Ulla Hamilton om…..

Detta är rubriken på en intressant forskningsrapport som presenterades på SNS på fredagen. Rapporten tar upp ett angeläget problem och analyserar vad som kan göras för att minska studiegapen mellan inrikes och utrikes födda. Det var även en debattartikel i fredagens SvD där resultaten presenterades.

Rapporten innehåller välkända rekommendationer som tex att ha ordentlig koll på kunskapsnivåerna, att att det kan behövas mer undervisningstid, läxhjälp mm. Med forskarna har också studerat vilken betydelse som faktorer som föräldrars socioekonomiska nivå, bostadsområdet, valet av skola, och grundskolebetyg. Forskarna konstaterar att om man kontrollerar för socioekonomisk status reduceras studiegapet med 65 procent. Om man kontrollerar för bostadsområde så halveras gapet. Familjebakgrunden har alltjämt stor betydelse. Det har många rapporter visat. Skolans kompensatoriska uppdrag är svårt att uppnå. Inte minst när det gäller elever som kommit från vårt land under sin grundskoletid.

Mot bakgrund av regeringens tal om att vi har en kraftigt ökad skolsegregation och att friskolor ska förbjudas att ha kö och att lottning ska införas för att alla skolor ska ha en ”allsidig social blandning” så är följande citat från forskningsrapporten mycket intressant. En likvärdig skola handlar om att se till att ha fokus på kunskapsresultaten.

Ordförandena för det två lärarfacken skriver idag på DN debatt och vill förbjuda friskolor att ha kötid som urval till sina skolor. Man kan förundras över fackens prioritering av fråga. I ett läge där svensk skola minst sagt har ett stort antal problem så väljer de just denna fråga – förbjud kö. Något som framförallt handlar om ett antal mycket populära friskolor i storstadsområdena.

idag går 15 procent av grundskoleeleverna i friskolor, dvs 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Det saknas inte problem för svensk skola

• Lärarbristen är gigantisk och allt talar för att den bli än värre
• Det saknas över 1000 skolor under de kommande åren
• 17.500 elever lämnade grundskolan utan behörighet till gymnasiet i våras
• Trots miljardsatsningar i form av extraresurser till skolor i utanförskapsområden så blir inte resultaten bättre
• Skillnaden mellan bra och dåliga skolor ökar i Sverige

Listan kan göras längre men jag tror att de flesta håller med mig om att lösningen på dessa stora utmaningar heter knappast avskaffa köerna till friskolorna. Lösningen heter inte heller att friskolor ska införa närhetsprincipen eller att skolplatserna ska fördelas genom lottning.

När ska lärarfacket ta ansvar för ett helhetsperspektiv över svensk skola? Är denna fixering på friskolor ett sätt att försöka att vrida bort fokus från det som är de verkliga problemen? Att alltför många svenska skolor levererar ett dåligt resultat. Att det saknas ett tydligt ledarskap i många skolor och att det systematiska kvalitetsarbetet inte fungerar.

Jag har i vart fall skrivit en replik på deras debattartikel.

https://www.dn.se/debatt/lottning-far-foraldrar-att-kanna-sig-maktlosa/

 

”Jag önskar någonstans att vi kunde ha en tydligare diskussion och debatt om kvalitén i skolorna snarare om vilken form skolorna bedrivs i. I slutändan handlar det inte om det står ett AB eller KB eller ekonomisk förening bakom bolagsnamnet utan att barn och unga får den utbildning de har rätt till.”  Detta säger Patrick Gladh i en intervju i Expressen GT. 

Jag håller verkligen med honom – det är sorgligt.

Vem är då denne Patrick Gladh? Ja inte vem som helst. Han var ett av de namn som diskuterades när det förra året var strid om (s)-ordförandeposten i Göteborg. Han var ordförande i en stadsdelsnämnd och ledamot kommunfullmäktige i Göteborg. Men nu tvingas han att lämna – för att han vill starta en friskola som är ett AB.

Socialdemokraternas gruppledare motiverar detta på följande sätt:

”Patrick Gladh har beslutat sig att starta en vinstdriven friskola i aktiebolagsform. Det är bakgrunden.” Attenius fortsätter; ”Man kan driva det här i stiftelseformer eller andra organisationsformer, men här är det ren traditionell aktiebolagsform. När jag säger att jag sätter välfärden först menar jag verkligen det. Och det går före vinstjakt och då blir det oförenligt med att driva en vinstdriven skola i aktiebolagsform.”

Intressant utrensning av en ledamot som Göteborgarna valt i kommunvalet.

Hur låg kan toleransnivån bli? Ska inte någon s-politiker kunna bedriva välfärdsföretag i AB-form?

Jag måste säga att jag häpnar. Det vore intressant att veta vad landets statsminister tycker i denna fråga – håller han med om att det är oförenligt med ett förtroendeuppdrag inom (s) att driva välfärdsföretag i AB-form?

/

 

Dagens Arena är upprörd över att konkursboet efter JB-konkursen har fått rätt i förvaltningsdomstolen. Domstolen har konstaterat att Halmstads kommun, där bl a tidigare ministern Aida Hadzialic (s) var kommunalråd, har betalat för låg skolpeng till JB. Konkursboet har därför drivit frågan om att Halmstad kommun inte följt lagen om lika villkor då den skolpeng som JB fick 2010-2012 var för låg. Dagens Arena skriver ”Faktum är att det inte var någon skillnad på skolpengen mellan de kommunala och privata gymnasieskolorna i Halmstad,. Tvärtom var nivån identisk. Men konkursboet har upptäckt att de kommunala gymnasieskolorna gick med ett underskott under perioden 2010-2012 och anser därför att John Bauer-skolan blev missgynnad.”

Exakt – lagstiftningen är solklar här, vilket också domstolen konstaterar. Om kommunens skolor går med underskott så ska friskolorna kompenseras via skolpengen eftersom det ju de fakto är ett ekonomisk t tillskott till de kommunala verksamheterna. Göteborgs kommun är ett föredöme i denna del. De gör en avstämning mot bokslutet och visar det sig att det är underskott så kompenseras friskolehuvudmännen med automatik för detta. Tyvärr är det många kommuner som inte följer lagen i denna del, vilket drabbar många friskolor och ytterst de elever som går i dessa skolor.

Dagens Arena och även Hallandsposten förfasar sig nu över det faktum att konkursboet driver frågan om rätt skolpeng. Det hade varit mer klädsamt om de var upprörda över det faktum att Halmstad kommun, och tyvärr också många andra kommuner, inte följer lagen när det gäller lika villkor och skolpengen. Exemplet Halmstad, visar ju att elever som valt en friskola har fått en lägre skolpeng än de som gått i en kommunal skola. Hur rättvist är det?

Dagens Arena hävdar att ”Näringslivets lobbyister har lyckats att påverka lagarna till den grad att de vinner den ena juridiska tvisten efter den andra.” Som utbildad jurist så kan jag konstatera att konkurslagstiftningen ålägger konkursförvaltaren/konkursboet att minimera förlusterna i konkursboet. Det som nu sker är att man lever upp till denna skyldighet och förhoppningsvis kan konkursboets uppfyllande av denna lagliga förpliktelse leda till att de som förlorat pengar i konkursen kan få tillbaka en summa. Detta har inte ett dugg med framgångsrik lobbyism att göra – det handlar om att konkursboets förvaltare sköter sitt jobb.

Dagens Arena hävdar att JBs konkurs innebar att 11.000 ställdes på bar backe och att många lärare förlorade sina jobb. Den som läser konkursförvaltarens berättelse ser att detta inte stämmer, där ges den korrekta bilden. Konkursen skedde efter vårterminens slut. Men arbetet med att hitta lösningar för elever och lärare påbörjades innan terminsavslutningen av det enkla skälet att man var mån om att alla skulle ha en plats till höstterminen.

När höstterminen började hade alla elever en ny skolplats och kunde fullfölja sin utbildning. De allra flesta fortsatte att gå i en friskola och flera av de skolor som ingick i JB-konkursen lever vidare med nya ägare. Det finns många felaktigheter som florerar kring JBs trista konkurs. Därför vill jag avsluta detta inlägg med att citera från den rapport som Axcel sammanställde i oktober 2013 ”Om Axcels investering i John Bauer Organization och avvecklingen av JB Education”.

Där framgår bl a följande:

”Det visade sig till slut att för fyra gymnasier fanns det inga nya huvudmän som var beredda att ta över elever och lärare. Det handlade om Hässleholm, Ängelholm, Jönköping och Åkersberga. Men genom hårt arbete från en rad aktörer: kommunernas tjänstemän, studievägledare, JBs medarbetare och många andra var till slut lösningar klara i början av juni även för dessa skolor. Samtliga elever i Ängelholm, Hässleholm och Jönköping kunde erbjudas plats på de kommunala gymnasierna. För JB Roslagen i Åkersberga löstes det genom att Skärgårds-gymnasiet ansökte om tillstånd från Skolinspektionen att driva programmen vidare, och därmed tog man i praktiken över eleverna.

I Halmstad fanns det en överenskommelse med skolans rektor som var beredd att ta över driften. Dessvärre visade det sig inte vara möjligt att fullfölja den lösningen och någon ansökan lämnades aldrig in till Skolinspektionen. Samtliga elever fick sedan plats vid andra fristående och kommunala skolor i Halmstad och närliggande kommuner.”

”Av de 23 JB-gymnasieskolorna och fyra grundskolorna som inte var berörda av något avvecklingsbeslut i februari 2013, kunde 18 gymnasieskolor drivas vidare med nya huvudmän, och samtliga grundskolor. Det betyder att av de cirka 8 400 elever som hösten 2013 hade tänkt gå på någon av dessa skolor kunde nära 7 500 elever fortsätta som planerat i augusti. Nio av tio elever kunde alltså gå kvar. ”

”Men av de ca 900 elever som berördes kunde en stor del fortsätta på sina valda program tillsammans med sina tidigare klasskamrater, eftersom andra skolor fick tillstånd av Skolinspektionen att ta över hela program. Övriga erbjöds plats på närbelägna kommunala gymnasieskolor – inte minst tack vare hårt arbete från en rad samverkande aktörer i berörda kommuner och på skolorna.”

Den som är intresserad av att läsa mer om JB, tex Axcels rapport eller Konkursförvaltarens rapport, är välkommen att maila mig på ulla.hamilton@friskola.se

Det är väl en from förhoppning – men vore det inte trevligt om även Dagens Arena kunde sälla sig till de som anser att det är rimligt att skolpengen är densamma oavsett om individen väljer en friskola eller en kommunal skola. För det är ju detta som Konkursboets agerande i grunden handlar om. De elever som valde JB fick med sig en lägre skolpeng än om de valt en kommunal skola..

Varning – långt men relevant inlägg.

På fredagskvällen såg jag ett nyhetsinslag från Storvretskolan i Botkyrka. Den skola som under flera år tillåtits prestera helt undermåligt utan att ansvariga politiker agerat. Till slut ingrep Skolinspektionen och såg till att skolledningen byttes ut och nu vittnar eleverna om att det är en helt annan stämning på skolan. Skolan verkar vara en bra arbetsplats för såväl elever som lärare. Jag förundras lite av att inslaget inte innehöll någon intervju med ansvarig politiker kring varför det har fått gå så lång och varför ingen ingrep innan Skolinspektionen.

”Jag har läst samtliga rapporter från Skolinspektionen om Storvretskolan. Det är som att ta del av en resa rakt ner i en mörk avgrund. Varför drog ingen i handbromsen tidigare?” så skriver Hamid  Zafar i Expressen i november 2019. På samma webbsida kan vi läsa artiklar om hur det var på skolan. Det är faktiskt obegripligt hur detta kan ha fått fortgå.

Problemen i Rosengårdsskolan i Malmö visade på samma brister från ansvariga politiker. Tidningen Grundskolan visade nyligen att trots miljarder till skolor i utanförskapsområden så blir inte resultaten bättre. Ofta hänvisas det till 2015 års flyktingströmmar som förklaring. Men problemen fanns redan innan.

I avgångsklasserna våren 2019 klarade 35,4 procent av eleverna i samtliga 60 utsatta områden inte av att få gymnasiebehörighet. För läsåret 2014/2015, dvs 5 år tidigare, var andelen samma. De utsatta områdena delas upp i tre kategorier – ”särskilt utsatt”, ”riskområde” och ”utsatt område”. I de 22 särskilt utsatta områdena gick 40,5 procent ut högstadiet utan gymnasiebehörighet. Läsåret 2014/2015 var siffran 38,1 procent.

Forskaren Maria Jarls kommentarer i denna TT artikel är också talande, det handlar om ledarskapet i skolan. Frågan inställer sig – Vad gjorde ansvariga politiker när de såg resultaten 2014/15?

Tommy Wallster, fd chef på SCB, skrev en mycket intressant artikel i Dagens Samhälle i förra veckan. Rubriken väcker intresse: Invandrarelevers skolsegregation har minskat. Han har analyserat bl a analyserat Skolverkets statistik. Han skriver;

”De resultat jag lyfter fram avviker en del från den gängse bilden och därmed debatten kring svensk skola. En debatt där det till exempel ofta hävdas att skolsegregationen för elever med invandrarbakgrund ökar, trots att Skolverkets siffror visar på motsatsen.”

Han avslutar artikeln med följande:

”För en bred, ärlig och nyanserad debatt är det av största vikt att all seriös forskning uppmärksammas. Om inte riskerar vi att fokusera på fel saker i bedömningen av svensk skola. Och därmed vilka åtgärder som krävs.”

Jag kan inte annat än att hålla med. Vi vet alla att det finns problem i grundskolan. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Det är också där som de största problemen finns, bristande ledarskap, dålig koll på elevernas kunskapsnivå och bristande ordning och reda. Det visar också Skolinspektionens rapporter, även om de inte inspekterar kommunala skolor lika ofta som friskolor. En prioritering som man kan fundera över mot bakgrund av hur det ser ut med kunskapsresultaten.

Hur prioriterar då ansvarig minister i detta läge? Hennes partikamrater har ju och är ansvariga skolhuvudmän i många kommuner. I veckan skrev hon följande FB-inlägg. Jag överlåter till läsaren att bedöma om hon har fokus på rätt problem i skoldebatten. Lever hon upp till Tommy Wallsters förhoppning?

 

Igår presenterade Tidningen Grundskolan en mycket intressant rapport om hur skolresultaten har utvecklats i de sk utsatta områdena. Områden som har stora sociala problem och som också har fått mycket extra resurser för att hantera dessa i bl a skolorna. Resultaten är beklämmande. Trots miljardstöd från stat och kommuner lämnar minst var tredje elev grundskolan i dessa områden utan behörighet till gymnasiet- inga bättre resultat i skolan. Utbildningsministerns kommentar till detta är talande – hon talar om att det ska satsas mer pengar. Forskaren Maria Jarl, som ju har analyserat skillnaden mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor, konstaterar att det inte handlar om bara pengar. Det handlar också om hur man jobbar och att man vet hur pengarna ska användas.

Hamid Zafar, fd rektorn på Sjumilaskolan, talar om vikten av att ha höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund. Han har myntat begreppet ”de låga förväntningarnas rasism” och konstaterade att i ett TT-meddelande ”Det var genom att satsa på det grundläggande – undervisningen – som man lyckades förbättra skolresultaten. ”

Utbildningsministern och många andra i skoldebatten hävdar alltid att friskolorna är en av orsakerna till de dåliga resultaten i svenska skolor. Men det är ett ohistoriskt perspektiv. Idag skriver jag i Expressen och påminner om hur det var för 30 år sedan. Expressen hade i september 1990 en artikelserie om problemen i den svenska skolan – vi känner igen dem alla. Betygsinflation, stökiga skolor och inte minst att skolan misslyckas med det kompensatoriska uppdraget. Det finns bara en skillnad – då fanns inte friskolorna.

Jag tycker det är helt ofattbart att denna utveckling med dåliga skolresultat har fått fortgå – år ut och år in. Varför har inte mer hänt? Maria Jarl m fl har i boken ”Att organisera för skolframgång” och i forskningen visat vad som behövs för att skolan ska kunna leva upp till det kompensatoriska uppdraget. Det finns skolor runt om i landet som är goda föredömen, oavsett var eleverna kommer ifrån. Jag bloggade om Fridaskolan nyligen, vi har en intressant intervju med Kringlaskolans rektor som verkar i ett Ronnaområde i Södertälje. Varför ska det vara så svårt att i debatten lyfta dessa goda exempel och se till att andra lär av de framgångsrika?. De om något borde väl vara en ministers uppgift, snarare än att misstänkliggöra friskolorna.

Hur många elever hade vi inte kunnat ge en bättre start i vuxenlivet om svensk skola lärt av de framgångsrika, och av den forskning som så tydligt visar på vikten av goda förväntningar på alla lärare och elever – oavsett deras bakgrund?

Förhoppningsvis kan debatten nu få ökat fokus om HUR jobba för att öka varje elevs kunskapsnivå.

Sitter på tåget på väg hem efter en givande dag i Göteborg. På förmiddagen besökte jag Fridaskolan, Hisingen. Det är en relativt ny skola, drygt 5 år, förskoleklass till åk 9 med ca 600 elever. Fridaskolan, som finns på flera orter i Västsverige, har som devis att de utbildar tågluffare. De har utarbetat en gemensam kunskapssyn och ett väl fungerande kollegialt samarbete. Det framkom tydligt när jag fick träffa några av medarbetarna. Rektorn har jobbat på skolan sedan den startade och totalt har hon haft Fridaskolan som arbetsgivare i ca 25 år. Skolan har kö och de har inte heller problem med att rekrytera lärare. Jag undrar hur många grundskolor som kan berätta att de har spontanansökningar från legitimerade lärare.

Bilden av att det är ett väl fungerande kollegialt arbete förstärktes när jag träffade några elever. De lovordade sina lärare, underströk att det var bra att det var tydligt att lärarna samarbetade över ämnesgränserna. Att relationen mellan lärare och elever är god var uppenbart när jag gick runt i skolan. Den kultur som byggts upp i skolan har inte kommit av sig självt, det har krävt mycket samarbete och samverkan mellan alla som jobbar i skolan. Men nu är den etablerad och det är tydligt för alla elever. Att barn från förskoleklass till åk 9 träffas i skolan påverkar också skolmiljön, de äldre eleverna känner att de måste vara goda föredömen.

Anna Ekström borde besöka Fridaskolan så får hon på plats se resultatet av det arbete som hyllats av Skolinspektionen i deras kvalitetsgranskning. Fridaskolan har mycket att lära andra skolor om vilken betydelse ett strukturerat arbetssätt och en god arbetsmiljö har för alla som finns på en skola.

På eftermiddagen besökte jag LM Engströms gymnasium. En kristen skola som verkat i snart 100 år. Den skolan besökte Anna Ekström efter det hon gav en utredning i tilläggsuppdrag att fram ett etableringsstopp för konfessionella skolor. Den utredningen överlämnades för några veckor sedan. Utredaren tydliggjorde att detta riskerar att bryta mot bl a europakonventionen för mänskliga rättigheter, näringsfriheten mm. Detta kommenterade utbildningsministern, tillika fd SACO-ordföranden, med att det kan man nog ” trixa sig förbi”. Också en intressant inställning från en jurist.

Skulle ”trixandet” lyckas och riksdagen besluta om ett etableringsstopp så innebär det att LM Engströms gymnasium, och alla andra friskolor, varav de allra flesta är kristna, inte kan växa. Detta innebär givetvis att många är oroliga inför framtiden. Det blir viktigt vad remissinstanserna säger. Förhoppningsvis har de större respekt för svensk grundlag och europakonventionen än vad landets utbildningsminister ger uttryck för. Även landets Ärkebiskop har engagerat sig i denna fråga, som ju i grunden handlar om religionsfrihet.

Jag hann också med en fika med Göteborgs skolansvariga kommunalråd Helene Odenjung. Det ska bli intressant att följa den förändring av skolpolitiken som nu genomförs. Nu ska det bli fokus på ledarskap och kunskapsutveckling i Göteborgs skolor. Det är inte en dag för tidigt. Alla elever har rätt till en bra skolgång, så har det inte alltid varit. Och de har infört aktivt skolval i Göteborg.

Jag får ofta frågan att det är väl skönt nu när vinstfrågan är avförd från dagordningen. Då kan friskolorna få jobba i lugn och ro. Inget kunde vara mer fel. Januariöverenskommelsen anger visserligen att vinstfrågan är avförd från dagordningen men sällan har jag sett någon minister lägga ner så mycket kraft och energi på att motarbeta friskolor som Anna Ekström. 4 av 5 elever går i kommunala grundskolor och många skolor har enorma problem med resultaten. Mycket av resultatet har sin grund i ett dåligt ledarskap i skolan, brist på ordning och reda och bristande uppföljning. Det behöver man bara läsa Skolinspektionens rapporter för att inse. Men ministern fortsätter idogt att opinionsbilda mot friskolorna.

Jag noterar nu också att Expressen väljer att fokusera på det som de kallar ”elitskolorna” och skriva om ”avslöjande reportage inifrån”. Det är lätt att inse varför en kvällstidning väljer att fokusera på skolor som de kallar ”priviligierade” för varför skulle man annars använda beteckningen ”elitskolor”? Men man kan fråga sig varför de skolor som levererar undermåligt, skolor där elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet aldrig är intressanta att granska. Det är  enkelt att se vilka det är, att titta på hur det sett ut år efter år. Allt finns på Skolverkets hemsida. Varför är det inte lika ”flashigt”  att granska de som lägger en dålig grund för elevernas framtid?

Är dessa elever inte ”fina nog” för att bry sig om? Är ett dåligt resultat ursäktat bara för att det är kommunala skolor med elever med svag bakgrund? Det spelar roll hur man jobbar i en skola, visst spelar det också roll vilken bakgrund som eleverna har. Men det är inte ödesbestämt att elever från låginkomsttagarhem ska lämna grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

Om media verkligen vill bidra till att fokusera på grundskolan så borde de granska de skolor som presterar dåligt, granska kommunala skolor där 4 av 5 elever går och där vi återfinner en stor del av problemen i svensk skola. Det finns mycket forskning på detta område, hur framgångsrika skolor jobbar.

För att citera Skolverkets generaldirektör, mer resurser är inte alltid lösningen på problemen utan det handlar också om hur resurserna används. Så Expressen mfl – vänd blicken och börja granska där ni verkligen kan bidra till att göra skillnad – granska hur det fungerar i skolor som underpresterar.

Som sagt 4 av 5 grundskoleelever går i kommunala skolor. Kan vi vända utvecklingen där så kommer det att göra stor skillnad. Och då handlar det inte om att byta ut eleverna utan om att jobba på det sätt som vi vet ger en framgångsrik skola. Oavsett elevernas bakgrund. Ministern borde också fokusera mycket mer på varför det inte fungerar i många skolor i stället för att jaga friskolor. För det är inte friskolorna som är problemet i svensk skola, det är att alltför många skolor inte klarar sitt uppdrag.

/

En politiker måste ta ansvar för att det finns belägg för det som verksamheter anklagas för. MUF-ordföranden pekade nyligen ut två friskolekoncerner och hävdade att de inte ”har inte byggt upp sin undervisning i linje med evidensbaserade forskningsmetoder. Och gymnasieeleverna på Jensen går antingen förmiddagar eller eftermiddagar, det är inte heldagar som på i princip alla andra gymnasieskolor i Sverige”

Det sägs ofta att ungdomspolitiker måste få ta till lite extra -”det är deras roll”. Men det måste ju finnas gränser även för detta. Förbundet har tidigare reagerat på när statsråd har ”pekat finger” åt enskilda friskolehuvudmän för att de inte agerar rätt enligt statsrådets uppfattning. Rätt enligt lag – men inte enligt statsrådet.

Jensen reagerar nu på MUF-ordförandens påståenden och skriver i sitt pressmeddelande; 

Läser dagens mediasammanställning och konstaterar att socialdemokraternas offensiv mot friskolor och då framförallt de som är AB, fortsätter på bred front i landsortspressen. Jag måste säga att det är rätt anmärkningsvärt. Men de behöver uppenbarligen en konflikt för att mobilisera till bättre opinionssiffror och då blir det populära friskolor som blir måltavla.

Samtidigt kan jag konstatera att en av de friskolehuvudmän som (s) riktar sin kritik mot nu åter tydliggör att de villigt delar med sig till sina kollegor i branschen. AcadeMedias intranät är sedan flera år öppet för alla som vill ta deras av deras arbetssätt, kvalitetsarbete mm. Nu när pandemin slår hårt mot landet och när regeringen meddelat att man gör det möjligt för landets skolhuvudmän att genomföra distansundervisning för landets högstadieelever, visar AcadeMedia i handling att de vill bidra i arbetet för att stärka medarbetarna runt om i landets skolor.

Vad menar jag med detta? AcadeMedia har en egen intern akademi för kompetensutveckling, AcadeMedia Academy. När pandemin drog igång i början på 2020 så bestämde de sig för att ta fram en rad digitala utbildningar och insatser för att stötta sina pedagoger, ledare och andra medarbetare i pandemins spår. Nu har de tillgängliggjort stora delar av det materialet så att alla som vill kan ta del av det via nätet. Ett lysande exempel på hur stora skolhuvudmän kan bidra till att stötta och hjälpa alla andra i den tuffa situation som nu råder runt om på landets skolor.

På deras hemsida berättar Frida Gustafsson Wennö, produktionschef på AcadeMedia Academy att de, i samarbete med Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, tagit fram forskningsbaserade råd och verktyg för ledare. Ett stöd för att kunna navigera och komma starka ur krisen. AcadeMedia delar nu med sig av detta och de hoppas att många, inte bara skolledare och pedagoger, kommer ha stor nytta av utbildningens material och filmer.

Våren 2020 tog AcadeMedia Academy även fram ett antal filmer där lärare delade med sig av hur de ställde om till fjärr- och distansundervisning. Även dessa, samt tex teman som svåra samtal, tillgängliga lärmiljöer samt psykisk hälsa, finns det nu möjlighet att ta del av på deras hemsida. Ett förhoppningsvis välkommet erbjudande till alla de medarbetare i grundskolor som nu står inför att eventuellt behöva övergå till distansundervisning. Där finns tips som riktar sig både till pedagoger i grundskola och gymnasiet.

Jag förväntar mig inte att de ideologiskt förblindade ska erkänna att även friskolor som är AB kan bidra och fylla en viktig funktion i arbetet med att utveckla svensk skola och att de kan bidra till att eleverna runt om i landet får en så bra skolgång som möjligt under rådande pandemi.

Men ni andra kanske kan inse att det det finns ett genuint engagemang för svensk skola hos friskolehuvudmännen, oavsett om de har ett AB efter sitt namn eller ej. Och att det är genom att samarbeta och genom att dela med sig av erfarenheter som vi tillsammans kommer att rida ut denna prövning som pandemin innebär. Bombastiska påhopp som sprider felaktigheter om friskolor, från (s) politiker i landsortspressen, imponerar inte i detta läge.

/