Ulla Hamilton om…..

Trots att det idag är onsdag har jag inte varit på en massa möten – i vart fall inte på förmiddagen. Eva Björling, vår handelsminister, presenterade på fm ett nytt koncept för att sälja svenskt know-how på miljö- och stadsplaneringsområdet. Jag medverkade vid den presentation av Symbio City som hon, tillsammans med bl a Exportrådet, gjorde inför ett 70-tal ambassadörer och media i Hammarby Sjöstad.

I grunden handlar Symbio City om Hammarby Sjöstads-konceptet. En integrerad planering av byggandet som tar hänsyn till insamling av avfall, smarta transportlösningar, smarta energilösningar, energieffektiva byggnader mm. 700 svenska företag ingår i nätverket kring Symbio City. Några av dem var med idag. Läckeby Vatten jobbar med vattenrening, biogasproduktion mm. Envac har smarta sopsugsanläggningar som minimerar transporter i form av sopbilar, Scania har bussar som är oerhört bränsle- och energieffektiva och Swentec har konsulter som kan hjälpa till med smarta stadsplaneringar.

Min roll idag var att presentera vad staden planerar som efterföljare till Hammarby Sjöstad – en version 2.0 som det numera heter. Denna version 2.0 heter Norra Djurgårdsstaden och den ska bli Hammarby Sjöstads efterföljare som show case när det gäller svenskt know-how inom miljöteknik och byggområdet.

Det väckte stort intresse inte minst bland ambassadörerna.

När nu Exportrådet ska dra världen runt och marknadsföra Symbio City så vet vi en sak – vi kan räkna med många fler besökare till Stockholm och Hammarby sjöstad.

Talade idag med en journalist från innerstadspress som läst mitt pressmeddelande från igår där jag lyfte fram Electrolux miljöarbete och att det är miljösmart att byta ut gamla apparater. Han ville få det till att jag uppmanade till köp av Electrolux produkter vilket jag ju inte gjort. Den som dessutom följer min blogg kan konstatera att jag i så fall skulle vara marknadsförare för rätt många olika bolag vid det här laget. Nej jag ser det som självklart att lyfta fram goda exempel från svenska företag om hur de hittar smarta miljölösningar och smarta miljöprodukter. Det är trist att det ska misstänkliggöras för att marknadsföra ett enskilt företag. Men jag kommer inte att låta mig hindras – jag fortsätter att besöka företag och lyfta fram dem i min blogg och i mina anföranden om jag anser att de är värda det. Jag tänker inte bli som public service.

/

Tisdagens företagsbesök ägde rum på Kungsholmen, närmare bestämt Electrolux. Henrik Sundström och Mattias Rådström gjorde en imponerande presentation av Electrolux miljösyn och produktarbete. Företaget har jobbat med miljöfrågor sedan minst 1982, då liksom idag stod energieffektiviseringsfrågan högt på agendan. De har fokus på miljöprestanda för deras produkter.

Electroluxs produkter är ett lysande exempel på att du som konsument kan göra nytta för miljön genom att byta gammalt mot nytt. En ny diskmaskin idag förbrukar 40% mindre energi och 60% mindre vatten än 1990. Ett kylskåp förbrukar 60% mindre energi. Med tahnke på att Sverige är det land i Europa som har den äldsta maskinparken så finns det nog en hel del att göra på detta område. På EU-planet har man räknat ut att om den gamla maskinparken skulle bytas ut mot en ny så motsvarar det 44 TWh el/år eller 6 miljoner bilar.

Produkternas miljöpåverkan under livscykeln visar också att låg energiförbrukning är viktigt eftersom 72% av miljöpåverkan hänförs till konsumenternas användning. Endast 0,2% av miljöpåverkan utgörs av transporter och bara 2,1% produktionen. Intressanta siffror tycker jag.

En annan intressant information som jag fick idag är att det är miljömässigt bättre att köpa en diskmaskin än att diska för hand. Det handlar om en minskad förbrukning om ca 350 kWh/år. Och det är ju också en tidsvinst som görs med maskindisk.

40 miljoner produkter/år, 100 miljarder kronor i omsättning, 56.000 anställda i världen i 60 länder. Detta är ett viktigt företag och deras miljötänkande i produktionen är viktigt för helheten.

Jag kan inte låta bli att tillägga att jag dessutom fick ett kvitto på att Bromma är viktigt för våra internationella företag, detta mot bakgrund av en del påståenden från oppositionen i gårdagens fullmäktigedebatt om Bromma.

Imorgon ska jag till Hammarby Sjöstad för att medverka vid en pressträff som handelsministern håller, mer om detta i morgon.
/

Kommunfullmäktige ikväll handlade till största delen om avtalet om Bromma flygplats. Beslutet kommer att tas vid nästa kommunfullmäktige men debatten var ikväll. En intressant debatt där oppositionen anklagade oss för att vara odemokratiska eftersom vi vill sluta ett 30-årigt avtal med Luftfartsverket om Bromma. Det inskränker enligt dem handlingsfriheten för andra. Själva vill de bygga bostäder på Brommafältet, precis som om inte det skulle låsa fast verksamhet. Men då är det ju bostäder så det är väl en annan sak.

Intressanta argument i debatten från (s) sida var också att de tycker att vi borde satsa på Arlanda istället. Jag undrar vad partikamraten Anders Johansson kommunalråd (s) i Sigtuna tycker om det. Det är ju lätt att lägga ner en flygplats och i debatten placera den i en annan kommun. Att Arlanda redan idag ligger på gränsen för sina miljötillstånd är inget argument som är särskilt besvärande för (s) i debatten. Sanningen är ju att tom ett högt personbilsåkande till Arlanda idag är ett problem pga miljökraven när det gäller utsläpp. Det är också ett skäl till varför Lfv inte kan öppna en massa nya flyglinjer på Arlanda. Miljötillstånden medger helt enkelt inte det.

Ett långt avtal främjar investeringar – det vet alla som har erfarenhet från att bedriva verksamheter. Om du vet att du har ett långt kontrakt så vågar du investera. Därför är ett 30-årigt kontrakt viktigt för miljön och för miljöinvesteringar. Inrikesflyget i Sverige står för 1% av alla koldioxidutsläpp – och då talar vi om alla inrikesflygplatser.

Stockholm är den region som har mest huvudkontor etablerade. Ett viktigt skäl för att dessa företag har kvar sin etablering här är att det är lätt att komma till och från Stockholm. Närhet till kommunikationer spelar stor roll när man ligger så långt bort i världen.

Jag är övertygad om att miljömyndigheterna kommer att granska verksamheten på Bromma på bästa möjliga sätt så att miljöaspekterna tas tillvara. För Bromma är viktigt för Stockholm och stadens utveckling. Och Stockholmarna vill ha Bromma. Det visar en SKOP-undersökning som nyligen genomförts.

Till detta kan också läggas den teknikutveckling som sker även på flygets område. Som Terez Lindberg (s) konstaterade i dagens debatt – ”30 år är en jättelång tid. Tänk vad mycket som har hänt – för 30 år sedan fanns inte ens IT”. Nej just det Terez – och vad får dig att tro att utvecklingen just på flygsidan skulle gå saktare de kommande 30 åren?

Det är intressant hur svårt det är att nå fram med budskap ibland. Frågan om att förbjuda dubbdäck och biltullsfrågan är två exempel på detta. Trots en omfattande debatt i båda frågorna så får jag snart sagt varje dag frågor om varför jag som miljöborgarråd inte förbjuder dubbdäcksanvändningen i stockholm och varför jag som miljöborgarråd inte höjer biltullarna alternativt avskaffar dem. Sanningen är ju att jag inte har någon beslutanderätt alls över vare sig dubbdäcksanvändningen eller biltullarna. Det är regeringen och riksdagen som äger båda dessa frågor. Det är därför som jag måste tjata på regeringen om att det är orimligt att en och samma regering har en miljöbilsdefinition när det gäller biltullarna och en annan när det gäller miljöbilspremien. Jag kan lova att om jag kunde ändra på detta så skulle det varit gjor för länge sedan. Samma sak gäller dubbdäcken. Om vi i Stockholm stad skulle ha möjlighet att förkorta tiden för dubbdäcksanvändning så skulle vi gjort det för länge sedan.

Men detta är ju en del av utmaningen i politiken – att kunna kommunicera på ett sätt som gör att människor förstår hur saker och ting hänger ihop.

Imorgon bitta reser jag till bryssel för att träffa företrädare för kommissionen, parlamentet, svenska representationen och ambassaden mfl. Det är viktigt att vara uppdaterad på vad som händer i Bryssel. Inte minst på miljöområdet eftersom det påverkar oss i stor utsträckning. Återstår att se om det blir tillfälle att skriva från Bryssel.
/

På väg för att tala på Essingemoderaternas årsmöte ikväll. Det ska bli kul att få berätta om allt positivt som händer i Stockholm. Ett exempel är att socialbidragsberoendet har inte varit så lågt sedan 1982. Det är senast som andelen stockholmare som hade socailbidrag låg under 5 procent. Idag är det 4,6. Bostadsbyggandet rullar på för fullt. 30.000 stockholmare har anmält intresse för att friköpa lägenheter. Nästan åttahundra personer av stadens anställda har gått på möte för att lära sig mer om hur man knoppar av verksamheter. 140 ansökningar om avknoppning har inkommit.

Ekonomin i staden går bra. Den skattesänkning som stockholmarna har fått om 50 öre innebär, tillsammans med de övriga skattesänkningar som skett, att en sjuksköterska faktiskt har fått en extra månadslön efter skatt 2008 jämfört med 2006. Kort sagt finns det mycket positivt att berätta om.

En annan sak som jag välkomnar är att Åsa Torstensson nu verkar öppnar för att ändra lagstiftningen så att vi kan få differentierade tider för dubbdäcksanvändningen. Det är klokt – för det ser ju faktiskt olika ut i olika delar av landet. Åkte med en taxichaufför häromdagen som var mycket upprörd över alla bilister som kör omkring med dubbdäck på stockholms gator trots att det inte finns en gnutta snö.

Tullen har föreslagit att dess verksamhet i Kapellskär ska avvecklas. Detta har föranlett riksdagsmannen Jan-Emanuel Johansson att ställa en fråga till miljöminister Andreas Carlgren. Varför fråga Carlgren om nedläggning av tullen frågar vän av ordning. Jo det är nämligen så att den tullklarering som idag sker i Kapellskär av bl a ryska lastbilar ska flyttas till Arlande om förslaget blir verklighet. Tullen i Kapellskär har tittat på vad denna förändring innebär och konstaterar att det ur ett miljöperspektiv inte är särskilt bra. Effekten blir nämligen att ca 20.000 ryska långtradare, av skiftande miljöstandard, ska hänvisas till klarering i Stockholm eller Arlanda. En körning till Arlanda innebär en omväg om 31 km/lastbil. De lastbilar som väljer att köra till Arlande kommer att belasta Arlandas utsläppsrätter och kan därmed innebära ett hot mot Arlandas utveckling. De frågor som miljöministern har att svara på är mycket relevanta tycker jag –
1. Avser miljöministerna att ta ett initiativ till att tullens förändringar ska få en negativ miljöpåverkan på Stockholmsregionen och Arlanda?
2. Vad kommer miljöministern att ta för initiativ för att tullen av miljöskäl ska behålla sin verksamhet i Kapellskär?

Min uppfattning är att det verkar helt tokigt – inte bara av miljöskäl, att avveckla tullverksamheten i Kapellskär. Det kommer 196.000 lasbilar/år till hamnen och den är Sveriges femte största hamn för rullande enhetsgods. Därtill en EU-gräns och allt vad det borde innebära i form av gränskontroll.

Jag ser fram emot ett klokt svar från miljöministern på denna viktiga fråga.
/

I dagens SvD kan man se braskande rubriker om att ”Fortum slapp miljökrav – politikerna körde över miljöförvaltningen” Sedan hävdas det att vi politiker gick emot den egna förvaltningen när det gäller miljökraven – underförstått att vi lindrade dem. Sakförhållandet är följande:

Självfallet är det angeläget att läckaget av växthuspåverkande gaser från stadsgasnätet minskar. De slutliga villkoren som Fortum nu fått av miljödomstolen innebär tätningsåtgärder för drygt 600 miljoner kronor som får till följd att läckaget av växthusgaser minskar motsvarande utsläpp från 7~800 bilar och en volymminskning av gasläckaget med 60 procent. I december 2006 hade miljö- och hälsoskyddsnämnden ett ärende som gällde ett remissyttrande till miljödomstolen avseende dessa villkor för läckaget från stadsgasnätet. Nämnden hade då endast att ta ställning till villkor för att minska verksamhetens miljöpåverkan.

Miljödomstolen fattar det slutgiltiga beslutet (se ovan) om villkor men brukar be berörda om yttranden över verksamhetsutövarens (som i detta fall är Fortum) tillståndsansökan. I ärendet hade Miljö- och hälsoskyddsnämnden att ta ställning till villkor för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Eventuell brand- eller explosionsrisk till följd av ett läckande nät var inte föremål för denna nämnds prövning. Gasverksamhetens miljöpåverkan är utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Gaserna är inte hälsoskadliga men klimatpåverkande och ska därför reduceras.

Villkor för miljöfarlig verksamhet prövas utifrån miljöbalkens bestämmelser. Miljöbalken anger att de åtgärder som vidtas till skydd för miljön skall stå i proportion till de kostnader som åtgärden innebär. Det är mot bakgrund av detta som miljö och hälsoskyddsnämndens remissvar till miljödomstolen måste ses. Miljö- och hälsoskyddsnämnden delade förvaltningens uppfattning om att kraftiga reduktioner av gasläckaget måste till och ansåg att läckaget ska minskas med fyrtio procent till 2020. Vi instämde också i att det måste ske i uppföljningar i fyraårsintervaller för att säkerställa att det faktiskt sker en minskning till den nivå som såväl förvaltningen som nämnden är överens om.

Nämnden ställer samma tuffa krav på utsläppsminskning som förvaltningen. Det tidningen gör en stor sak är huruvida utsläppen ska innehållas med ett gränsvärde eller ett riktvärde. Nämnden ändrade beslutsförslaget från gränsvärde till riktvärde. I artikel påstås det felaktigt att ett riktvärde är en rekommendation. Det går inte att komma runt ett riktvärde.

Överskrids ett riktvärde ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder och är åtgärderna inte tillräckliga kan verksamhetsutövaren åtalas. Skillnaden är att ett gränsvärde inte ens får överskridas en gång och för att säkerställa att så ej sker måste mätningar ske kontinuerligt. Detta kan vara ett lämpligt krav när det rör sig om en skorsten men blir i praktiken väldigt svårt i ett stadsgasnät. För att tillförsäkra sig om samma utsläppsnivå skulle kostnaden nära nog fördubblads. Mot bakgrund av detta ansåg inte miljö- och hälsoskyddsnämnden att nyttan stod i proportion mot kostnaden. Vilket är en viktig faktor som ska beaktas enligt miljöbalken.

Miljödomstolen gjorde uppenbarligen samma bedömning eftersom den inte ändrade på villkorskraven utan gick på nämndens remissvar. Detta trots att länsstyrelsen i sitt remissvar ansåg att det skulle vara ett gränvärde. Det är således miljödomstolens slutgiltiga bedömning som är det intressanta. Och deras bedömning var uppenbarligen att miljökraven var tillräckligt tuffa för att vara förenliga med miljöbalkens bestämmelser.

Miljöförvaltningen ska självfallet i sin tillsyn löpande säkerställa att Fortum lever upp till dessa tuffa villkorskrav på verksamheten.
/

DN hade idag en stor artikel om trängselskatterna i Stockholm. Det kommer säkert fler artiklar på detta tema.
Men dagens artikel följdes upp i morse på P1 där finansborgarrådet i Stockholm ”ställdes till svars” för trängselskatten i Stockholm och dess kostnader såväl under försöket som de kostnader som gäller idag för driften som påstods gälla enligt artikeln.

Jag måste erkänna att jag blev ganska förvånad över att reporten uppenbart var okunnig (eller också spelade hon bra) om att det är staten som har ansvaret för trängselskatterna i Stockholm. Det är riksdagen som har fattat beslut om att de ska införas och det är staten via bla Vägverket som har hand om driften. Så det var helt fel att ställa frågor till Kristina Axen Olin om vad hon tänker göra för att minska kostnaderna. Vilket också Kristina framförde vid ett antal tillfällen under intervjun. De frågor som ställdes till henne om hur trängselskattesystemet fungerar och kostar borde ha ställts till en företrädare för regeringen.

Men inslaget var illustrativt. Jag var väl medveten om att det finns en stor okunskap hos allmänheten om vem som har ansvaret för trängselskatterna i Stockholm. Det kommer tex ofta mail om att staden borde höja biltullarna och då får man svara att det är riksdagen som beslutar om detta och att staden inte har någon beslutanderätt i frågan. Men att denna okunskap om sakförhållandena också fanns bland nyhetsjournalister som jobbar med sakfrågan kände jag inte till. Men man lär sig något nytt varje dag.

Stockholmshamnar bidrar till att minska koldioxidutsläppen genom att ansluta sig till fjärrvärmesystemet. 90% minskning av fossila bränslen är resultatet av denna investering.
/

Tisdagar är företagsbesöksdagar. Alltid lika stimulerande. Idag var jag och besökte Högbytorp, Ragn-Sells anläggning i Bro. När den anlades på 1960-talet kallades den förmodligen för soptipp. Idag är det en mycket avancerad anläggning som hanterar allt från jordrening till, oljekompostering, industrislam, askbehandling, läkemedelsfragmentering, kompostering, bränseltillverkning mm. Gas utvinns också ur den gamla deponin. Gasen säljs och används även för uppvärmning av de egna fastigheterna.
Sanering av förorenad mark, avfall från biltvättar, bensinstationer, matavfall, däck, papper är bara några exempel på verksamheter som äger rum här. Intill finns Sätra Gård där Glasbruket ligger. Där tillverkas produkter av returglas. Om man vill se hur glasblåsning går till i praktiken så kan man passa på att besöka Sätra Gård.

Bengt Sandell, VD för Högbytorp visade glatt runt på anläggningen. 330 bilar passerar/dag infarten till Högbytorp lastade med 2000 ton material som ska sorteras och behandlas.

Ragn-Sells omsätter drygt 4 Mdr kronor och har verksamhet i Sverige, Baltikum, Polen, Norge och Danmark. Företaget är ett familjeföretag. I tre generationer har familjen Sellberg verkat inom transport och sop- och numera kretsloppsverksamhet.

Dagen avslutades med sammanträde i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ett fullmatat sammanträde där vi bl a fattade beslut om etik- och miljökrav vid upphandling av bränslen. En rapport om bl a triclosans miljöfara kommer att skickas till stadens stadsdelsnämnder mfl för att uppmärksamma upphandlarna på att stadens miljöprogram anger att man bör välja miljövänliga alternativ istället för produkter som innehåller triclosan. Det gäller bl a ett antal tandkrämer som innehåller detta ämne som inte kan hanteras av reningsverken och därmed blir en miljöfara i stadens vattendrag.

/

Trafikutskottet hade hearing om förnyelsebara bränslen idag. Två forskare från Lund och KTH har skrivit en rapport om förnyelsebara drivmedels roll för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Det var stor uppslutning antalsmässigt på hearingen. Rapportens slutsatser var att om man ska lyckas nå målet en 80-90% reduktion av växthusgaserna till 2050 så krävs det en kombination av följande:
– kraftfull teknikutveckling i alla samhällseektorer
– en betydande ökning av mängden koldioxidneutral energi
– att den snabba volymtillväxten av flygresande, vägtransporter och övrig resursintensiv konsumtion bryts.
Biodrivmedel kommer även på lång sikt att endast räcka till en begränsad del av transportsektorns behov.

Elkraft framfördes av en talarna som ett mycket kraftfullt alternativ till oljebaserade bränslen, då framförallt kärnkraft och el- eller sk plug-in bilar.

Det vare ett intressant seminarium som visar att det inte är helt enkelt att bara växla från oljebaserad energiproduktion till annan . Biobränslen kan utgöra en del men det behövs så mycket mer för att klara utmaningen att avveckla oljeberoendet. Inte minst är teknikutvecklingen en absolut nödvändighet.

Övriga delen av dagen har ägnats åt styrelseinternat med Stockholmshamnar. Det är många intressanta projekt på gång och styrelsen måste vara väl uppdaterad på läget. Därför är dessa årliga genomgånga av aktuella frågor oerhört viktiga. Hamnen har kommit att bli en viktig aktör i stadens utveckling. Det känns väldigt kul. Att Stockholm historiskt är en sjö- och hamnstad råder det ingen tvekan om och min ambition är att detta ska gälla även framgent. Utan handel, sjöfart och hamnen skulle Stockholm se helt annorlunda ut än dagens Stockholm.

/