Ulla Hamilton om…..

Intressant förmiddag med näringsminister Annie Lööf om innovationsfrågor och innovationskraft Stockholm. Regeringen förbereder en innovationsstrategi och en forsknings- och innovationsproposition. Till dett vill ministern ha inspel. Så frågan för dagen var utifrån ett Stockholmsperspektiv – vad är viktiga delar för att förstärka Stockholmsregionens innovationskraft i ett globalt perspektiv?

Regionen är en av norra Europas mest innovativa idag. Men det är inte givet inför framtiden. Vad krävs då från nationellt håll för att förstärka och utveckla positionen?
Från Innovationskraft Stockholm framhölls följande:

1. Ändra statens strategi när det gäller kapitalförsörjning. Ta fram en nationell strategi för riskkapitalförsörjning. Mer fokus på tidiga skeden, använd statliga medel för att växla upp privata pengar. Öka möjligheten till större villkorade lån. Strategi för att attrahera investerare med internationellt riskkapital.

2. Använd innovationsupphandling i mycket större utsträckning inom offentlig sektor, såväl statlig som kommunal nivå. En sammanhållen nationell strategi för innovationsupphandling behövs. Satsningar på förkommersiell upphandling och genomför pilotprojekt med innovationspriser.

3. Stärk forsknings- och innovationsstrukturen. Medel för Science for Life Laboratory, testanläggningar, forskningsinstitut, demonstrations- och verifieringsanläggningar behövs eftersom dessa är mycket viktiga inslag regionen.

Några ur ledningsruppen från Innovationskraft Stockholm deltog i en paneldiskussion och det slumpade sig så att det blev en helt kvinnlig panel.

För någon månad sedan gick Karin Wanngård (s) ut i media och utropade att stockholmarna var sämst på återvinning. Detta med anledning av statistik som El-Kretsen presenterat. Jag ifrågasatte statistiken och påpekade att det fanns många olika insamlingsplatser, samt återbruk, som inte beaktades i statistiken. Hon höll inte med.

Idag fick jag kul feed back på detta. El-kretsen tittar nu över sin sin statistik. De håller med om att den inte ger hela bilden av hur det ser ut i Sthlm. Det finns många fler platser att lämna på än de som de haft med i sin statistik. Bra tycker jag. Och tack Karin för att du uppmärksammade statistiken så att vi tillsammans kunde konstatera att det inte kan stämma.

Jag bloggade om statistiken.

Stockholm IT-region arrangerade ett spännande seminarium idag. Jag hade förmånen att delta i panelen. Grunden var en rapport som IT-& Telekomföretagen tagit fram. Rapporten visar vilket enormt kompetensbehov som sektorn har under de kommande åren. Frågan är vad som kan göras för att tillgodose det enorma kompetensbehov som finns. Bristen innebär att många företag i regionen inte kan växa så som fallet vore om de kunde nyanställa. Något som i sin tur givetvis påverkar tillväxtpotentialen i Stockholm. 

Vi talar om IT-kompetens men hur många är det som faktiskt förstår vad som är IT-kompetens är? Det som är välgörande med rapporten är att den beskriver mer konkret vilka yrkesbehov som finns. Jag tror att det är oerhört viktigt att konkretisera vilka jobb som det handlar om. IT är abstrakt för de flesta, inte minst för ungdomar. Därför är denna rapport ett utmärkt tillskott när det gäller att konkretisera kompetensbehovet.

IT är dataspel, det är betalsystem, det är e-tjänster, det är försäkringskassan, det är H&M, det är sjukvård, ja det är kort sagt överallt som det behövs denna typ av kompetens. 

Jag är övertygad om att skolan spelar en mycket viktig roll när det gäller att visualisera IT. Lärare, Studie- och yrkesvägledare mfl i grundskolan har här ett viktigt uppdrag. Ett nära samarbete mellan företag och skola är också viktigt. För några veckor sedan besökte jag Yrmis, ett exempel på hur man kan konkretisera yrken och vilken kompetens som krävs för dessa yrken. 

Att attrahera unga människor till dessa typer av utbildningar är viktigt. Men det handlar också om att ta tillvara på den kompetens som redan finns hos många med utländsk bakgrund.

20.000 jobb behövs enbart i Stockholmsregionen under de kommande åren. En stor del av branschen finns just här och här finns många viktiga kunder. Landshövding Chris Heister, Ann-Marie Fransson förbundsdirektör IT & Telekomföretagen och jag skriver om detta på SvD Brännpunkt idag.

För att råda bot på bristen krävs många åtgärder. Bland dem märks bl a låt utländska studenter komma hit och studera, satsa på bristutbildningar inom Yrkeshögskolan, se till att ta tillvara på alla de med utländsk bakgrund som har utbildningar på området, bättre information i skolan, större kunskap om IT bland lärarna.

Se hela frukostmötet här.

/

 

Torsdagsmorgonen blev mycket tidig. Plan till Oslo kl 07.05. Där träffade jag, och ett antal personer till från trafikkontoret, företrädare för Oslo kommun. Vi hade bett om att få information om luftkvalitetsfrågorna, dubbdäcksavgifter, deras erfarenhet från lagliga väggar och deras arbete med snöhanteringen. 

Det var mycket intressant. Avgiften på dubbdäck har gett snabbt resultat. Andelen dubbdäck är nere på 15% vilket gör att de klarar luftkvalitetsnormerna för partiklar (PM10) som EU satt upp. Däremot har de stora problem med kväveoxidhalterna i luften. Det debatt som finns i Sverige om trafiksäkerhetsaspekterna menade de inte finns i Norge. Dubbdäcksavgifterna får behållas av den kommun som har beslutat om dess införande. Pengarna används för bätte vintervägsunderhåll. Ett skäl förmodligen till att avgiften blivit så accepterad. 

När det gäller graffiti och klotterfrågan konstaterade min kollega i stadshuset att det var ett stort problem att det finns legala väggar i Oslo. Det förorsakar stor skada på fastigheter runt om i staden. Det finns en diskussion om att de delar av Oslo som inte har legala vägga men drabbas av att det klottras på fastigheter och andra ställen i den offentliga miljön, ska kräva att de delar som har legala väggar får betala för saneringen hos de som valt att inte ha legala väggar. För det är ett faktum att skadegörelsen sker långt utanför de legala väggarna, vilket förorsakar stora saneringskostnader.  Oslos kommun har också, precis som Stockholm, ett arbetet med en trygg och snygg stad. Stadens städgeneral körde runt mig i den bil som sysn på bilden nedan. Vi tittade också på den anläggning som NCC konstruerat, en snösmältningsmaskin där snön smälts med hjälp av havsvattnet. En mycket intressant lösning. Oslo har samma prioblem som Stockholm när det gäller deponier för snö.

Åter i Stockholm hade jag glädjen att vara med och inviga MOOD, det nya spännande affärscentret som ligger i kvarteret Mäster Samuelsgatan, Regeringsgatan, Norrlandsgatan och Jakobsbergsgatan. Kvarteret är fullt med spännade affärer och restauranger somdrivs av tre av de ledande restauranginnehavarna i Stockholm. MOOD är väl värt ett besök. Förhoppningsvis blir det ett bidrag som gör Stockholm än mer attraktivt för besökare.

Den prestigefulla tävlingen Bocuse d’or kommer att äga rum i Stockholm. 2014. Det är väldigt roligt att tävlingsledningen valde Stockholm. Jag är övertygad om att de inte kommer att ångra det och ser fram emot nya framgångar för duktiga svenska kockar.

Läs vår replik maa s- företrädarnas artikel om slussengaraget svd opinion.

Trafikkontoret och polisen har gått ut med information om villkoren för studentflaken i Stockholm till sommaren. Redan i höstas förvarnade jag i en debattartikel om att det inte skulle vara möjligt att köra i innerscity pga de renoveringsarbeten som kommer att genomföras med början denna sommar och ett antal år framöver. Tätskikten som går från korsningen Regeringsgatan /Hamngatan till Klarabergsviadukten läcker och behöver åtgärdas. Detta är ett enormt arbete som kommer att påverka framkomligheten i city flera år framöver.

Så den som påstår att detta är en information som kommer alltför sent har missat höstens förvarning.

Självklart ska studenterna fira sitt utspring och det är inget förbud att åka studentflak. Men det kommer inte att vara möjligt att åka runt Sergelfontänen och i innercity. Jag hoppas att det finns förståelse för att staden måste fungera även under den månad som studentutspringen sker. Famkomlighetsarbetet är ett viktigt arbete som måste vara prioriterat även om det är utspring. Det gäller även trafiksäkerhetsfrågorna.

På stadens webb finns det tydlig information om var man kan och var man inte kan köra.

/

 

Att Stockholm växer är ingen nyhet. Men det som är viktigt är att inte ta nuvarande situation för givet. Inget är gratis och inget varar för evigt. Därför måste vi hela tiden jobba för att bevara och förstärka vår position när det gäller att attrahera kompetens och kapital. Idag har jag tre exempel på vad vi gör i Stockholm.

1. Finansborgarrådet skriver idag på SvD Opinion om Open Stockholm. Det handlar om att staden öppnar data för att stimulera utveckling av appar, webblösningar mm. Tjänster som kan göra livet enklare för företag, stockholmare och andra. Öppenhet när det gäller denna typ av information är viktigt för att utveckla nya företag, innovationer ocgh tjänster.

2. Flemingsbergs Science är en spännande verksamhet som ligger i anslutning till Karolinska sjukhuset i Flemingsberg och Södertörns högskola, KI, KTH mfl. Syftet med verksamheten är bl a att genom sk affärsarkitekter hitta innovationer, affärsideer mm inom sjukvården genom att helt enkelt söka upp de som jobbar inom sjukvården. Genom att utgå ifrån verkliga problem hoppas stiftelsen kunna bidra till att också hitta lösningar på dessa. Det kan handla om frågor som rör patientsäkerhet, telemedicin/vård i hemmet mm. Dagens debattartikel i DN, där landstinget och KI meddelar att de ska jobba tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för den kliniska forskningen är mycket välkommet och kommer med all säkerhet att också hjälpa till i Flemingsbergs Science arbete. Stockholm behöver bli duktigare på att utveckla fler företag inom life scienceområdet. Förhoppningsvis kan Flemingsbergs Science arbete bidra till detta.

3. I Älvsjö träffades på em en viktig del av kärnan inom besöksnäringen i Stockholm. Representanter från nöjesbranchen, idrotten, hotell och restaurang, handeln, konferens- och kongressarrangörer, transportnäringen, staden och handelskammaren för att diskutera Stockholmsstrategin. En strategi som innebär att vi gemensamt ska se till att kraftigt öka antalet besök och övernattningar i Stockholmsregionen. Besöksnäringen betyder mycket för staden och regionen. Det är nog många stockholmare som inte känner till hur mycket. Gjorde man det så skulle säkert turister och andra besökare tas emot på att än bättre sätt av stockholmarna än idag. Det kan tyckas ibland att det är besvärligt med evenemang i staden. Det kan i vissa fall påverka framkomligheten mm. Men då måste vi alla påminna varandra om att detta faktiskt innebär intäkter och jobb till Stockholm och stockholmarna. Vi ska vara glada över att besökare väljer Stockholm och väljer att spendera sina pengar här. Vi ska alla se till at de åker hem och berättar för sina vänner och bekanta hur fantastiskt bra det är att turista i Stockholm. Ett sådant rykte internationellt generera mer jobb och mer intäkter till Stockholm. Snacka om en tiktig vinna- vinna situation. Nöjda turister/besökare och intäkter till Stockholm/stockholmarna.

/

Tomas Rudin är idag intervjuad i DN Stockholm. Han är som vanligt mycket offensiv men har inte alltid full koll på hur saker hänger ihop. Vilket ju framgår av första frågan i intervjun. Men det är inte lätt att ha koll på allt. I intervjun hävdar Rudin att vi har en av Europas högsta arbetslöshet i Stockholm. Det är inte korrekt. I intervjun säger han också att staden borde anställa ungdomar som går på försörjningsstöd. Rudin verkar inte vara medveten om att vi i staden har ungdomsanställningar. Vi erbjuder praktik och visstidsanställning i 6 månader i staden. Av de som erbjudits detta gick 70 % till egen försörjning förra året. Då var det 200 som fick erbjudandet via Jobbtorgen. I årets budget har vi höjt målet till 400. Och deras ersättning är högre än försörjningsstöd som Rudin föreslår.

Bra eller hur Tomas!

Jag har sagt det förrut och jag sägere det igen. Vi behöver bygga ut tunnelbanan i Stockholm. Dagens nyhet, överenskommelsen mellan staden, landstinget, Nacka och Värmdö om att göra en förstudie för en förlängning av blå linjen till Nacka är mycket välkommen.

Regionen växer så det knakar så det är nödvändigt att bygga ut kollektivtrafiken. Det finns de som raljerar över att vi är överens om en förstudie. Men då kan man fråga sig hur dessa personer har tänkt sig att ett tunnelbanebygge ska gå till om man inte först gör hemläxan och noga studerar vilken sträckning som är bäst, både ur ett resenärseffektivt och kostnadseffektivt perspektiv.
Dessutom kräver faktisk lagstiftningen att flera alternativa sträckningar studeras. Men om man inte kan komma med andra invändingar så är ju raljerande över en förstudie ett halmstrå att ta till.

En bra och historisk dag för kollektivtrafikens utveckling i Stockholmsregionen.