av. Tura att det då finns några som faktiskt är intresserade av att titta på samband och förmedla information om detta. /

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Varje år är det allt fler som väljer att gå i en friskola.

 

Den ökade efterfrågan på friskoleplatser kan tillgodoses om friskolor får växa. För det krävs det tillstånd av Skolinspektionen och naturligtvis kapital för att kunna göra dessa nyinvesteringar. Internationella Engelska Skolan växer genom att återinvestera det överskott som de får, i nya skolor.

 

En av de populäraste friskolorna, med över 220.000 registrerade i sin kö, är Internationella Engelska Skolan. Nu till höstterminen öppnar de tre nya skolor, i Växjö, Trelleborg och Staffanstorp.

”Vi vill bereda plats till så många som möjligt – det är därför vi öppnar nya skolor.” Det säger Internationella Engelska skolans vd Anna Sörelius Nordenborg som kommentar till frågan varför de öppnar nya skolor. Läs hela intervjun.

Du kan också se en intervju med Anna Sörelius Nordenborg från 2020 om skolvalet.

 

 

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet.

 

Reformen har gjort det möjligt för föräldrar och elever att byta skola utan att behöva be om lov hos politiker och byråkrater. Makten har förflyttats från politikerna till människorna. Det har gjort oerhört stor skillnad för många familjer. Individer är olika och en dåligt fungerande skola för barnet påverkar givetvis hela familjesituationen. Det kan många familjer vittna om.

 

Relationen mellan skolan och föräldrar är givetvis också en viktig aspekt.

”När min son var 4 år gammal började tankarna gå kring var och vilken skola som skulle passa bäst för honom. Jag har ett barn som är väldigt aktivt, känslig för förändringar och för mycket intryck. Jag började leta efter en mindre skola och sökte på nätet, pratade med vänner och bekanta om hur deras skolor fungerade.”  Det säger Alexandra Ninger som bor i Malmö men valt en skola i Vellinge.

Läs hela intervjun med henne.

Hennes berättelse är inte unik. Många föräldrar väljer att skjutsa sitt barn till en skola som de vet passar barnet framför att välja den närmsta skolan.

 

Varför väljer man en friskola? Läs föräldrars svar.

 

Sedan maj 2022 har skolministern kommunicerat ut att de 4 stora skolkoncernerna undandrar skolan 1,3 miljarder kronor. I Expressen skrev hon då ”Bara det senaste året har 1,3 miljarder skattekronor plockats ut i vinst i stället för att gå till elever och lärare. Det motsvarar omkring 2 200 heltidsanställda lärare.” Ett uppenbart felaktigt påstående eftersom det såg ut på följande sätt då. Hon blandar ihop rörelseresultat med vinstuttag.

Utdelningen för de 5 största friskolorna 2020/21:

AcadeMedia 185 mkr, omsättning 13,3 Mdr kronor

Thorengruppen 0 kr, omsättning ca 1,7 Mdr

IES 0 kr, omsättning ca 3 Mdr 2019/2020

Atvexa 0 kr, omsättning ca 2 Mdr kronor

Kunskapsskolan 0, omsättning ca 1,5 Mdr kronor

I juni iår meddelade Thorengruppen att det gör en utdelning om 10 Mkr. Thorengruppen har inte bara grund- och gymnasieskolor utan även bl a vuxenutbildning. Även AcadeMedia och Kunskapsskolan har vuxenutbildning.

Skolministern fortsätter med sin kommunikation i en replik i AB (på Svenskt Näringsliv) 22 juni ”Bara det senaste året har de fyra största skolkoncernerna tjänat 1,3 miljarder kronor. Det motsvarar 2 200 lärare som hade kunnat säkerställa ordning och reda i klassrummen, lära ut mer kunskap för fler elever så att fler kan etablera sig på arbetsmarknaden.”

I en replik på AcadeMedias artikel skriver ministern följande i SvD 3 aug ”Men det är inte rimligt att elevpengen betalas ut i vinster och investeras i andra verksamheter i stället för att gå till elever. De fyra största skolkoncernerna har låtit 1,3 miljarder gå från elever till koncernägare föra året. Det motsvarar cirka 2 200 lärare.”

Hon förde samma resonemang i debatten mot Johan Pehrson i P1:s Studio 1 den 3 augusti. Dessvärre fick hon inga motfrågor på detta påstående vare sig från debattledaren eller från liberalernas ordförande. Hon behöver aldrig redogöra för vilken grund hon har för påståendet att 1,3 Mdr kronor har gått från elever till koncernägare. Tex så återinvesterar skolorna i sina verksamheter. Det nämns heller aldrig att friskolor betalar skatt, till skillnad från kommunala skolor.

Det känns viktigt att alla har klart för sig att skolministern medvetet försöker framställa det som att 4 friskolekoncerner länsade sina skolor på 1,3 Miljarder kr under förra året. Det är helt enkelt inte sant. Skolministern vet inte hur dessa verksamheter har använt rörelseöverskottet.

Till  detta kan läggas att ägare inte tjänar miljarder av pengar som skulle gått till elever när aktier säljs. Aktier köps inte för skolpengar, de köps oftast av privata pengar eller av fonderföretag. Skolpengen är överhuvudtaget inte inblandad i aktiemarknaden.

Skoldebatten skulle verkligen må bra av att hålla sig till fakta. Det är sorgligt att landets skolminister är ett så dåligt föredöme för hur debatten ska föras för att skapa klarhet kring hur verkligheten förhåller sig.

/

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Forskning visar att en etablering av en friskola i en kommun har medfört att kommunala skolors resultat har påverkats positivt.

 

Individer är olika och därför är det viktigt att skolan har förmåga att stötta varje enskild elev utifrån hens behov och förutsättningar. Vissa har svårt att finna sig till rätta i skolan och behöver särskilt stöd. Resursskolor är en skolform som specialiserat sig på elever med behov av särskilt stöd, ofta omfattande stödbehov. De elever som går i dessa skolor följer den vanliga läroplanen och får betyg precis som elever som går den vanliga grund- eller gymnasieskolan. För många familjer är en plats i en resursskola räddningen efter många års kamp för en fungerande skolgång.

 

”Att söka sig till en resursskola är inte ett förstahandsval för elever och föräldrar. Det gör man när man provat allt annat och elever fortfarande mår dåligt i sin befintliga skolmiljö. Alla föräldrar och barn önskar att den skola som man en gång börjar i som 6-åring är den skola som man ska trivas i, utvecklas i och få kamrater i. När så inte är fallet, behövs något annat och det har vi under många år kunnat ge eleverna.” Det säger Lena Schmidt, numer skolchef hos Utvecklingspedagogik.

Läs hela intervjun med henne här.

Se också intervjun med Christian Wettergren, en pappa vars barn har fått möjlighet att gå på Resursskola.

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Forskning visar att en etablering av en friskola i en kommun har medfört att kommunala skolors resultat har påverkats positivt.

 

Elever är olika och därför är det viktigt att skolan har förmåga att stötta varje enskild elev utifrån hens behov och förutsättningar. Vissa har svårt för skolan och behöver stöttning pga detta, andra har oerhört lätt för sig och behöver då få möjlighet att utveckla sin ämneskunskap utifrån sina förutsättningar.

 

Det talas mycket om elever med svårigheter i skoldebatten. Särbegåvade elever behöver också uppmärksammas. Kan skolan inte stimulera dem så riskerar det att leda till hemmasittande, skolan blir helt enkelt ointressant för dessa elever.

”En elev som går spetsutbildningen hos oss går i en egen undervisningsgrupp på matematiklektionerna, det vill säga det är bara på matematiklektionerna som de går i denna gruppkonstellation.” Det säger Marie Bomark, rektor vid Kunskapsskolan Uppsala Norra, där de erbjuder spetsutbildningar från årskurs 7.

Läs hela intervjun här.

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Forskning visar att en etablering av en friskola i en kommun har medfört att kommunala skolor presterar bättre.

 

Internationella Engelska Skolans etablering i Sundsvall har medfört att de kommunala skolorna har tvingats att fundera på hur de jobbar med tex studiero och sett att man kan jobba på annat sätt och därmed inspirerats till att utveckla det egna arbetssättet. Detta är inte unikt för Sundsvall utan gäller generellt. Konkurrens bidrar till att utveckla skolan.

 

”Vår närvaro har fört med sig nya idéer och utgjort ett tryck på många skolor i regionen att bli bättre.” Det säger Pascal Brisson är rektor på Internationella Engelska Skolan i Sundsvall.

Läs hela intervjun.

Vill du läsa mer om att forskningen visar att friskolorna har positiva effekter på kunskaperna i grundskolan genom att kommunala skolor i närheten presterar bättre så finns här ett tips:

Böhlmark, A., & Lindahl, M. (2015). Independent Schools and Long-run Educational Outcomes: Evidence from Sweden’s Large‐scale Voucher Reform. Economica, 82 (327), 508–551. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/ecca.12130