DN har inte sökt mig

I Dagens DN skriver reportern att de sökt mig men jag vill inte kommentera snöröjningen. Det var ingen DN reporter som sökte mig under tisdagen för att tala om detta ämne. Däremot talade jag med både DN, en kollega till sagde reporter, om andra frågor. Rätt ska vara rätt.

Bemanningsföretagen viktigt smörjmedel för arbetsmarknaden

Träffade idag Bemanningsföretagen, branschorganisationen, samt några av deras medlemsföretag i Stockholm. Fyra saker är påtagliga;
– de har otroligt bra koll på kompetensbehovet på arbetsmarknaden
– det är en snabbt växande bransch som har allt större betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad
– det är bemannings- och rekryteringsbranschen som företag som behöver arbetskraft vänder sig till
– coach-funktionen som inrättats vid arbetsförmedlingarna verkar fungera bra.

Det är viktigt att förstå vilken betydelse som dessa företag har för matchningen på arbetsmarknaden. Ett av företagen som var med, Student Consulting, bidrar mycket till att studenter kommer ut tidigt på arbetsmarknaden och sedan kan befästa sin position på arbetsmarknaden. En viktig roll.
/

Färre i utanförskap viktigare än liten inkomstskillnad

Sedan någon tid har jag försökt få följande debattartikel publicerad. Eftersom ingen tidning anser den vara intressant så publicerar jag den nu här. Förhoppningsvis kan innehållet intressera.

Stockholm har Sveriges bredaste arbetsmarknad med ett varierat näringsliv och mångfald av företag och branscher. Vi har klarat finanskrisen förhållandevis bra och stockholmsföretagen ser ljust på framtiden. I detta finns några av huvudstadens styrkor.
Men i våra styrkor finns också våra svagheter. En attraktiv, kunskapsintensiv arbetsmarknad ställer höga krav på kompetens. Det i sin tur kräver att de som ska kunna hävda sig på Stockholms arbetsmarknad måste fullfölja gymnasiet och många gånger även genomgå högre studier.

Arbetsmarknadens trösklar är högre i Stockholm än i andra städer. Samtidigt blir konkurrensen om ett minskande antal lågtröskeljobb allt hårdare, inte minst i en lågkonjunktur. För den med svag anknytning till arbetsmarknaden, eller för den som befinner sig utanför, kan dessa trösklar te sig oöverstigliga. Men Alliansens politik har visat att så inte är fallet.

I debatten om utanförskapet försöker socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet teckna en bild av ett Sverige och ett Stockholm där utanförskapet och klyftorna ökar. En bild som stämmer dåligt överens med den verkliga utvecklingen. Vi ser i dag starta bevis för att arbetslinjen fungerar, även för dem som bor i ett område där förvärvsfrekvensen är lägre än genomsnittet. Under förra mandatperiodens högkonjunktur var skillnaderna i arbetslöshet mellan Stockholms ytterstad och innerstad på samma låga nivå som 2003. Men att skillnaderna var låga 2003 berodde inte på en minskad arbetslöshet i ytterstaden utan på att Norrmalm, som vi här jämför med, noterade den högsta arbetslösheten under 2000-talet. Under socialdemokraternas tid vid makten 2003 – 2006 ökade skillnaderna i andelen arbetslösa mellan ytterstad och innerstad. Och i Socialdemokratins Stockholm fortsatte arbetslösheten att stiga i ytterstadsdelarna.

Alliansens politik skapar inte utanförskap. Tvärt om var det Alliansen som uppmärksammade att vi i Sverige hade ett stort utanförskap där människors potential inte togs till vara. Ur detta föddes idén om arbetslinjen, att politiken ska syfta till att den som vill och kan arbeta också ska kunna få göra det efter egen förmåga. I Stockholms stad ser vi idag positiva tendenser på minskat utanförskap och minskande skillnader mellan ytterstad och innerstad. Förvärvsfrekvensen och företagandet ökar, arbetslösheten och sjukskrivningarna minskar, samtidigt som utbildningsnivån i våra mer segregerade områden har visat en stadig ökning de senaste åren. Den senaste mätningen från Handelskammaren i Stockholm visar att huvudstaden fortsätter att utvecklas starkt och att Stockholms näringsliv just nu har den högsta tillväxtkraften på tre år. Till skillnad från tillväxten 2004 och 2005, som var en jobblös tillväxt, ser vi nu att antalet lediga platser och nyrekryteringar ökar i Stockholm.

Skillnaderna mellan innerstad och ytterstad har ökat något om vi jämför med 2008-års låga notering och idag är skillnaderna ungefär på samma nivå som 2005. Men i några fall är skillnaderna faktiskt mindre än då oppositionen senast hade makten i Stockholm. Klyftorna som oppositionen anklagar Stockholmsalliansen för var i fler stadsdelar tydligare under perioden 2002 till 2006 än de är idag. Särskilt tydligt är detta för ungdomsarbetslösheten där skillnaderna mellan ytterstadsdelen Farsta och innerstadsdelen Norrmalm idag är 1,9 procentenheter jämfört med 4,6 procentenheter när socialdemokraterna styrde i både regering och i Stockholms stad.

De minskade klyftorna för ungdomsarbetslösheten gäller även i stadsdelar som Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby. Genom tydliga satsningar genom exempelvis Järvalyftet och genom en aktiv jobbpolitik genom Jobbtorg Stockholm, har Stockholmsalliansens politik medfört att 12 000 personer har gått från utanförskap till egen försörjning. Detta är satsningar som oppositionspartierna har varit starkt kritiska till och många gånger satt sig emot.
Det är inte bara minskade skillnader i arbetslöshet som talar för att utvecklingen går åt rätt håll i Stockholm. Ser vi till andelen sjukskrivna har den också minskat i en majoritet av stadsdelarna. I Spånga-Tensta hade 9,3 procent i sjukersättning 2005. Idag är samma siffra 7,9 procent. I Rinkeby-Kista har andelen med sjukersättning minskat med en procentenhet och i Hässelby-Vällingby med 1,3 procentenheter under samma period. Fler har gått från utanförskap till arbete alternativt står idag närmare arbetsmarknaden.

Bilden av ett Stockholm där utanförskapet minskar stärks också av det faktum att ytterstadsdelarna i Stockholm kontinuerligt höjer utbildningsnivån. Det gäller samtliga stadsdelar. I Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta har andelen med eftergymnasial utbildning ökat med fyra procentenheter under 2000-talet. Det är en glädjande – och nödvändig – utveckling för att underlätta matchningen på Stockholms arbetsmarknad. Men det ska också sägas att vi oroas över att många ungdomar fortfarande väljer att inte fullfölja gymnasiet och allt för många inte lyckas nå behörighet till gymnasiet.

I takt med att arbetslösheten och andelen sjukskrivna har minskat samtidigt som utbildningsnivån har ökat har också medelinkomsterna i ytterstaden ökat. Enligt siffror från stadens utredningskontor är ökningen större i innerstaden än i ytterstaden, men skillnaderna i ökning mellan ytterstad och innerstad är idag mindre jämfört med utvecklingen från 1995 till 2000 och från 1991 till 2000. Andelen med de högsta inkomsterna ökar i ytterstaden samtidigt som andelen med de lägsta inkomsterna generellt minskar.
Men trots dessa positiva tendenser är utanförskapet fortfarande en av Sveriges största politiska utmaningar. Och problemet har skapats under en relativt kort period. År 1990 fanns det tre utanförskapsområden i Sverige. År 2006, när Alliansen vann riksdagsvalet, hade antalet områden där förvärvsfrekvensen var lägre än femtio procent ökat till 105 områden, exklusive utpräglade studentområden. Under tolv av de sexton år som perioden täcker hade socialdemokraterna makten över arbetsmarknad, näringsliv, sjukförsäkring och integrationspolitik.

Slutligen ska vi inte glömma alla de goda initiativ som finns för att hjälpa fler till egen försörjning. För några veckor sedan lanserades kampanjen ”Anställ kompetensen” av landshövding Per Unckel. Anställ Kompetensen är en kraftsamling som samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillsammans med Stockholms stad och andra länskommuner, det regionala näringslivet och andra aktörer kraftsamlar man för att synliggöra denna den kompetensresurs och de initiativ som genomförs för att matcha utbud med efterfrågan med fokus på utrikes födda svenskar.

För oss ligger det en stor och viktig utmaning i att minska utanförskapet och segregationen. Trots en uppgång av förvärvsfrekvensen når den bara knappa femtio procent i några av Stockholms stadsdelar. Därför tar vi nu politiskt ett samlat grepp kring näringsliv, arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning. Det är bara genom att jobben blir fler och genom att fler blir rustade för Stockholms arbetsmarknad som vi kan lösa problemen med utanförskapet. Detta är vårt viktigaste uppdrag under mandatperioden.

Oväder eller ej SMHI

Intressant uttalande av SMHI i dagens Dagens Industri. ”det var knappt oväder.” Deras varning var alltså helt felaktig – när de i torsdags gick ut med en klass 2 varning som enligt dem bla innebär fara för allmänheten och stora störningar i viktiga samhöllsfunktioner?

Kan man röja bort ett snöoväder på en natt?

I går eftermiddag utfärdade SMHI klass 2 varning. Man väntade mycket snö och kraftig blåst. Klass 2 varning enligt SMHI innebär ”en väderuveckling som väntas innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner”. Med anledning av detta genomfördes förebyggande halkbekämpningsåtgärder under torsdagen. SMHI visade sig ha rätt. Trafikkontoret i Stockholm ansvarar för 153 mil väg, 3.600 gator och 210 mil gång och cykelbanor. Under torsdagseftermiddagen och fram till kl 06.00 i morse snöröjdes huvudvägnät och bussnät 3-4 ggr. Hela smågatsnätet har körts igenom under natten. Eftersom huvudnäten och bussgator måste prioriteras så har dock tyvärr mycket blåst igen vilket försvårat framkomligheten på smågator, gång- och cykelbanor.

Totalt har det kommit ca 30 cm snö under natten och blåsten har gjort att det varit svårt att hålla rent. Snöröjningen fortsätter på alla gator under dagen och natten.

Vädersituationen har varit mycket svår och det kan också alla stockholmare konstatera som haft svårt, för att inte säga omöjligt, att ta sig till jobbet.  Det finns ingen som är nöjd med denna situation men samtdigt är det viktigt att konstatera att det inte går att röja bort ett snöoväder som ständigt pågår under en natt. Det är särskilt svårt i en storstad med dess mänger av gatunät och trånga utrymmen. 

Samtidigt är det värt att komma ihåg att förra vintern, när det var oerhört mycket snö i staden, så fungerade kollektivtrafiken på väg näst intill oklanderligt under hela vintern. Det berodde på att trafikkontoret då liksom nu prioriterar snöröjning på just bussgator och huvudgator. Det är bara att beklaga att denna prioritering inte räckte till i det väderläge som rått det senaste dygnet. 

/

Att kika in i framtiden

Idag har jag haft en full eftermiddag. Besök på Karolinska Institutet för information om hur de jobbar med näringslivskontakter och andra delar av samhället. Jag tror att det är många som inte inser vilken oerhörd stark position som mycket av den forskning som sker inom Karolinska har i världen. Mycket är givetvis pga Nobelpriset. Men man kan inte leva på det utan det krävs också att det levereras forskning i världsklass och det gör KI på flera områden.

Inom Karolinskas område byggs en annan spännande verksamhet, Science for Life Laboratory. Förr i tiden var det mycket ”manuell forskning” inom medicin och biologi. Idag finns det enorma mängder data som kan användas inom den biovetenskapliga forskningen. SciLifeLab Stockholm är en gemensam satsning mellan KTH, KI och Stockholms universitet. Här ska det genomföras storskalig biovetenskaplig forskning medf fokus på biomedicin. Med hjälp av teknik kan man genomföra DNA-analys som motsvarar arvsmassan i två människor på en dag. Det är en fantastiskt snabb utveckling som sker på detta omräde där analyser av datorers resultat är en viktig del i forkningen. Sverige och Stockholm ligger långt fram i forskningen och det känns mycket bra med denna satsning, som förhoppningsvis också kommer att attrahera internationellt framstående forskare från andra länder.

Ett viktigt inslag i forskningen är att ”göra business” av resultaten. Detta kan vi bli mycket duktigare på i Sverige. Vi har många patent och det satsas mycket pengar på forskning men det är inte lika mycket som omsätts i form av nystartade företag. Flera universitet och kommuner har olika typer av inkubatorer för att hjälpa nystartade företag på väg. Men det finns inte så många privata aktörer på inkubationsmarknaden. En framgångsrik sådan aktör är  Serendipity Innovations. De var mitt sista besöksobjekt under tisdagen. Saecid Esmaeilzadeh startade företaget tillsammans med en kollega 2004. Saecid är adjungerad professor vid KTH och har uppenbarligen god näsa för intressanta företag. I portföljen finns bl a

OrganoClick, Episurf, Diamorph och XBrain. Serendipity är ett gott exempel på att det går att driva inkubatorverksamhet utan offentliga medel. De kommer dessutom in i företagen i ett mycket tidigt stadium. Det ska bli intressant att följa detta företags utveckling såväl när det gäller den egna portförljen som när det gäller deras förmåga att arrahera utländska investerare till företagen. Redan nu är det ett antal kinesiska kvinnliga investerare som gått in med pengar i Diamorph.

Företagen som de satsar på är dessutom företag som kommit fram med smarta miljölösningar.

/

E-tjänsterna utvecklas

Årets första kommunfullmäktigesammanträde. Bland annat hade vi ett ärende om e-strategi. Det är otroligt vilken ökning av servicegraden som e-tjänster kan åstadkomma. Finansborgarrådet exemplifierade det med att 70% av alla ansökningar av tillstånd för bergvärme sker via nätet, 90% av förskoleplatsansökningarna och 90% av vigselbokningarna i stadshuset. Det finns mycket mer som kan göras för att staden på detta sätt ska bli tillgänglig dygnet runt för ,ånga stockholmare.

Annars var det en fullmäktigedebatt där oppositionen åter visade att de är orealistiska i energipolitiken. De vill köpa tillbaka Fortum Värme. Undras var de ska ta de 15 miljader kronor som detta kostar. Dessutom vill de göra ett snabbt skifte av bränslemixen. Det lär väl knappast vara gratis. Och sedan klagar de på att stockholmarna idag har en för hög fjärrvärmetaxa. Deras politik skulle knappast innebära att taxan sänks. Tvärtom – uppenbar risk för kraftiga höjningar med den politiken. 

Sedan en annan favoritfråga från oppositionspartierna. De är definitivt emot ombildning till bostadsrätter. En märklig politik tycker jag – inte minst med tanke på att HSB har folkrörelsegrund. Men det verkar inte vara ok längre inom socialdemokratin, vänstern och miljöpartiet. Men deras argument verkar inte vara så starka eftersom de kommer med samma gamla påståenden, som vi för länge sedan har konstaterat inte är korrekta.

/

Ordförandebyte i Baltic Metropoles

Under fredagen var jag i Tallinn för att lämna över ordförandeskapet i Baltic Metropoles till Warzawa. Värd för mötet var Talllinns borgmästare som, trots att ha egentligen borde varit sängliggande, välkomnade oss. Med på mötet var borgmästarna från Warzawa, Riga och Vilnius samt representanter från Oslo, Malmö och Helsingfors. Det känns bra att lämna över efter två år. Särskilt som Stockholm tagit initiativ till projektet Cleanship för Östersjön. Ett antal hamnstäder har inlett ett arbete för att minska sjöfartens miljöpåverkan. Projektet rullar vidare tillsammans med den nya Action plan som antogs för de kommande två åren.

Tegelbacken och cykling

Tegelbacken passeras dagligen av väldigt många gående och cyklister. De som går där är väl medvetna om att det finns en hel del övrigt att önska när det gäller utformningen av gång och cykelvägar. Kort sagt – det fungerar dåligt. Till trafik- och renhållningsnämndens februarisammanträde har vi ett ärende som innebär en upprustning och förbättring av cykelvägarna mellan Stadshusbron och Vasabron. På avsnittet Stadshusbron-Vasagatan cyklar ca 8.500 cyklister/dygn och mellan Vasabron och Vasagatan rör det sig om ca 13.500 cyklister/dygn.

Vid Stadshusbron breddas gång- och cykelbanan. Vid öveergångsstället mot Vasagatan breddas cykelbanan och skillnaden mot gångbanan tydliggörs så att de gående inte ska hamna i cykelbanan av misstag.

 Belysningen förbättras under bron och gång- och cykelstråket  mellan Vasabron och Centralbron breddas.

Detta är en hett eftertlängtad förbättring som kommer att ta sin början i och med att ombyggnationen påbörjas våren 2011.

/