Idag skriver jag en artikel i Timbros tidning Smedjan. Den återfinns även här.
1990 presenterade den moderata framtidsgruppen, ledd av Hans Zetterberg, rapporten ”Idéer för vår framtid”. Det kan tyckas att det inte är relevant att referera till en rapport 35 år senare. Men det budskap som finns i texten är i allra högsta grad relevant för dagens offentliga debatt. Den påpekar det uppenbara, att ett samhälle består av olika delar, med olika logiker men understryker också att det är viktigt att förstå att staten inte är detsamma som samhället. Uttalanden som att ”samhället måste återta den demokratiska kontrollen” hörs ofta från vänsterhåll och är ett lysande exempel på en syn som innebär att samhället är lika med staten.
Men samhället är större än staten och i ”Idéer för vår framtid” utvecklas texten om den lilla världen och den stora världen. Den lilla världen är familjen, släkten och nära bekantskaper, nätverk och hembygden. Den stora världen består av bland annat politik och förvaltning, företag, organisationer, institutioner. Ett samhälle består av dessa delar men kan också delas upp utifrån områden som näringslivet, vetenskapen, konsten, etiken och religionen – delar av samhället som har rätt att leva sina egna liv. Per Unckel illustrerade insikten om detta när han som utbildningsminister bildade forskningsstiftelser och Chalmers och dåvarande Högskolan i Jönköping blev fristående stiftelser. I ett demokratiskt rättssamhälle är det viktigt att staten hanterar sina grundläggande funktioner som till exempel lagstiftning, rättsväsendet och försvaret korrekt och grundlagen skyddar dessa rättigheter via bland annat näringsfriheten, yttrandefriheten, religionsfriheten och äganderätten.
Det förtjänar att påpekas att friheten är en förutsättning för det goda samhället. I dagens debatt framstår det ofta som att mer statlig styrning eller mer offentligt ägande är lösningen på många samhällsproblem. Då är det lätt att glömma bort att det är viktigt att värna om de andra delarna i samhället. I rapporten talas det om allsidighetens samhälle och det civila samhället. Kort sagt ett samhälle som kännetecknas av mångfald, ett samhälle som baseras på insikten att individer är olika och har olika behov. Ett samhälle som bejakar människors möjligheter att starta företag, att förverkliga sina idéer och ett samhälle som ger individen egenmakt genom att till exempel kunna välja välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg såväl som andra varor och tjänster. Det innebär också att det måste finnas fungerande rättssystem som upprätthåller kontrakt och som beivrar bedrägerier. Det är statens roll att tillse att detta system finns.
Tyvärr verkar många av dagens politiker sakna insikten att staten och samhället inte är samma sak.
Debatten om att offentlighetsprincipen även ska omfatta friskolor bygger på synen att en privaträttslig verksamhet kan och ska behandlas på samma sätt som offentliga verksamheter om intäkterna kommer från skattemedel. Denna syn bortser helt från att det är olika logiker som styr dessa verksamheter. Tyvärr verkar många av dagens politiker sakna insikten att staten och samhället inte är samma sak. Historiskt har offentlighetsprincipen spelat en viktig roll i den offentliga förvaltningen. Den tar sin utgångspunkt i att den offentliga förvaltningen måste kunna granskas eftersom den utgör en mycket stor del av de skattefinansierade verksamheterna. Öppenheten gör det möjligt att granska besluten för att minska risken för slöseri med skattemedel, för att offentliga tjänstemän utsätts för korruption, muta eller utnyttjar sin position för egen vinning. Kravet på öppenhet och transparens innebär att det blir tydligt hur offentliga beslut har tillkommit. Den logik som styr den offentliga verksamheten är enhetlighet, majoritetsbeslut i politiska församlingar, förvaltning och byråkrati.
Företag drivs av en annan logik. Ett företag bygger på en verksamhetsidé som ofta är unik för just det företaget. Även om det handlar om verksamheter som till exempel omsorg, vård och skola, som är lagreglerade och som också omfattas av inspektioner av statliga myndigheter, kan de skilja sig på ett sätt som kan betraktas som verksamhetens kärna. Hur verksamheten är organiserad, hur man bygger strukturer och hur resurserna används i verksamheten, det vill säga grunden för erbjudandet av varan eller tjänsten. Verksamheterna har tillkommit och är efterfrågade just på grund av att de gör saker lite annorlunda än många offentligt drivna verksamheter. Drivkraften för företag är att innovera och utveckla, för förvaltningar är det att just förvalta.
Ett samhälle som baseras på marknadsekonomi gör det möjligt för individer att starta företag, det välkomnar mångfald, respekterar äganderätten och värdesätter möjligheterna att sluta frivilliga avtal. Den mångfald som uppstår ger individer makten att välja och välja bort. Även de som är verksamma inom områden där det finns offentligt ägda verksamheter, som till exempel kommunala skolor och friskolor, lever i denna verklighet. Där har ett valfrihetssystem gett individen makten genom att skolpengen följer med individens val. Det är viktigt att inse att företag verkar på en konkurrensutsatt marknad vilket gör att påtvingad öppenhet, som ett införande av offentlighetsprincipen, om verksamhetens inre kärna blir en risk.
Att det finns en principiell skillnad mellan staten/det offentliga och det civila samhället innebär inte att företag som finansieras via skattemedel eller jobbar på uppdrag för den offentliga sektorn inte ska granskas. Det är givet att så måste ske. Men granskningen ska göras av antingen beställaren, om det handlar om offentlig upphandling, eller av ansvariga myndigheter när det gäller välfärdsföretagen. När en friskolehuvudman ansöker om tillstånd för att starta en friskola genomför Skolinspektionen en omfattande granskning av såväl ägare som ledande befattningshavare innan ett tillstånd beviljas, eller nekas. Den löpande tillsynen av friskolor görs också av Skolinspektionen. Fokus i granskning ska vara hur företagen levererar det som de har åtagit sig att leverera, givetvis inom ramen för gällande lagstiftning. När offentlig sektor upphandlar tjänster föregås det ofta av en noggrann kontroll av den potentiella avtalspartnern. Det kan handla om att begära referenser eller på annat sätt försäkra sig om att det är en pålitlig samarbetspartner.
Det sker en omfattande inrapportering av uppgifter till Skolverket från alla friskolor.
Friskolehuvudmän är huvudsakligen beroende av intäkter från offentliga bidrag, det vill säga statsbidrag och skolpeng från kommunen. Hur friskolehuvudmännen använder dessa medel granskas i dag dels genom att statsbidrag kräver återrapportering av hur dessa medel har använts. Kommunerna har insynsrätt i friskolornas ekonomi och Skolinspektionen granskar också friskolornas ekonomi. Det sker en omfattande inrapportering av uppgifter till Skolverket från alla friskolor. Så insyn finns idag. Men det räcker inte för media och andra som vill ha full insyn i dessa företags e-post, annan korrespondens och verksamhetsbeslut.
Ett företags verksamhetsidé och strategiska planer är kärnan i verksamheten. Det handlar om konkurrenskraften och verksamhetens utveckling. Detta är grundläggande frågor. Det förslag som nu presenterats av utredningen innebär att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. Det påverkar även den juridiska personen, friskolans, sekretesskydd. Dagens sekretessregler till skydd för enskildas ekonomiska förhållanden kommer inte att gälla eftersom sekretesskyddet för affärsförhållanden som en tillsynsmyndighet har fått tillgång till bryts om dokumenten överlämnas till en annan myndighet. Handlingar som rör företagens interna angelägenheter och affärsförhållanden riskerar att bli tillgängliga för alla, konkurrenter såväl som allmänhet. Det är inte svårt att inse att om detta blir verklighet så påverkar det intresset för att driva friskola. Mångfalden på skolområdet minskar och därmed också elevernas valmöjligheter.
Så åter till den moderata framtidsgruppens perspektiv, som påminner oss om att samhället är större än staten. Det svenska samhället har många utmaningar, inte minst på välfärdsområdet. I allsidighetens samhälle finns det många som kan bidra, om de ges rätt förutsättningar. Vi vet att friskolereformen har bidragit till att kunskapsfallet har vänt. Det finns alltjämt stora skillnader när det gäller kunskapsnivåerna och just därför behövs det en mångfald av skolor som kan bidra till att även denna utveckling vänds. Pandemin lärde oss att privata vårdföretag är en stor tillgång i samhället och att innovativa och snabbfotade entreprenörer kan bidra till att lösa kapacitetsbristen när det gäller till exempel provtagning och analyser. Privata vårdföretag bidrar till att utveckla vården och att göra den mer tillgänglig. Äldreomsorgen behöver också utvecklas i takt med att vi får en allt äldre befolkning.
Sverige behöver dessa branscher. Och det finns många företag som liksom friskolor har sin huvudsakliga intäkt från offentlig sektor och därmed ytterst från skattefinansiering. Byggbranschen, läromedelsbranschen, renhållningsföretag, IT-företag för att bara nämna några. Kommuner, regioner och statliga verksamheter anlitar företag då de kan utföra tjänster på ett effektivare sätt än vad den offentliga sektorn förmår och är också duktigare än offentliga verksamheter på att utveckla tjänster och innovera verksamheter. Det kan vi se till exempel inom välfärdssektorn där förändrade arbetssätt har inneburit mer vård, skola och omsorg för pengarna tack vare innovationer.
Politiker måste beakta vilka konsekvenser som förslag får för allsidighetens samhälle. Tidöpartierna måste inse att en förändring som innebär att företag ska omfattas av offentlighetsprincipen är ett genomgripande beslut. Det påverkar en hel friskolebransch och ökar påtagligt risken för att driva friskola om företagets strategi och framtidsplaner ska anses vara offentlig handling. Det underminerar inte bara individens rätt att välja, utan hotar också innovation och utveckling inom hela sektorn. Det riskerar också att leda till ideologiskt motiverad lagstiftningsaktivism som drabbar ägare, medarbetare, elever och skattebetalare. Vi vet dessutom att behovet av insyn kan lösas på annat sätt.
/