Ulla Hamilton om…..

Sandvik har beslutat att flytta sitt huvudkontor till Stockholm. Välkomna säger jag. De anger som skäl att det är lättare att hitta rätt kompetens i Stockholm. Detta understryker hur viktigt det är att Stockholm fortsätter att växa och attrahera nya företag och ny kompetens. Bra för Sverige och bra för Stockholm.

På DN debatt idag skriver Jonas Eliasson mfl transportforskare från KTH om strategin för spårvagn och stomlinjer som tjänstemän på SL och stadens trafikkontor tagit fram. Strategin har perspektivet 2030 och handlar om hur vi tillsammans ska planera för ett växande Stockholm, hur framkomligheten ska säkras för kollektivtrafiken i innerstaden, hur den redan idag i innerstaden fulla tunnelbanan ska avlastas med attraktiva kollektivtrafiklösningar i stadens vägnät. Dokumentet är unikt i och med att det ger ett helhetsperspektiv på infrastrukturen i Stockholm stad, med en långsiktig inriktning mot 2030.

Debattörerna drar slutsatsen att dokumentet pläderar för en storskalig introduktion av spårvägar i Stockholm. Det intrycket fick man också om man läste artikeln i DN i förra veckan. Men den som läser remissen kan konstatera att den inte landar i en sådan slutsats. I dokumentet förs ett resonemang som ligger väl i linje med det som debattörerna framför i sin artikel. Att det behövs åtgärder för att säkra framkomligheten i kollektivtrafiken och det gäller givetvis oavsett fordonsslag. Det handlar om att kollektivtrafiken ska utformas så att de fordon som bäst klarar kapacitetsbehovet ska användas. I många fall är det bussen som passar bäst i en stomlinje men det finns också fall där bussarna inte kan leva upp till kapacitetsbehovet och då behövs det beredskap för att kunna gå över till spårvagn.

Jag välkomnar en debatt om hur vi ska säkra framkomligheten och attraktiviteten för kollektivtrafiken i Stockholm stad. Om vi inte är beredda att bereda plats för bussar och spår i Stockholms innerstad så riskerar vi fullkomligt trafikkaos. Stockholm växer , vi kan vara en miljon invånare 2030. Men vi får inte fler vägar i innerstan och det finns inte plats för fler tunnelbanor i innerstan. Det strategidokumentet tar upp är hur denna givna yta ska användas på bästa sätt för att säkra att vi i ett växande Stockholm kan behålla den höga andelen kollektivtrafikresenärer.

Det är helt korrekt att kostnaderna inte är beaktade, vilket också påpekas i dokumentet. Men detta är i vart fall en början på en diskussion om helheten när det gäller kollektivtrafikens utveckling i Stockholm stad. Min önskan är att den inte ska fastna i diskussion om spår eller ej. Den måsta handla om sakfrågan – hur skapar vi en hållbar och attraktiv kollektivtrafik i ett växande Stockholm.

Ps
För att få en helhet kring hur det begränsade vägnätet i Stockholm ska användas så pågår det också andra arbeten inom trafikkontoret i Stockholm. Det handlar om framtagandet aven parkeringsstrategi, en cykelplan och att säkerställa framkomlighet för varu- och andra leveranstransporter i staden. Kort sagt ett helhetsperspektiv som hittills inte funnits men som är mycket väsentligt för en hållbar utveckling i ett växande Stockholm. Ds

Fick igår ett mail från TV4 Stockholm med följande innehåll.

Det börjar dra ihop sig när det gäller frågan om Slussens ombyggnad. Jag försöker skaffa mig en uppfattning om opinionsläget i kommunfullmäktige inför höstens omröstning. Jag vore därför mycket tacksam om du skulle vilja svara på en snabb fråga. Ditt svar kommer att behandlas anonymt, inga andra ledamöter kommer alltså få veta vad du svarar.

 På kommunfullmäktiges sammanträde i december 2011 eller januari 2012 ska ledamöterna rösta JA eller NEJ till detaljplanen om nya Slussen (förutsatt att den godkänns i stadsbyggnadsnämnden). Men undantag från små finjusteringar kommer detaljplanen vara densamma som det slutgiltiga planförslag som ställdes ut för allmänheten i maj 2011. Hur kommer du att rösta?

1.  Ja
2.  Nej
3.  Lägga ner rösten
4.  Har ännu inte bestämt/vet ej

Svara gärna i vändande mail. Tack på förhand för din medverkan!

Eftersom det inte finns något klart förslag så kommenterade jag det givetvis i ett svarsmail genom en liten fråga ”

”Borde du inte vänta med att göra enkäten till det finns ett förslag till beslut…..”

På detta fick jag följande svar:

”Hej Ulla och tack för ditt svar som jag tolkar som ”vet ej/har ännu inte bestämt”.”

Självfallet svarade jag att detta är en helt felaktig tolkning eftersom det inte över huvud taget var svar på frågorna utan en kommentar till frågeställningen. Men det säger ju en del om seriositeten i undersökningen ….

/

Oppostionslandstingsrådet Hellemark Knutson(S) tycker att Stockholm ska fråntas rätten att själv bestämma över renoveringar, underhåll och nybyggnationer av gatorna. Hon anser att det är för svårt för kollektivtrafiken att komma fram i staden och tror att situationen skulle bli bättre om landstinget fick bestämma över skötseln av trafikinfrastrukturen i Stockholm.

 Stockholm är en stad på öar. Det gör att infrastrukturen är sårbar. Det märks direkt när något händer. Samtidigt kan vi inte av det dra slutsatsen att vi ska avstå från att bygga nytt eller att renovera sönderfallande vägar, broar och tunnlar. Den renovering som sker just nu av Söderledstunneln sker inte för att det är kul utan för att det är nödvändigt. Den har dessutom delats upp i flera etapper under flera år för att minska olägenheterna. Men det går 130.000 fordon varje dygn på Centralbron så det klart att det märks när kapaciteten i tunneln halveras.

 Hellemark Knutson tycker också att det sker för mycket samtidigt. Frågan är då vilket eller vilka åtgärder som hon anser ska nedprioriteras. Citybanebygget, Norra länken, renoveringen av Söderledstunneln, E18 på Järvafältet, tvärspårbanebyggen, ja vilket eller vilka infrastruktursatsningar ska nedprioriteras, eller kanske tom bortprioriteras?

Infrastrukturen i Stockholm är sorgligt eftersatt, såväl när det gäller underhåll av befintlig som nybyggnationer. Det vet alla och vi har länge kämpat för att få gehör för att det behövs nationellt investeringar i infrastrukturen i Stockholm. Nu när vi äntligen har fått fart på investeringarna och utbyggnationen av infrastrukturen i vår region så klagar oppositionen på att det påverkar framkomligheten. Stockholm växer, det märks och kommer att märkas. Det är svårt att bygga nya vägar, spår och tunnlar i hemlighet utan att det märks. Men alternativet, att inget görs, är så oerhört mycket sämre.

De pågående vägarbetena är bara en början på de renoverings- och reinvesteringsarbeten som behöver göras i Stockholm. Stora delar av trafikapparaten byggdes för mer än 50 år sedan och börjar nu nå slutet på sin praktiska livslängd. Några exempel på anläggningar och vägavsnitt med närliggande åtgärdsbehov är Vasabron, Norra och Södra Danviksbron, ny förbindelse Rinkeby-Ursvik, följdinvesteringar med anledning av Norra Länkens byggande och sist men inte minst nya Slussen.

Självfallet samarbetar stadens trafikkontor med Trafikverket, länets övriga kommuner samt landstinget och SL vid planeringen av vägarbeten, allt med sikte på att värna framkomligheten. Att som Hellemark Knutson (S) föreslå en administrativ förändring för att lösa vad som är en investerings- och underhållsskuld som byggts upp under årtionden av bristande åtgärder av bl a (S) är opportunt och ogenomtänkt. Det kommer att vara mycket som är på gång i Stockholm under de kommande åren. Nya bostadsområden byggs, Nya Slussen , tätskiktsrenovering  vid Sergels torg, Vasabron, Spårväg City, infrastruktur kring den nya arenan mm. Vi gör det för att det ska bli bättre och min förhoppning är att stockholmarna inser detta och har tålamod under tiden. För det kommer att vara stökigt i stan innan det blir bättre. Men trafiken.nu är ett utmärkt hjälpmedel för framkomlighet.

/

I våras utlyste Trafikkontoret och Södermalms stadsdelsnämnd en balkongtävling. Vem hade grönast och skönast balkong i områdena kring Hornsgatan. I lördags var det dags att presentera vinnaren, Det blev Anna Areskough vars fantastiska balkong på Brännkyrkagatan inte bara skapar ro och grönska i hennes bostad utan som också delar med sig generöst till omgivningen. Anna är ett lysande exempel på att enskilda kan göra skillnad. Det är inte bara skattemedel som kan användas för att lyfta det offentliga rummet. Var och en kan bidra på sitt sätt. Antingen genom att smycka eller att låta bli att skräpa ner.

Fler gröna balkonger och fler balkongtävlingar tycker jag – vad tycker ni?

Torsdagsmorgonen började med att ABC hade ett inslag där Karin Wanngård meddelade att (s) i Stockholm vill göra omstart i slussenfrågan. De vill ta fram ett nytt förslag för enligt dem har det hänt så mycket under processen med det nuvarande förslag så att förutsättningarna har ändrats helt och hållet. Intressant synpunkt med tanke på att det hela tiden görs simuleringar och uppdateringar av trafikrörelser mm.

1991 beslutade dåvarande gatu- och fastighetsnämnden om att utlysa en idétävling om Slussen. Skälet var att konstruktionen vittrar sönder och av rena trafiksäkerhetsskäl så måste detta åtgärdas.  Sedan dess har Sluassen varit en oändligt långdragen historia- det är sant. Men ett skäl till att arbetet med det nuvarande förslaget tagit tid är ju just för att bl a socialdemokraterna har velat göra förändringar och att vi tagit hänsyn till remissynpunkterna.

Nu i elfte timmen meddelar (s) att de vill göra omstart igen. Men ledarskap handlar också om att våga fatta beslut. Under dessa 20 år som diskussionerna om en ny Slussen har pågått så fortsätter Slussen att falla sönder. Det kan alla konstatera som rör sig förbi denna knutpunkt där dagligen nästan ett Göteborg passerar förbi.

Vi vet också att den reglering av Mälarens vatten som finns idag inte är hållbar mot bakgrund av befarade kommande kraftiga regn mm. För detta krävs en ny vattendom och det arbetet hänger intimt samman med  utformningen av en ny Sluss. En omstart enligt  (s) önskemål försenar också denna process med minst 5 år. Undras vad markägarna och kommunerna runt om Mälaren tycker om det?

Många minns hur det var när Mälarens vatten bara var några centimeter från att rinna ner i Gamla stans tunnelbanestation. Det är viktigt att få fram en ny vattendom för Mälaren, och vi är redan nu sent ute i den processen. (S) vill förhala den än mer.

Slussen är en viktig knutpunkt för trafiken i Stockholm. Den måste fungera. Det behövs fler och bättre cykelbanor där, det behövs en god försörjning av kollektivtrafiken och det behövs framförallt en ny och trevlig miljö. Idag är det ca 110 meter betong som tcker vattenytan mellan Saltsjön och Mälaren. Den nya förslaget innebär att bron blir ca 40-45 meter. Alla som rör sig i stan idag ser att trafiksituationen är besvärlig. Slussen är en viktig del i den framtida infrastrukturen i Stockholm. Vi kan inte vänta längre.

Till sist. Det hävdas att tillgänglighetsfrågorna inte är tillvaratagna. Hur kan någon verkligen tro att vi från stadshusalliansens sida – vi som spänt bågen så hårt genom att sätta målet världens mest tillgänliga huvudstad – skulle acceptera att den nya Slussenlösningen inte tar hänsyn till tillgänglighetsaspekterna? Självklart ingår detta som en viktig del.  

Jag tycker att det är mycket tråkigt att (s) inte orkar stå fast. När de sedan motiverar det hela med att de vill se en ”modernare, vackrare och mer funktionellt Slussen som är hållbart under tid” så bli man ju inte direkt imponerad av grunderna för att göra omstart och göra av med ytterligare många miljoner. 

63% av dagens Slussen sjunker och måste därför åtgärdas snarast, 22% måste lagas, 15% är reparerat. Som politiker måste man våga fatta beslut. Jag är övertygad om att en majoritet av stockholmarna vill  att vi kommer till skott och tar de sista beslut som behövs för att sedan äntligen komma igång med ombyggnationen av denna förfallande del av Stockholms innerstad.

/

Vid torsdagens trafiknämnd gav alliansmajoriteten trafikkontoret i uppdrag att ta fram förslag på hur en miljözon för personbilar skulle kunna utformas för att på bästa sätt bidra till att staden klarar luftkvaliteten. Vi måste ha beredskap för att införa en zon om det skulle behövas. Men som det ser ut nu verkar det som om dubbdäcksanvändandet går ner kraftigt. Fortsätter den utvecklingen så kanske det inte behöver införas någon miljözon. Men vi måste ha beredskap och därför måste det utformas ett förslag från trafikkontoret om hur en zon skulle se ut.

/

Taxi Stockholm erbjuder nu även båttaxi. Ett utmärkt initiativ!

/

I dagens DN kan vi läsa om den remiss om stomlinjer och stomnät som Stockholm behöver utveckla för att stadens kollektivtrafik ska vara konkurrenskraftig. Perspektivet är 2030 och att Stockholm växer snabbt. Redan idag kan de som åker T- bana konstatera att det är fullt i innerstaden. Det behövs avlastning i form av stomlinjer på gatunivån. Det behövs också knutpunkter som gör att man inte behöver åka till city om det inte är dit man ska. Idag har vi många bussar på stadens gator. Remissen beskriver väl att det behövs kapacitetsökning och det är här spårvägen kommer in. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv så måste resenärerna kunna lita på att den kommer fram snabbt. Idag fastnar bussarna i innerstadstrafiken. Även denna fråga tas upp i remissen.

För första gången finns det nu ett gemensamt framtaget dokument om kollektivtrafiken i framtiden i Stockholm. Utarbetat av tjänstemän från SL och trafikkontoret. SL jobbar också med ett liknande dokument som hanterar kollektivtrafiken i länets övriga kommuner. Det är i detta perspektiv som tunnelbaneutbyggnad ska ses.

Från stadens sida ska detta strategiska arbete sedan läggas ihop med arbetet med att ta fram en parkeringsplan för Stockholm liksom en cykelplan. Helhetsperspektivet och ett långsiktigt tänk är viktigt, vilka gator ska användas till vad är bara några viktiga strategiska framkomlighetsfrågor. Vi får absolut inte glömma att en växande stad måste ha bra framkomlighet för godsleveranser, utryckningsfordon och transporter av farligt gods. Detta helhetsgrepp har saknats länge i Stockholm.

Var är bussar bästa lösningen, var är spårväg bästa lösningen, hur knyter vi ihop de olika trafikslagen på bästa sätt?  Hur utvecklar vi cykelinfrastrukturen på bästa sätt? Frågorna är många och trafikkontoret har en tuff uppgift. Men nu är vi på gång!

En spännande tid att ha ansvar för trafikfrågorna i Stockholm, oavsett om det handlar om cyklar, bussar, varuleveranser, spårvagnar, personbilar, utryckningstrafik eller gående.
/

PJ Anders Linder skriver idag på SvDs ledarsida om vikten av att ha ett internationellt perspektiv. Stadshusmajoriteten jobbar mycket för att Stockholm ska vara konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv. Det handlar om att se till att ha ett gott innovationsklimat, goda förutsättningar för investeringar, tillgång till kompetens och attraktivt för utländska företag att etablera sig i vår region. De utlandsägda företagen i Stockholmsregionen utgör bara tre procent av alla företagen men de sysselsätter en fjärdedel av arbetskraften i regionen.  Så nog spelar det roll vad de anser om näringslivsklimatet i Sverige och Stockholm.

Den internationella konkurrenskraften om hjärnorna och kapitalet är benhård men hittills har Stockholm klarat sig väl. Den årliga rapport Cities of Opportunity, som PWC tar fram och som jag har skrivit om tidigare, visar det. Stockholm hamnar här på fjärde plats bland de 26 städer i världen som ingår i undersökningen. Men många tittar på oss och många vill dra till sig ”våra hjärnor” och det kapital som söker investeringsobjekt. Därför kan vi aldrig luta oss förnöjt tillbaka.

En viktig anledning till varför Stockholm ligger bra till är Kista. I fredags fick jag den trendrapport som Kista Science City ger ut. Den illustrerar väl hur viktigt Kista-området är för många i Stockholm och även för Sverige.

Knappt 66.000 personer är sysselsatta dagtid i Kista, av dessa återfinns ca 23.000 inom informations- och kommunikationsteknologin. 88% av dessa företag arbetar i exportföretag. Omsättningen per anställd i dessa ICT-företag är betydligt högre än den genomsnittliga omsättningen per anställd i riket. Andelen högutbildad arbetskraft är också högre. 

Så ser det ut idag – men inget är givet. Idag uppmärksammas Kista internationellt, senast i Fortune Magazine,  och intresset för att köpa företag och för att etablera sig i detta kluster är stort. Men det kan ändra sig snabbt. Därför måste vi hela tiden vara medvetna om hur Sverige och Stockholm ligger till i den globala konkurrensen. Det handlar om företagsklimat, innovationsklimat men inte minst också om en utbildning i världsklass så att kompetensbehovet kan tillgodoses.

Detta perspektiv måste ständigt vara närvarande i politiken, ovsett om det handlar om den nationella eller lokala politiken.

/