Ulla Hamilton om…..

Igår presenterade El-kretsen siffror över hur stor återvinningen av elektronikskrot är i landet som helhet och även per län och kommun. Elskrot faller under producentansvarslagstiftningen vilket gör att de som producerar denna typ av produkter också har ansvar för att samla in dem. Det är egentligen inte kommunens ansvar. El-kretsen hanterar detta producentansvar och har ansvar inför riksdagen för insamlingsmålen.

Socialdemokraterna i stadshuset har studerat denna undersökning och av den dragit slutsatsen att stockholmarna är sämst i landet på att återvinna sina elprodukter och att det beror på att det finns för få återvinningscentraler (ÅVC) i Stockholm.  Det är en intressant slutsats utifrån El-Kretsens underlag. 

Jag instämmer i att staden behöver fler återvinningscentraler och har också bett Karin Wanngård (s) om förslag på var de skulle kunna placeras – men hittills har hon inte kunnat nämna några förslag. Det gjorde hon inte heller i den Radio Stockholm debatt som vi nyss hade.  Problemet i Stockholm är att det är svårt att hitta placeringar för nya ÅVC.

Eftersom det ska vara lätt att göra rätt har då staden också satsat på mobil insamling av farligt avfall och elskrot. Den gör årligen 450 stopp runt om i staden och under 2011 samlade den in 47 ton elavfall (denna mängd ingår inte i El-Kretsens statistik som nämns ovan).

Det finns 6 sk Samlare och 25 miljöstationer runt om i staden. Där samlades ca 9,5 ton avfall in under 2011.Denna mängd ingår inte i El-kretsens statistik.

Grovavfallsentreprenörerna samlar in elavfallet från de fastighetsnära insamlingsställen som finns i många flerfamiljsområden. Inte heller den mängden finns med i El-Kretsens underlag.

Dessutom finns ytterligare 10-15 insamlingsplatser för elskrot i form av butiker som tex Siba, El-Giganten mfl. Ej heller denna finns med i statistiken.

När man renoverar så är det oftast entreprenören som tar hand om vitvaror, kyl, frys och liknande. Inte heller detta finns med i  El-Kretsens statistik.

Till detta kommer att stockholmarna är de som är allra största nyttjare av Blocket. Alla vet att vintage och återanvändning är inne nu. 7 av 10 stockholmare har köpt eller sålt på Blocket och hela 9 av 10 barnfamiljer. Värdet av de varor som annonseras ut från stockholmarna på Blocket uppgår till ca 64 miljarder kronor/år.  

Så att dra långtgående slutsatser om att stockholmarna är sämst i landet på att återlämna elskrot och att det beror på att vi har för få ÅVC, utifrån en undersökning som bara tar upp en del av all det som samlas in känns inte särskilt seriöst.

Det kanske är så att stockholmarna är bäst i landet på att återvinna och på att återanvända…..

Men Karin Wanngård – jag vill gärna ha fler ÅVC i Stockholm och jag ser fram emot att få ta del av den lista på möjliga lokaliseringar som du inte ville berätta om i radion.

/

Intensiv dag som började med Arbetsmarknadsråd på länsstyrelsen. Läget är alltjämt bättre i Stockholm än i landet i övrigt när det gäller sysselsättningen med förväntningarna är lågt ställda inför framtiden. Sysselsättningen i Sthlms län har ökat 4:e kvartalet 2011 jfr med samma kvartal 2010 och arbetslösheten minskat under samma jämförelseperiod. Antalet konkurser har också minskat samtidigt som antalet nystartade företag har ökat rekordartat. Staden har den högsta sysselsättningsgraden ( 15-74 år) 72,4% jämfört med rikets 65,3%.
Med detta sagt ligger vi alltjämt för lågt när det gäller sysselsättningsgraden bland utrikes födda. Detta är en stor utmaning att vända, men oerhört viktigt.

Medverkade på City i Samverkans styrelsemöte för att tala framkomlighetsstrategi. Bra diskussioner. De gör ett mycket bra jobb med att utveckla city tillsammans med staden.

Därefter till dagens företagsbesök Yrmis. Vi talar ofta om behovet av att åskådliggöra vilka jobb som finns på dagens arbetsmarknad och vad som krävs för att få dem. Detta hjälper Yrmis till med på ett enkelt sätt genom sina illustrativa filmer där unga medarbetare och företag får berätta om sina jobb och vilken komptens om behövs. Nu kompletterar Yrmis dessutom med praktikplatser. Ett viktigt bidrag till att ungdomar ska välja rätt från början när de väljer utbildning. Många skolor i Stockholm använder sig uppenbart av detta gratismaterial

Efter Yrmis, och kort intervju med ABC om stockholmsluften, bar det av till Stockholmsmässan för prisutdelning på UF mässan region Stockholm. Glädjande var att flera skolor i Stockholm stad fick pris och det finaste priset av alla – Bästa UF- företag gick till Jensen Norra. Mer om detta i bloggen imorgon.

Från mässan till Farsta och möte med lokala företagare och stadsdelsnämndsföreträdare. Diskussioner om Söderortsvisionen, Jobbtorgen och vad de kan erbjuda företagen. Alltid lika kul och givande med dessa möten.

Glömde bort att jag också passade på att klara av en intervju med en tidning på vägen mellan mässan och Farsta. Nu dags att sova.
/

I lördags hade jag en debattartikel tillsammans med Raymond Mankowiz på McDonalds. Väl medveten om att detta säkert skulle väcka ont blod från vänsterhåll så föreslog jag denna genensamma artikel. Varför då kan man fråga sig. Det var inte för att ge McDonalds gratisreklam som tidningenArbetarenpåstår. Tvärtom. Det var för att McDonalds föregått med gott exempel på flera olika områden. Vilket jag också sa till reporten men det är ju inte lika kul att ta upp det i artikeln. Insatser som knappast är gratis för McDonalds. De har tagit emot ett stort antal praktikanter från stadens Jobbtorg. De får lovord från Jobbtorgens medarbetare för detta samarbete. För dessa människor innebär detta erbjudande från McDonalds att de får in en fot på arbetsmarknaden och kan utåfrån detta få än bättre möjligheter att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Dessutom har jag aldrig vidimerat det som frågeställaren påstår att MCDonalds har dålig arbetsmiljö . Det kan man lätt få intryck av om man läser artikeln även det en försåtlig skrivning.

Dessutom har McDonald meddelat att de tänker anställa 100 personer i Stockholm tack vare regeringens momssäkning. 1200 personer anmälde sig omedelbart till deras rekryteringsdag som de hade i lördags.

Det är sorgligt att det finns de, som ofta har sin egen försörjning tryggad, lägger ner tid på att misstänkliggöra företag som artikeln i Arbetaren är ett exempel på. Så bekämpas inte utanförskapet. Jag är beredd att skriva debattartiklar med varje seriös arbetsgivare som agerar på samma sätt som McDonalds för att minska utanförskapet. Så sent som för ett år sedan hade jag tex en debattartikel med Mikael Wolf på Swedbank där vi tillsammans lyfte fram vikten av att näringslivet och det offentliga tar emot sommarjobbare och praktikanter. Swedbank gör ett utmärkt jobb när det gäller att få unga i jobb. Men det är säkert suspekt för vissa också………
/

OECD har kommit med en rapport som visar att det inte är hur mycket pengar som ett land lägger på sitt skolsystem som avgör resultatet, om landet ligger över en viss välståndsnivå. Det är utmärkt att denna typ av studier genomförd. Redan för ca 10 år sedan, när jag jobbade med utbildningsfrågor på Svenskt Näringsliv, kunde detta konstateras. Stefan Fölster och Nders Mrin skrev då en intressant rapport på detta tema. Själv jobbade jag med ett projekt som handlade om kvalitet i utbildningen där ett antal forskare, bl a Lennart Grosin, visade just på vilken stor betydelse som lärarnas engagemang och förväntningar på eleverna har för resultatet.

Mot bakgrund av det senare – höga förväntningar på alla elever – så har jag alltid förundrats över att många kommuner fördelar pengar till skolorna utifrån bla sociala variabler. Dvs om det är elever som kommer från ett bostadsområde med många invandrare eller låg utbildningsnivå så anslås det med automatik mer pengar till dessa skolor. En stilla undran är hur detta går ihop med att höga förväntningar på alla elever leder till bästa resultat.

Grosins resultat tycker jag är mycket intressant och jag har en känsla av att den inte fått tillräckligt stor uppmärksamhet i Sverige. Kanske kan OECD- rapport ge förnyat fokus på Grosins forskning och dess slutsatser.
/

Utmärkt att Lena Erixon i sin kapacitetsutredning lyfter fram tunnelbana till Nacka. Det är viktigt för Stockholm och det ät viktigt för Sverige. Nu ska vi i Stockholm stad ta tag i arbetet med att svara på remissen på denna spännande utredning. Remisstiden är kort men det är också bråttom med att komma till rätta med kapacitetsproblemen i infrastrukturen, inte minst i den snabbväxande Stockholmsregionen.
/

Idag presenterade Humlegården Fastigheter sin nya app Green Fingerprint. Genom denna app ska Humlegårdens hyresgäster kunna se hur mycket el de förbrukar i sina lokaler och därmed också direkt kunna påverka den egna elförbrukningen. Genom att göra saker synliga så kan man också skapa incitament för att påverka.

Jag medverkade vid presentationen och påpekade då också att detta är ett utmärkt exempel på att det är enskilda företag som är med och bidrar till den miljöprofil som Stockholm har. Det är utmärkt att, som Humlegården gör idag, gå ut och berätta vad som görs inom verksamheten för att påverka den egna energiförbrukningen.

Det är verkligen en stor skillnad på engagemanget från fastighetsägare och byggbranschen i Stockholm när det gäller miljöfrågorna. Idag är det nästan en tävlan om att vara bäst. Och det är alldeles utmärkt. Det är så som utvecklingen drivs framåt. Jag tror också att inrättandet av Klimatpakten för ca 5 år sedan, har spelat stor roll för denna utveckling. Tillsammans kan vi göra skillnad.

/

Idag var det en intressant frukost arrangerad av Stockholm Business Region ”Intresserad av riskkapital i tidiga skeden?”. Ca 240 personer lyssnade på Marie Reinius, VD Svenska Riskkapitalföreningen, Maria Nilsson, STING och STING Capital och Per Roman, GP Bullhound LLP. 

I den svenska debatten framställs ofta riskkapitalbolag som något som katten har släpat in. Men sanningen är att det är oerhört viktigt att det finns en fungerande riskkapitalmarknad. Det fungerar inte att det bara är det offentliga, banker och privatpersoner som ska stå för de investeringar som behövs. 

Under de senaste 4 kvartalen har det startats 40 nya företag varje dag, bara i Stockholm stad. Alla dessa företag kommer inte att bli ett nytt Spotify, ett nytt Ericsson eller ett nytt Dice. Men många av dem kommer att behöva kapitaltillskott. Och då behövs det riskkapitalbolag i olika former beroende på vilket stadium som företaget är i.

Per Roman berättade att det finns ett mycket stort intresse från utländska bolag att investera i svenska framförallt IT-bolag. Det som händer nu är att också bolagens holdingperiod blir allt länge. De ser också ett värde i att bolagen är kvar i Sverige. Det är naturligtvis väldigt positivt att internationellt kapital är intresserat av att bidra till att svenska företag växer. Men det är också viktigt att företagen inte försvinner från landet.

Det som har hänt under senare år är också att den svenska venture capitalmarknaden har minskat betydligt. Vi behöver fler svenska aktörer på denna marknad.

Riskkapital är viktigt för Stockholmsregionens utveckling. 2010 gjordes omkring hälften av alla riskkapitalinvesteringen i Sverige i Stockholms län om vi ser till belopp. 470 Mdr kronor förvaltar de riskkapitalbolag som är verksamma i Sverige. Riskkapitalbolag handlar inte bara om pengar, de erbjuder också en kompetens och ofta ett branschkunnande som är viktigt för företag som vill växa. Dessutom ett socialt nätverk som är allt viktigare i dagens hårt konkurrensutsatta värld.  

Erfarenheterna från STING, som i år fyller 10 år, är just att det är viktigt att kunna erbjuda ett affärsängelnätverk och att företagen är duktiga på att paketera och sälja sin affärsidé. Och inte minst att kunna visa på en trovärdig vision om hur företaget kan utvecklas på ett antal års sikt.

Kort sagt. Riskkapitalbolag behövs, de är viktiga för att vi ska ha ett bra företagsklimat i Sverige. Vi behöver fler venture capital aktörer, vi behöver också fler sociala nätverk där kapital och företag som söker kapital kan mötas. Och de som söker kapital behöver bli mycket duktigare på att paketera och presentera sin affärsidé för konkurrensen om kapitalet är stor. Det senare gäller inte minst företag som inte är i IT-branschen.

/

Idag har jag tagit första spadtaget för bullerplanket på Nynäsvägen. Detta hett eftertraktade tillskott för de boende kommer att vara klart i december 2012. Dessutom förbättras cykelstråken på parallellgatorna till Nynäsvägen.

I dagens DN Sthlm är det äntligen en stockholmssocialdemokrat som tar bladet från munnen och kritiserar Rudin och hans glorifiering av klotter. Artikeln är mycket läsvärd och hänvisar också till en intressant undersökning från 2002 om ungdomars förhållande till klotter och effekterna av detta.

Min fråga har länge varit, och nu ställer jag den här, om Rudin verkligen har (s)-gruppen med sig i sitt avståndstagande från majoritetens nolltolerans mot klotter. Vad tycker du Karin Wanngård? Krokar du arm med Rudin i kampen mot vår nolltoleranspolitik eller står du fast vid (s) gamla linje i Stockholm? Den linje som Inger Båvner också företräder.

Var förbi Bazaren i Kulturhuset under lördagen. Där kunde stockholmarna komma förbi och tala med arbetsgivare som söker medarbetare. Jag talade med bl Stockholm stad och Taxi Stockholm. Båda vittnade om stort intresse. Samtidigt är det många som inte har klart för sig vilka förkunskaper som krävs för jobben. Men även detta ger ju Bazaren ett tillfälle till att skapa klarhet i.

På utbildningssidan var det också många aktörer. Frans Schartau har många utbildningar som ger jobb direkt. Det är lätt att förstå att det finns stort intresse för yrkesutbildningar där över 90% av eleverna har jobb inom tre månader från examen.
En annan viktig utbildning är SFx, dvs svenska för invandrare som är inriktad på att invandrare med yrkesutbilning läser svenska med inriktning på deras yrkesutbildning. Även detta ger goda resultat och många kommer snabbt i jobb. Ett mycket bra sätt att ta tillvara på det som finns och omsätta det till behovet på den svenska arbetsmarknaden.

Den tredje inriktningen var starta eget. Även där var det många människor och stort intresse.
Bazaren hjälper till med att tydliggöra att det finns många lediga jobb på marknaden, men också tydliggöra vilken kompetens som behövs för dessa jobb och var man kan skaffa sig denna kompetens.

Kanska ska Bazaren genomföras oftare.
/