Etikett: skolval

Publicerat

Välkommet förslag på kvalitetsindikatorer som visar att välfärdsföretag levererar kvalitet

I veckan har Svenskt Näringsliv presenterat rapporten ”Utfallskvalitet inom offentlig och privat välfärd” I rapporten presenterar forskaren Gabriel Heller Sahlgren kvalitetsindikatorer för vården, omsorgen och skolan. Han har använt offentlig data och presenterar i rapporten utfallet efter att ha jämfört kvalitet mellan privata och offentliga aktörer inom de tre områdena. Resultaten har rensats för så många strukturella faktorer som möjligt såsom tex vårdtyngd och socioekonomiska förutsättningar.

Resultaten är slående och illustrerar tydligt att debatten förmodligen skulle se helt annorlunda ut om den baserades på fakta. Argumentet att en privat driftsform leder till sämre kvalitet är helt enkelt inte sant.

Här är sammanfattningen av hans resultat:

  • Fokus läggs på faktiska utfall bland brukare – snarare än hur man använder olika resurser eller om man följer specifika processer – som på ett någorlunda sätt kan justeras för brukarsammansättning.
  • Resultaten visar att privata aktörer i en majoritet av fallen – men inte i alla – når högre utfall än offentliga, även när man tar hänsyn till sammansättningen av brukarna. Ofta är skillnaderna ganska små.
  • Inom vården är skillnaderna i praktiken helt till fördel för privata aktörer, även
    om alla skillnader inte är statistiskt säkerställda.
  • Inom skolan är utfallen bland fristående aktörer positiva kunskapsmässigt och vad gäller föräldrars attityder. Elevernas åsikter om offentliga och fristående huvudmän skiljer sig dock inte i genomsnitt.
  • Inom äldrevården är fristående aktörers utfall också över lag positiva, med några undantag. I två fall har offentliga utförare en liten fördel med statistiskt säkerställd marginal.
  • Det finns begränsningar med de indikatorer som lyfts fram – och de är inte heltäckande – men fördelen är att de till skillnad från de flesta utfallsindikatorer som finns offentligt tillgängliga i dag tar hänsyn till viktiga omkringliggande faktorer.

Det är välkommet med konkreta förslag på hur kvalitetsindikatorer kan utformas och att de mäter utfall. Det är ytterst märkligt att staten inte har tagit fram konkreta kvalitetsmått inom dessa områden. Det skulle verkligen ha underlättat debatten om välfärdsföretagandet. För fakta behövs i denna debatt som idag består av oerhört många myter och lösa påståenden.

Så läs rapporten!

/

 

Publicerat

Intressant artikel om underlag för skolval i Aftonbladet

Aftonbladet Plus publicerar idag en intressant lista över alla grundskolor i Sverige. De har sammanställt statistik från Skolverket över samtliga grundskolor i Sverige. Detta är en lättillgänglig sammanställning som enligt mig borde ha presenterats på Skolverkets hemsida för många år sedan. Det underlättar för föräldrar att göra ett välinformerat skolval. I Aftonbladets sammanställning har de tagit med vem som är huvudman för skolan, snittbetyg, resultat på nationella proven i åk 6 ock åk 9 samt och lärarnas utbildning.

/

 

Publicerat

Vi har inget val tack och lov

Läser krönikören Lisa Stevik i GP. Hon är lycklig över att slippa välja förskola och skola till sina barn. Hon skriver ”Efter en flytt till landet behövde vi plötsligt inte våndas över vilken skola som var bäst för barnen, för det finns bara en. Och det är faktiskt skönt. Tyvärr verkar regeringen inte känna likadant.” När jag läser hennes krönika funderar jag på hur det kommer sig att de som är nöjda med att inte behöva välja skola vill ha ett system som innebär att ingen ska få välja skola. För det är ju det hon säger när hon beklagar att regeringen inte känner likadant som hon när det gäller möjligheten att välja skola.

Statistiken visar dessutom att det är väldigt många, 7 av 10, som anser att det är rätt att man kan välja skola. En rätt som dessutom faktiskt innebär att den som inte vill välja skola idag kan avstå. Då blir barnet placerat på närmsta skola. Då är ju allt bra. Den som vill välja kan göra det och den som inte vill kan avstå. 

Om allt fungerar utmärkt så är detta inget problem. Men den dagen som barnet inte trivs i skolan, blir mobbad eller av annat skäl behöver byta skola så är jag säker på att alla föräldrar, oavsett om de avstått från att välja en skola eller gjort ett aktivt val, själva vill ha möjligheten att byta skola utan att behöva be en skolbyråkrat eller skolpolitiker om lov. Så som det var förr. Makten ligger idag hos individen och det är en oerhört stor skillnad mot hur det var före 1993. Tack och lov har vi ett skolval.

/ps. Påståendena om glädjebetyg och friskolor stämmer inte heller. Magnus Henrekson visar tydligt att dagens betygssystem leder till glädjebetyg oavsett huvudman. ds

 

Publicerat

Skolvalet ger makten till individen

Runt om i landet informeras nu elever och familjer om att det är dags att välja skola. Förhoppningsvis sker denna information i alla kommuner. För 32 år sedan var skolvalet inte möjligt. Då fick familjen ett brev hem på våren med ett besked om vilken skola som deras barn ska gå i till höstterminen. Skolvalet har överfört makten från byråkrater och politiker till individer. Det är en viktig förändring som har starkt stöd bland allmänheten. Och det är en förändring som förutsätter mångfald av skolor och skolhuvudmän. Och det är uppenbart en förändring som irriterar vissa.

Expressens krönikör Linnea Lindquist raljerar över att moderatstyrda Österåker har bjudit in Internationella Engelska skolan till kommunen och att det medfört att 470 elever har valt bort kommunens skolor till förmån för IES. Effekten av kommunens, enligt henne felräkning, blir att de behöver omstrukturera för att hantera elevförändringarna. Effekterna för de som fått en plats i den nya IES-skolan är förhoppningsvis positiv för dessa familjer. Det förtjänar att påpekas att öppna en ny skola är förknippat med stora investeringar och åtaganden. IES Österåker kommer inte att gå med vinst de första åren. Det innebär att IES som huvudman står för det  ekonomiska åtagandet. Ett faktum som sällan noteras i debatten om friskolors etablering.

När människor väljer kan det innebära förändringar jämfört med hur kommunala politiker och skolplanerare tror/tycker att det ska bli. Det som sällan kommer fram i skolvalsdebatten är att det sker en hel del rörelser över kommungränserna tack vare människors möjlighet att välja skola. Av Skolverkets statistik för Österåker (2023) så framgår det att redan innan IES etablering valde  210 av 6.440 folkbokförda i grundskoleåldern en kommunal skola i en annan kommun, och 580 valde en friskola i en annan kommun. 50 elever från andra kommuner valde en av Österåkers kommunala skolor och lika många valde en av de friskolor som är etablerade i Österåker. 2023 var det 30 procent av Österåkers barnfamiljer som valt en friskola. Skolval innebär rörelser såväl inom kommunen som mellan kommuner och mellan friskolor.

Uppenbart är att kommunledningen i Österåker förstår att deras medborgare vill välja skola och att de gärna väljer friskolor. Det kan knappast komma som en överraskning att IES etableringen påverkar de kommunala skolorna. Men för de som anser att människors skolval ”stör den kommunala planeringen” så är skolvalet uppenbart irriterande. Men kloka kommunpolitiker är medvetna om att 7 av 10 bland allmänheten anser att det är rätt att man kan välja skola.

/