Ulla Hamilton om…..

Det påpekas ofta att lagliga klotterväggar genererar klotter på andra håll. Samma sak med lagliga graffitiväggar – de leder till olaglig graffiti på andra ställen. Fel säger en del. Rätt säger vi från stadens sida. I helgen genomförde Riksteatern sin graffitiaktivitet Art of the streets på söder. I helger grep polisen 16 personer för klotter på söder. Personer som polisen vet varit på Riksteaterns evenemang. Välj sedan själv vem som har rätt i påståendet att olaglig verksamhet blir följden av lagliga väggar.

Läs min och Christoffer Järkeborns artikel på SvD brännpunkt idag som handlar om varför Stockholm har en tuff anti-klotter policy.

/

Första dagen efter semestern idag. Det har varit en fantastisk sommar och en skön ledighet. Det kan behövas inför hösten och vintern.

För över 20 år sedan var det helt självklart för mig att gå till måndagsmötena på Norrmalmstorg för att visa mitt stöd för att de baltiska folken skulle återfå sin frihet och deras länder sin självständighet. När mötena började tror jag få insåg vilken enorm betydelse som dessa möten faktiskt hade för människor på andra sidan Östersjön. Men genom de kontakter som jag fick i Estland, Lettland och Litauen i början av 1990-talet så förstod jag att måndagsmötena hade stor betydelse. 

När sovjettrupper sedan i början av 1991 försökte kuva självständighetssträvandena i Vilnius, Riga och Tallinn så fungerade mötena som en livlina och kommunikationskanal för våra grannländer. Det var mycket tydligt för dåvarande militärer och politiker i Sovjet att det inte skulle gå att genomföra aktioner i tysthet, måndagsrörelsen visste hela tiden vad som hände och agerade.

Ändå har jag sällan känt mig så hjälplös som när jag talade med en Tallinn-vän i telefon och hon plötsligt tystnade. Jag frågade vad som hände och hennes svar var ”nu rullar de sovjetiska tanksen in på gatorna i Tallinn”. Vad säger man då? Men då insåg jag hur oerhört viktigt det var att vi fanns där, talade med dem, visade vårt engagemang offentligt och gjorde allt vi kunde för att hjälpa till utifrån våra förutsättningar.

Idag uppmärksammades det att det är 20 år sedan de baltiska länderna återfick sin självständighet. Det 80:e måndagsmötet avhölls på Norrmalmstorg i närvaro av statsministrarna  i Litauen, Lettland, Estland och Sverige. Det var en fantastisk känsla att stå där tillsammans med många av de som var med för 20 år sedan och många nya människor. Gunnar Hökmark, en av de fyra initiativtagarna till måndagsmötena, gjorde i sitt tal ett mycket viktigt påpekande. Han påminde om att vi svenskar och andra europeiska länder faktiskt ha en tacksamhetsskuld till de baltiska folken. Tack vare deras frihetskamp och återtagna självständighet så har Europa utvecklas till en betydligt öppnare och friare kontinent. 

20 år kan tyckas vara en lång tid. Men det har verkliggen hänt otroligt mycket positivt sedan den 15 augusti 1991, i Sverige, i Europa, i Asien ja i hela välden.

Idag talas det mycket om sociala mediers betydelse för utvecklingen i Norra Afrika. Måndagsrörelsen kan nog med fog anses vara en tidig variant av dagens sociala medier.  Människor gör skillnad och människor med engagemang kan göra stor skillnad. Det framgick med all tydlighet på de 80:e måndagsmötet idag på Norrmalmstorg.

En som saknades mycket idag, och som har betytt mycket för utvecklingen i Estland, är Ulo Ignats. Han har varit en av de viktiga drivkrafterna bakom måndagsrörelsen, chefredaktör för Estniska Dagbladet och mycket, mycket mer – en betydande länk mellan Sverige och Estland. Tyvärr gick Ulo bort för några dagar sedan. Han fick aldrig själv uppleva det 80:e mångdagsmötet.   

/

Svenska Dagbladet sponsrar lånecykelsystemet i Stockholm. Det är utmärkt. Med anledning av detta har ett antal SvD-journalister presenterat sin cykelväg. Idag var det chefen för SvD näringslivs tur. Man skulle kunna tänka sig en spännande artikel som cykelvägen för oss runt till platser där företag startats som betytt mycket för stadens utveckling, Samuel Owens gränd, Bolinders plan, Bonnierhuset är bara några exempel. Men tyvärr beskriver artikeln bara platser utifrån skandalperspektiv. Trist tycker jag. Särskilt anmärkningsvärt perspektiv från en som borde inse näringslivets betydelse för samhällsutvecklingen och tillväxten.
/

Sweco har på eget initiativ tagit fram en idéskiss kring infrastrukturen i Stockholm. SvD skriver om detta idag. Sweco föreslår en gemensam sänktunnel för tunnelbana till Nacka och Österleden. Piggt initiativ och vi behöver verkligen fler smarta lösningar på infrastrukturområdet i Stockholm.

Det pågår mycket när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen i Stockholm. Inom de kommande 10 åren så handlar det om citybanan, norra länken, Förbifart Stockholm, byggandet av Värtapiren, fler etapper av Spårväg City och ombyggnation av Slussen. Därför är det kanske inte realistiskt att tro atttunnelbana och Österled kan vara klart inom denna tidsperiod. Det är ju en fördel om man kan röra sig i stan också…..

Däremot vet vi att planering och genomförande av infrastrukturprojekt tar tid så därför är det utmärkt med denna typ av inspel. För visst måste vi redan nu planera för det som kommer efter 2021.Så tack för sommarpresenten Sweco. Vi ska förvalta den på ett klokt sätt.

ps. Ideer på hur det hela ska finansieras mottages också tacksamt ds.

/

Tidningen Fortune har bl a  frågat ett antal företagsledare, tittat på ekonomiskt utveckling runt om i världen och kommit fram till 15 städer runt om i världen som ”hotspots for business” för investerare och företag.  I Europa pekas Stockholm och Warsawa ut som hotspots.

Ett bra kvitto på det arbete som Stockholm Business Region gör för att attrahera nya investerare och företagsetableringar och ett bra kvitto på att vi är på rätt väg från stadshusalliansens sida. Det är viktigt att bygga vidare på de goda förutsättningar som Stockholm har i form av ICT, life science, cleantech, hög utbildningsnivå, duktiga universitet mm. För konkurrenskraften spelar infrastruktur i form av flyg, vägar och spår också en oerhört viktig roll. Jag har sagt det förut men jag säger det igen, fortsatta infrastrukturinvesteringar är mycket viktiga för vår konkurrenskraft. 

/

I dagen DN kunde vi läsa den fantastiska nyheten om transplantationen av en luftstrupe konstruerad med hjälp av nanoteknik och stamceller. Den genomfördes på Huddinge sjukhus av den italienske läkaren Macchiarini. Han rekryterades av Karolinska Institutet till Sverige och kom hit i februari i år. Man kan fundera på varför han nappade på KIs erbjudande. Min gissning är att anledningen är enkel; han vill jobba tillsammans med världsledande forskare. För KI är världsledande. Der ska vi vara mycket stolta över och vårda. För det kommer inte med automatik. Det krävs medvetet arbete och insikt om att det är bra att det är lätt för utländska forskare och experter att komma hit.

Stockholm har mycket goda förutsättningar inom såväl life science, ICT som cleantech området. Konkurrensen om de brillianta hjärnorna är stenhård i världen. Vi måste se till att behålla och förstärka Stockholms position. Det är en investering för framtiden och för ett Stockholm i världsklass. så välkomna hit, forskare, investerare, företag och alla andra som vill bidra till utvecklingen i Stockholm.
/

Ja det kan man fundera på ibland. Under Almedalsveckan var jag på flera seminarier där handläggningstider mm togs upp. Ett mycket intressant och konkret seminarium arrangerades av Svenskt Näringsliv och handlade om handläggningstider på bl a miljöområdet. Det värsta är att de långa handläggningstiderna de fakto innebär att miljöförbättrande åtgärder försenas. Ett exempel på detta berättade Mathias Edstedt, VD på Stockholm Gas om. Det är allmänt känt att det behövs mer biogas till stockholmsmarknaden. Det har varit brist länge och därför beslutade sig  Stockholm Gas för flera år sedan för att investera i en anläggning som producerar biogas. Fortum, Stockholm Gas ägare, har en tomt i närheten av Tyresövägen, mellan Skarpnäck och Älta, som skulle kunna passa för ändamålet. Trafikstört och nära till vägnätet är bra kriterier. Bra projekt tyckte även staten, som beviljade Klimpmedel om 19 miljoner kronor till projektet 2007.  Dessa pengar riskerar nu att försvinna. Eftersom tillståndsprövningen tagit så lång tid kommer man inte att hinna påbörja bygget så att pengarna kan användas. Något som också givetvis påverkar kalkylen för investeringen. 

Projektet har försenats minst två år pga överklaganden och långa handläggningstider. Nu ligger ärendet hos regeringen sedan 2010 och ingen vet när regeringen kommer att hantera överklagandet. Under tiden så söker aktörerna på biogasmarknaden i Stockholm efter gas runt om i hela landet för att förse stockholmsbilisterna med drivmedel.

Exemplet Arlanda är ytterligare en del som innebär att mycket av trafiken på Arlanda faktiskt hotas pga ett 20 år gammalt miljötillstånd där utsläppen från alla fordon som körs fram och tillbaka till Arlanda räknas in i deras utsläppsbubbla. Nu vill Swedavia, som ärger Arlanda, ha ett nytt tillstånd. Men det kräver att regeringen, som fattade beslutet om tillståndet för 20 år sedan, säger att det är ok för miljödomstolen att pröva Swedavias nya ansökan enligt miljöbalken. Tiden går, ansvarig minister funderar, och Arlandas utveckling hämmas och till och med riskeras.

Bäste miljöminister; Vore det inte en bra sommarpresent att meddela Swedavia att regeringen beslutat att lyfta de regeringssatta 20 år gamla villkoren och därmed klargöra att Arlandas verksamhet ska miljöprövas enligt dagens miljölagstiftning?

/

Den konjunkturrapport som Stockholm Business Region presenterar för Stockholmsregionen är mycket glädjande. Stockholm går bra! Siffran över nyregistrerarde företag är mycket imponerande och unik. 72 nyregistrerade företag/arbetsdag under det första kvartalet  i Stockholms kommun. Det är verkligen en fantastisk siffra, en ökning med 38%  jämfört med samma kvartal 2010.

Nästan 34.000 nyanmälda jobb kom in till arbetsförmedlingen i Stockholm under det första kvartalet. Totalt i Stockholms län handlade det ca 53.700 under samma period. Detta innebär en ökning med 36% i länet och 35% i staden jämfört med samma period 2010. Antalet varslade personer minskade samtidigt med 24 % i staden och totalt varslades 1.325 personer i Stockholm stad under årets första kvartal.

Det är lätt att bli glad och mätt med siffror som dessa. Men samtidigt vet vi att konkurrensen är stenhård. Det går inte att sitta nöjd. Därför är det viktigt att jobba vidare för att Stockholm ska vara konkurrenskraftigt i ett internationellt perspektiv. Det gäller också att se till att de som står utanför arbetsmarknaden kan få ta del av denna positiva utveckling. Konjunkturrapporten understryker åter att Stockholm är oerhört viktig för Sverige och den svenska ekonomin.

/

Vem har ansvar för skräpet? var tema på ett av de seminarier som jag medverkade i under måndagen i Almedalen. Mitt svar på den frågan är givet; Det är ingen annan än den som slänger som är ansvarig. Undersökningar visar också att det är en inställning asom jag delar med många. Därför är det välkommet att det nu kommit en tydlig lagstiftning om att den som slänger skräp på marken kan bli bötfälld.

På seminariet var vi också rörande överens om att det är minst sagt tokigt att i tillämpningen av denna nya lagstiftning undanta bl a fimpar. Jag är rätt övertygad om att detta inte har varit justitieministerns och andra lagstiftares intention. 65% av allt skräp som finns på marken i Stockholm är fimpar. Fimpar innehåller tjära och kadmium och har lång nedbrytbarhet. Kadmium i batterier = farligt avfall. Men kadmium i fimpar ska inte ens bötfällas. Detta är inte rimligt.  Nedskräpning är nedskräpning och därför måste även den som slänger fimpar kunna bötfällas.

En solig dag i Stockholm, som de senaste dagarna tex. så slängs det ca 1,5 ton skräp i papperskorgarna i Kungsträdgården.  Stockholm stad gar ca 11.000 papperskorgar på gator, torg och i parker. I innerstan töms de 1-2 ggr/dag.

Stockholmarna mfl släpper ifrån sig ca 300-400 ton skräp/månad i det offentliga rummet. Beräkningen är att det slängs ca 1 miljon fimpar/dag. Det är mycket att ta hand om. Och det finns ingen ursäkt för att slänga på marken; inte ens att ”papperskorgen är full” eller ”det inte finns några askkoppar i närheten”. Jag har alltid förundrat mig över att rökare kan bära med sig cigarettpaket och tändare men det går inte att ta med sig en fickaskkopp. Hur kommer det sig? Det finns ju tom fickaskkoppar som är kombinerade askkoppar och tändare. Snacka om att en sådan pryl gör det lätt att göra rätt!

Nej, se till att alla som slänger ska känna att det finns risk för böter. Inget undantag för snus eller fimpar!

/

Vid onsdagens regeringssammanträde fattade regeringen det kloka beslutet att ge kommunerna ytterligare ett verktyg för att klara luftkvalitetet. Vi får nu möjlighet att införa lokala miljözoner för att reglera dubbdäcksanvändningen. Det är mycket bra. Vi vet att EU har ögonen på oss pga att Sverige överskrider gränsvärdena för luftkvalitet. Dryga böter hotar.

Samtidigt kan jag konstatera att det inte finns något egenvärde i att förbjuda dubbdäck. Sedan förbudet infördes på Hornsgatan i januari 2010 har dubbdäcksandelen i stockholmstrafiken i stort sjunktit från 70% till ca 50%. Mängden partiklar som orsakats av dubbdäck har under samma period sjunkit med 50-60 %. 

Det är en oerhört snabb beteendeförändring bland bilisterna och mycket talar för att den fortsätter. Många stockholmsbilister har fått klart för sig att det finns ett samband mellan luftkvalitet och dubbdäcksanvändning. 52% av stockholmarna är dessutom för en utvidgning av regleringen.

Det är skönt att  det sker en utveckling åt rätt håll och att det finns ett stöd för att införa miljözoner om det skulle behövas. Det som behöver göras nu är att analysera hur en zon skall vara utformad för att göra mest nytta för luftkvaliteten, titta på vilka effekter denna kan får för grannkommunerna, arbetspendlare fårn dessa mm. Trafiksystemen hänger ihop över kommungränserna. Det har vi inte minst fått erfara unde de senaste veckornas trafikolyckor. Därför måste zon-utformningen analyseras noga utifrån bla framkomlighetsperspektiv. Med en väl förberedd plan kan staden sedan skrida till verket – om det visar sig att det behövs för att klara luftkvaliteten. 

Det finns inget egenvärde i att reglera. För mig har denna fråga hela tiden handlat om att klara luftkvaliteten, inte om en regleringsiver eller hat mot dubbdäck. Nu har stockholmarna i stor utsträckning klart för sig sambanden, vi har av regeringen fått ytterligare verktyg. Det är mycket bra!

/