Författare: Aaron Israelson

Är det vinsten i privata verksamheter som är problemet eller att det blir tydligt att den offentliga verksamheten är dyrare för skattebetalarna?

Var idag på ett intressant seminarium om Ägarprövningsutredningen och reglering av välfärdsföretagande. Förutom utredaren var bl a Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan och Daniel Stattin professor i civilrätt vid Uppsala universitet på plats för att tala som sina analyser när det gäller om det är möjligt att ställa krav på varaktighetskriterier vid investeringar inom tex skolsektorn och om det är möjligt att införa krav på att välfärdsföretag ska ha andra syften än vinst.

Båda konstaterade att det inte går att reglera fram en varaktig ägarbild. De framhöll också att utan möjlighet att göra vinst så finns det inga incitament för vinstdrivande aktörer att agera långsiktigt. Per Strömberg påpekade att mångfald är inte gratis – det finns ett pris.

Jag kan tillägga att alternativet till mångfald är monopol. Och det är mycket dyrare. För det som hänt sedan det kom fler aktörer på marknaden är ju faktiskt det att det har blivit tydligt att det går att arbeta på andra sätt, att bibehålla kvaliteten och även öka kvaliteten och ändå gå med vinst. Mer valuta för pengarna.

De som talar om att de vill säkerställa skattebetalarnas intresse när det gäller välfärdsområdet borde fråga sig – hur i hela friden kommer det sig att den offentliga verksamheten är dyrare? De borde fråga sig – Vad kan vi lära av de som uppenbarligen kan öka sin produktivitet på det sätt som skett. Då värnar man skattebetalarnas pengar – inte när man försöker stoppa de som tydliggjort att det kan vara så stor skillnad på vad man kan få ut av x antal kronor.

Stattin menade också att det är tveksamt om en annan bolagsform än AB, med annat syfte än vinst, skulle vara förenligt med EU-rätten. Läget är oklart men det skulle kunna betraktas som diskriminering av utländsk aktör om Sverige använder sig av en bolagsformen inte finns i andra länder.

Per Strömberg lyfte fram 4 faktorer som bidrar till långsiktighet i verksamheten. Illustreras av bilden nedan.

1. Ekonomisk bärkraft

2. Långsiktigheten i ledningens incitament

Nu har vi fått besked om vad regeringen tycker om välfärdsföretag. Vad säger alla vanliga människor som gjort sitt val av välfärdsföretag när de nu riskerar att kvaliteten blir sämre pga uteblivna investeringar?

Det innebär att det kommer att råda stor osäkerhet om villkoren att driva företag under dessa två år i branscher som;

friskolor som erbjuder förskola, grundskola och gymnasieskola, vårdföretag, äldreomsorgsföretag, företag som erbjuder stöd och service till vissa funktionshindrade, utbildningsföretag som erbjuder kommunal vuxenutbilddning, företag som erbjuder tillfälligt asylboende.

Beskedet är klockrent från den regering som säger sig värna om näringslivet och det privata företagandet:

Gör er inte besvär att investera i eller utveckla verksamheter inom dessa områden under de kommande åren.

Detta besked kommer samtidigt som vi vet att det finns stora behov hos många kommuner. De behöver möta utbyggnadsbehovet när det gäller förskola, grundskola, hemtjänst, flyktingmottagning, omsorg mm.

Jag rekommenderar en titt på bild nr 11 i denna sammmanställning från SKL.

Menar verkligen miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet att kommunen ska står för hela denna enorma investering utan att ta hjälp av välfärdsentreprenörer? Det kommer att bli dyrt för skattebetalarna och vart tog individperspektivet vägen?

Man kan verkligen undra hur regeringen tänker. Vad gör kommunerna om bara en bråkdel av de 308.000 elever som idag går i fristående skolor nu drar slutsatsen att de ska välja en kommunal skola i stället? Hur många kommuner har utrymme att ta hand om dem? I Skåne handlar det om 43.000, i Västra Götaland om 44.000 – för att bara ta några exempel.

Ja frågorna är många. Men en sak är säker – nu läggs en våt filt över flera branscher för de kommande två åren. Sorglig, mycket sorgligt.

/

Lina Axelsson Kihlblom skriver på SVT Opinion den 3 mars att det inte är eleverna som är problemet när en skola måste stängas. Nej, vi kan inte skylla på eleverna. Men för Axelsson Kihlblom återstår då bara det fria skolvalet att beskylla. Så ser verkligheten givetvis inte ut. Det är att göra det enkelt för sig.

Det fria skolvalet ger alla elever och föräldrar möjlighet att söka sig till en annan skola än den närmsta, oavsett tjockleken på plånboken. I Sverige måste man inte flytta eller betala för sig för att kunna få plats i en annan skola.

Den segregation vi ser i skolan följer boendesegregationen. Den slutsatsen drogs senast i LO-rapporten Vägval när det gäller marknadsmekanismer i utbildningssystemet. Författaren skriver att ”Det kan dock påpekas att borttagandet av skolvalet ingalunda skulle eliminera segregationen i skolan, då denna följer bostadssegregationen”.

Idag finns det skolor som helt enkelt inte håller måttet, oavsett hur blandad elevgruppen är. Det fria skolvalet behövs för att alla elever ska ha andra alternativ.

Att välja skola är viktigt för många av det enkla skälet att människor är olika.

Många kommuner drar undan kostnader för sina egna skolor innan de räknar ut elevpengen. Det är inte ok.

Kommunen ville dra undan kostnaderna för små skolor på öarna från beräkningsunderlaget och bara ta med kostnader för de ”vanliga” skolorna. Kommunen fick rätt i förvaltningsrätten, men efter ett riktigt bra jobb med överklagandet fick skolan nu rätt i Kammarrätten! Detta är bara ett exempel på hur kommuner agerar när det gäller att beräkna underlaget för elevpengen. Detta agerande innebär ju faktiskt att vissa elever i kommunen får en högre elevpeng än andra.

Det är inte ok och det är framförallt inte lagligt./

Det är slående att detta är en skola som inte skyller på elevernas bakgrund utan här finns ett starkt och målmedvetet ledarskap.

Besökte idag Framtidsgymnasiet i Göteborg. En friskola med ca 350 elever. Skolan har 5 klasser med bara nyanlända elever. De har elever som är analfabeter och som får börja med att lära sig läsa och skriva. Sedan slussas de vidare till utbildningen. Skolan har språkintroduktion som de parar med ämnen från den gymnasieutbilning som eleverna valt, jag träffade elever som varit i Sverige i ca 6 månader och som pratade förvånansvärt bra svenska.

Denna skola är bara en av flera som kan vittna om hur svårt det är att samverka med Göteborgs kommun. Till slut lyckades de få till stånd ett avtal om språkintroduktion med kommunen, men det är fortfarande så att de får besked om vilka elever som ska gå där flera månader efter det att kommunens gymnasieskolor har fått sina besked. Hur svårt kan det vara att behandla huvudmän lika?

Rektorn på skolan har varit där i nio år och han brinner verkligen för att alla elever ska få en så bra utbildning som möjligt. Han och hela lärarkåren har en hög tilltro till alla elevers förmåga. De gör en kartläggning av varje elevs kunskapsnivå när hen börjar. Varje elev loggas och varje vecka är det genomgång med lärare för att följa upp hur varje elev utvecklas. Hur många skolor jobbar så?

Det är slående att detta är en skola som inte skyller på elevernas bakgrund utan här finns ett starkt och målmedvetet ledarskap. Och då blir också leveransen från lärare och elever därefter.
Läser man Skolverkets Skolenkät för hösten 2015, pedagogisk personal så är det också tydligt att ledarskapet är tydligt. På påståendet ”Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan” svarar 100% av lärarna att det stämmer/stämmer ganska bra. 70% instämmer helt och hållet i påståendet att ”Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan”.
Jag sökte i statistiken för att se om tex Hvitfeldtska, som ju har gott rykte, kom i närheten av dessa siffror. Intressant nog finns det 6 enheter där personalen fått genomföra enkäten. På ingen av dessa enheter var det tillräckligt många svar så det fick att utläsa resultatet på dessa frågor. Ett intressant faktum i sig.

För att sammanfatta, ledarskapet har stor betydelse för skolans resultat. Idag har jag träffar en rektor som inte skyller ifrån sig på eleverna och deras bakgrund. För honom är målet solklart. Ingångsvärdet är att alla kan lära sig mer, och eleverna visar att den inställningen är helt rätt. Det beklämmande är att det är alldeles för många rektorer och lärare som skyller på elevernas bakgrund och därför också har för låga förväntningar på eleverna. Även det är självuppfyllande. Det finns elever som gått ut grundskolan i Göteborg utan att ha ett enda godkänt betyg, men som nu går på Framtidsgymnasiet, och lär sig saker hela tiden

Självfallet finns det också kommunala skolor som gör ett bra jobb. Förfärligt vore det väl annars med tanke på att cirka 87 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor.

Ställ samma krav på offentliga och privata ägare

Bland annat så riskerar de skärpta kraven att slå undan etableringsmöjligheter för mindre aktörer och gynna riktigt kapitalstarka aktörer. Kraven på insikt, erfarenhet och lämplighet är väldigt diffust beskrivna. Framförallt borde det vara så att de krav som Ägarprövningsutredningen ställer på välfärdsföretagen också bör ställas på offentliga aktörer. Varför ska till exempel vem som helst kunna styra en kommunal skola medan det ställs särskilda krav på fristående skolor?

Seminariet kan ses på Svt Forum.

Stockholm stads s,mp,v och fi majoritet är uppenbarligen inte medveten om att den måste ta hänsyn till denna lagstiftning i sitt beslut.

Stockholms kommunfullmäktige har beslutat inrätta en kompetensfond för medarbetares kompetensutveckling. Fonden uppgår till 200 Mkr. Av beslutet framgår att tanken är att bl a medarbetare i stadens skolor ska få ta del av dessa medel. Dessvärre verkar stadens majoritet inte medveten om att det finns lagstiftning på skolområdet som påverkar ett beslut som detta.
Skolpengens nivå i en kommun baseras på kommunens skolbudget. Det innebär att kommunens kostnader för skolverksamheten ligger till grund för skolpengen. Stockholm stads s,mp,v och fi majoritet är uppenbarligen inte medveten om att den måste ta hänsyn till denna lagstiftning i sitt beslut.

Detta innebär att det är viktigt för alla friskolor att nu granska så att de faktiska satsningar som skolmedarbetare får ta del av via Stockholms kompetensfond också ligger till grund för beräkning av skolpengen. Det rimliga vore att Stockholms politiska majoritet tydligt visar att de avser att följa lagen, att kompetenssatsningen som omfattar stadens skolor också ska ligga till grund för skolpengens beräkning. Genom att göra detta visar majoriteten att de värnar rättvisa och likvärdighet för alla elever, oavsett om de väljer en kommunal eller fristående skola.
/

Många populära skolor är friskolor, de har kö. De kan inte starta en filial utan vidare. Det betraktas som en ny skola och för det krävs ett nytt tillstånd av Skolinspektionen.

Det är just nu många bud om hur Sveriges skolor ska bli mindre segregerade, det vill säga hur elevsammansättningen ska bli mer blandad när det gäller elevernas bakgrund. Frågan om kvalitet i skolan verkar dessvärre inte stå lika högt på agendan i den allmänna debatten.

I dagens SvD berättas om ett nytt förslag från Stockholms stad. Stadens kommission för ett socialt hållbart Stockholm föreslår bland annat att populära innerstadsskolor ska få filialer i förorten. Finansborgarrådet verkar inte avvisa tanken. Som  vanligt, kan jag konstatera, talas det bara om ”skolor” i form av kommunala skolor. Det faktum att det finns en stor andel elever som går i friskolor i Stockholm, och att ca 35 procent av barnen i Tensta Rinkeby väljer andra skolor än de som ligger närmast bostaden, berörs inte alls. Ett skolval som ju bidrar till att minska boendesegregationens genomslag.

Många populära skolor är friskolor, de har kö. De kan inte starta en filial utan vidare. Det betraktas som en ny skola och för det krävs ett nytt tillstånd av Skolinspektionen. Märkligt kan man tycka eftersom friskolehuvudmannen redan har skolor i kommunen, men så fungerar dagens system. Om Stockholm stad däremot vill starta en filial så krävs det inget tillstånd. En ny kommunal skola kan bara starta.

Från andra håll framförs förslag om att ett sk ”kontrollerat skolval” är lösningen. Med kontrollerat menas då i praktiken att individens möjlighet till skolval ska frångås. Bland de som gett uttryck för dessa tankar finns Skolverkets generaldirektör, tillika ordförande i regeringens Skolkommission.

Kontrollerade skolval var ämnet för ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv idag.  Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, presenterade en rapport på temat. Han har också en debattartikel i dagens SvD. I sin fristående forskningsbaserade analys slår Lakomaa fast att det finns mycket som talar emot kontrollerade val och att den lilla forskning som finns visar på att det sällan ger de konsekvenser som är avsedda. Ett exempel är från Boston i USA där försöken lades ner bl.a. på grund av att extra spelregler tenderar premiera elever med ett mer strategiskt beteende. En viktig invändning är förstås också att mer kontroll faktiskt minskar föräldrar och elevers makt över sin utbildning. Ett intressant faktum som Lakomaa påpekade är att där det införts kontrollerat skolval så har det skett i syfte att komma bort från närhetsprincipen och öka inslaget av skolval. Det behovet finns ju inte i Sverige med vårt skolvalssystem.

Erik Lakomaa delar Friskolornas riksförbunds slutsats att det behövs mer, inte mindre val. Det är en bättre idé att hitta system som inkluderar friskolorna och bevarar det fria skolvalet, såsom har gjorts i exempelvis Nacka och Botkyrka. Låt helt enkelt alla göra ett informerat val och låt populära skolor ha möjlighet att expandera. Dessa kommuner har infört ett aktivt skolval, en modell som nu förespråkas av allt fler, senast av Liberalerna. Detta borde även Stockholm stad studera noga och även införa.

Vi ser många fall där medlemmar försökt etablera sig i mer utsatta områden men som blivit motarbetade av kommunen.

Det är värt att understryka att det inte finns någon koppling mellan frågan om elevsammansättning och Sveriges sjunkande skolresultat. Trots detta fortsätter många att framställa det som om det existerar ett sådant samband. Det är beklagligt, för det som det borde vara fokus på, som tex lärarnas och skolledningens kompetens, glöms bort i debatten. Något vi får hoppas att det diskuteras mer om i framtiden.