Urbana miljöer lockar tillbaka cykling

Idag var det dags den fjärde veckan av Framkomlighetsutställningen. Veckans tema är Cykel. Med mig på plats denna gång fanns Martin Emanuel, forskare, och Tony Grimaldi, VD för Cycleurope och Yvonne Mattsson Svenska Cykelförbundet. Det blev ett intressant samtal som spände över allt från hur cyklingen såg ut i Stockholm på 1930-talet till internationell cykling idag.

Det är helt klart en storstadstrend att allt fler cyklar. Cykeln har blivit ett transportmedel för arbetspendling.

För Stockholms del konstaterade Martin E att det förmodligen är betydligt fler stockholmare idag som cyklar än på 1930-talet. Även om cykelns andel av alla resor var betydligt högre då än idag. Men det var ju också före tunnelbanans tid.

Yvonne Mattsson menade att vardagscyklingen också är en viktig rekryteringsväg för cykelsporten. Det som cykelklubbarna också kan erbjuda till ”den vanlige cyklisten” är dels vett och etikett och dels ett säkrare sätt att hantera cykeln.  Tony Grimaldi prisade lånecykelsystemen och menade att det finns städer som ligger före Stockholm om man tittar internationellt. Samtidigt välkomnade han de satsningar som nu görs inom cykelplanen, cykelmiljarden och Framkomlighetsstrategin.

Jag konstaterade att samtidigt som kineserna överger sina cyklar och skaffar bil så blir det allt fler i Europa och övriga västvärlden som övergår till att cykla. Och förändringen går snabbt. I valrörelsen 2010 samlade jag några av kollegorna från grannkommunerna kring ett utspel om att vi måste bygga cykelinfrastruktur över kommungränserna. Så vitt jag vet det första utspelet i sitt slag. För det fanns ingen tradition att, som när det gäller fordonstrafik och spår, planera infrastruktur över kommungränserna.

Men för några veckor sedan presenterade Trafikverket i Stockholmsregionen ”Regional cykelplan för Stockholms län”. Planen är framtagen i samverkan mellan landstinget, länsstyrelsen, Stockholms stad och Trafikverket. Kommunerna i länet har också medverkat i arbetet. Målet är att cykeltrafiken ska utgöra minst 20% av resorna i länet. Så nu är arbetet på rull.

I Stockholm har antalet passager med cykel över innerstadssnittet ökat med 76% under de senaste 10 åren. Stadens beslutade Framkomlighetsstrategi har satt upp målet att andelen av alla resor i högtrafik som sker med cykel ska vara minst 15% 2030. Idag används cykeln av ca 10% av stadens invånare för att resa till jobb eller skola. Resor som ju mycket väl kan ske annan tid på dygnet än under högtrafik.

Stadens cykelplan innehåller tydliga prioriteringar – utveckling av pendlingsstråk, huvudstråk och lokalstråk. Pendlingsstråken ska attrahera arbetspendlare och är också de som planeras över kommungränserna. På årets första trafik- och renhållningsnämnd fattade vi beslut om satsningarpå cykelinfrastruktur som omfattar nästan en halv miljard kronor. Pengar som tas från den tidigare beslutade cykelmiljarden, som omfattar perioden fram till 2018. Nya cykelparkeringar, trafiksäkerhetsåtgärder och nya vägskyltar är några exempel på hur vi jobbar med att förbättra villkoren för cyklisterna i Stockholm.

Jag presenterade också de nya cykelvägvisningsskyltarna som har satts upp i ytterstaden. Målet är skapa en enhetlig cykelvägvisning över hela Stockholms stad och att få fler att använda cykeln genom att göra cykelvägnätet lätt att navigera i ,oavsett lokalkännedom.  I dagsläget finns 1700 skyltbärare i Västerort och Söderort, som rymmer cirka 6500 skyltar. Min ambition är att pendlingsstråken ska få en enhetlig skyltning – över kommungränserna.

Vi vet också att efterfrågan på cykelparkeringsplatser är hög. Staden kommer att inrätta över 2000 nya cykelparkeringar inom kort . Ett ärende om detta tas på trafik- och renhållningsnämnden under våren.

570.000 personer har sin arbetsplats inom Stockholm stad.  – 54% av dessa bor i staden, 22% bor i de 10 angränsande kommunerna. Stockholmaren tycker generellt att cirka 30 minuters cykling är ett acceptabelt avstånd vid pendling till och från arbetet. Under den tiden kan man på cykel ta sig till Stockholms Central från nästan hela kommunen. Inom en mils radie från Stockholms Central finns 458 800 boende med förvärvsarbete. Av dessa arbetar 85 procent inom samma radie. Så nog finns det ytterligare potential för cykling i Stockholm.

Jag är övertygad om att cyklingen har återkommit till Stockholm för att stanna.

/

 

Strategi för godsleveranser på remiss

Stockholm är trångt. Det vet vi alla. Inom ramen för framkomlighetsarbetet så tas de olika transportmedlen upp. Vi har en cykelplan, en stombusstrategi, parkeringsplan och nu kommer en strategi för godsleveranser. På trafik- och renhållningsnämnden i nästa vecka kommer ett ärende som handlar om att vi ska skicka ut en sådan strategi på remiss. Det sker otroligt många leveranstransporter varje dag i city. Ofta sker transporterna när alla andra är ute och kör, i rusningstrafik. Strategin handlar om att hitta andra logistiklösningar än dagens. Möjligheter till omlastning i befintliga lastfar vid andra tider på dygnet. Leveranser till fastigheter med tysta fordon vid andra tider på dygnet, bättre bevakning av lastzoner mm. Det ska bli spännande att se hur detta tas emot av remissinstanserna. För ska vi lyckas få en bättre tingens ordning måste vi jobba tillsammans, handeln, fastighetsägarna, distributionsföretagen och staden.

Vill du veta mer om stadens framkomlighetsstrategi – Välkommen till utställningen i Kulturhuset. Jag kommer att finnas på plats som vanligt nästa tisdag kl 11.30-12.30. Då är temat kollektivtrafik. Men utställningen är öppen hela tiden.

 

/

Vi tar gärna en konflikt med MP om Brommas framtid

Miljöpartiets Daniel Helldén vill lägga ner Bromma flygplats. Det skriver han i en debattartikel i SvD. Han struntar i att det är viktigt för näringslivet och Stockholms konkurrenskraft att det finns en citynära flygplats. Han påstår att han vill bygga bostäder på den yta som idag är flygplats och det är miljöpartiets lösning på dagens bostadsbrist. I en replik på denna artikel tydliggör mina kollegor Nordin och Kevius hur oerhört ihålig miljöpartiets ”bostadssatsning” är. Det är luftslott. Mycket dyra luftslott.

Alliansen har satt upp målsättningen 140.000 nya bostäder till 2030. Vi kommer att leverera dem – och en Bromma flygplats som är så viktig för Stockholm.

/

Veckans nystart 19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exempel 19 – Jessika Nilsson

25-åriga Jessika Nilsson har gett sig själv en nystart. Lärvux erbjöd tips, stöd och utbildning. Nu har hon fått in en fot i arbetslivet och skapat sig en tillvaro hon trivs med. Jessika hade en trasslig skolgång, hon bytte skolor flera gånger och fick inte fullständiga betyg. Det var först när hon blev lite äldre som hon tog tag i skolan på allvar. Efter gymnasiet försökte Jessika komma vidare i arbetslivet. Men hon fick inget jobb.

”Det kändes som jag frös till is, självkänslan blev låg.” ,säger Jessika.

Genom en vän fick hon reda på att Lärvux fanns. Hon började först läsa matte en gång i veckan, som senare blev två dagar i veckan. Genom det stärktes hennes självförtroende. Från att ha suttit hemma och om dagarna kom Jessika nu ut i samhället och fick stärkt självförtroende. Jessikas lärare, som visste att hon hade haft hund i flera år, tipsade henne om att Lärvux hade erbjöd en hundkurs, som Jessika påbörjade. Samtidigt som hon gick kursen sökte hon praktikplats, och hittade så småningom hunddagiset Lathunden i Farsta där hon fick börja som praktikant.

Efter en tid startade Lärvux sin lärlingsutbildning. Hon påbörjade den och fortsatte som lärling på Lathunden, vilket passade henne bra. Lärlingsutbildningen är till den allra största delen förlagd på en praktikplats med handledare. Teorin är på tre timmar i veckan. Nu har Jessika varit på hunddagiset i ett drygt halvår och stortrivs. Hon har 100 % närvaro och hon har fått struktur i sin vardag. När teorin är färdig finns stor möjlighet till anställning.

”Det känns som ett vanligt liv, jag vågar leva och ta för mig mera. Det vågade jag inte förut. Jag var tyst som en mus.”

/

 

Välkommet besked från regeringen

Idag meddelade regeringen att de ska tillsätta en utredning kring partikelhalterna i luften i bla Stockholm. Detta är ett problem som måste hanteras och staden har länge efterfrågat möjligheter att införa dubbdäcksavgifter. I utredningsuppdraget ingår att titta på hur detta skulle kunna genomföras och hur de skulle utformas. Regeringen väljer dock att kalla det för en dubbdäcksskatt.
I Norge har ett avgiftsystem minskat dubbdäcksanvändningen radikalt och därmed positivt påverkat luftkvaliteten. I väntan på utredningens förslag jobbar staden vidare för att klara luftkvaliteten, med hopp om hjälp från stockholmsbilisterna genom att de väljer bort dubbdäck.
/

Nu är det sommarjobbsdags

Nu kan de ungdomar som är födda 96, 97, 98 och inte har fyllt 18 år den första juni söka sommarjobb i Stockholm stad. Detta är ett utmärkt tillfälle för alla de som inte har andra kontakter med arbetsmarknaden att få en erfarenhet från hur det fungerar på en arbetsplats.  Vi vet att trösklarna är högre för unga nyutexaminerade som inte har fått in en fot på arbetsmarknaden sedan tidigare, att etablera sig. Vi tror på Stockholms unga, och för att fler unga ska få en fot på arbetsmarknaden satsar Stockholms stad sedan flera år på att erbjuda sommarjobb. I år har vi som målsättningen att anställa 5500 ungdomar inom stadens verksamheter. Vi prioriterar sommarjobb till ungdomar i ytterstaden som ofta har svagare koppling till arbetsmarknaden.

Vissa kommuner går ut och lovar sommarjobb till alla ungdomar. Det gör inte vi. Varför då kan man undra. Det enkla skälet är att det är viktigt att de sommarjobb som erbjuds är av bra kvalitet och att staden kan erbjuda handledning. Det visar sig också att detta uppskattas av ungdomarna. 2013 var 9 av 10 ungdomar nöjda med sitt sommarjobb. Även i år kommer nöjdheten med sommarjobben att följas upp genom en enkät.

Jag vill gärna se att många företag också erbjuder unga sommarjobb. Jag vet att det sker. Allt fler ser sommarjobben som en möjlighet att etablera kontakt med unga som sedan kan leda till en anställning. Majoriteten av alla nya jobb kommer i företag med färre än 50 anställda. Sommarjobb kan faktiskt vara ett sätt att förebygga arbetslöshet bland unga. Därför är det viktigt att många arbetsgivare vågar satsa på unga, trots att de inte alltid har tidigare arbetslivserfarenhet.

Det ligger i allas intresse att skapa möjligheter för unga på arbetsmarknaden, att ge dem goda förutsättningar att växa med ansvar och steg för steg utvecklas i sin yrkesroll. Unga bidrar med unika perspektiv och nya erfarenheter som berikar alla verksamheter. De sommarjobb som erbjuds i Stockholm stad finns inom barnomsorg, följt av äldreomsorg och arbete utomhus (parkskötsel/städning), arbete inom hus (städning/administration/kontor)

Snabba svar på frågor om sommarjobben får ungdomarna på facebook.com/sommarjobbistockholm

/

En dag i tech-tecken

Dagen började i Kista, Ericsson Studio där den första LM Ericsson-telefonen från 1890-talet fram till dagens spännande produkter som gör Ericsson till en av världens ledande företag inom telecom. Skälet till besöket på Ericssons studio var styrelsemöte för Electrum.

Samtidigt som vi hade möte kom ett twitter om att Stockholm har den högsta andelen high-tech jobb i Europa. Hela 18% av arbetskraften i Stockholm är enligt denna rapport – beställd av Google – relaterad till IT. Rapporten påpekar också såväl Ericssons som Kista Science Citys betydelse för denna utveckling.

På styrelsemötet fick jag också lära mig att det största ICT-baserade medtech klustret nu återfinns i Kista.

Eftermiddagens företagsbesök gick till Tobii, ett av många intressanta företag som är sprungna från KTH. Deras fantastiska teknik som går ut på att du styr datorn med ögonen, var du tittar på skärmen, är helt fantastisk. Deras lösningar har bokstavligen revolutionerat livet för många gravt funktionshindrade människors runt om i världen. Kan du bara titta så kan du faktiskt skriva en bok med hjälp av tekniken, eller måla tavlor.

Kvällen vigdes åt Sthlm Tech meetup. Ett lysande exempel på allt som händer i Stockholm just nu på start-up området. Och inte bara på start-up. På Sthlm Tech möts såväl nya som ”gamla” företag. Det är just detta som är spännande, mötesplatser för etablerade och nya företag, kryddat med som ikväll – företag som Bonniers, Accel, Creandum och andra intresserade investerare. Auditoriet på Hilton var fullsatt och mer än det, människor trängdes längs väggarna.

Tyler Crowley höll i det hela på ett strålande sätt. Jag fick möjlighet att berätta om att staden idag presenterat Open Stockholm Award 2014. På frågan hur länge jag varit borgarråd kunde jag konstatera att mycket har hänt sedan hösten 2006 när jag blev borgarråd. Tex så lanserades Iphone våren 2007. Sedan dess har oerhört mycket hänt när det gäller utveckling av internet, GPS och smartphones, appar, internet of things mm. Och Stockholms kreativa människor har hållit sig väl framme i denna utveckling. Det har underlättats av det väl utbyggda öppna fibernät som finns i Stockholm sedan 1990-talets slut. Att staden har satsat på öppen data , e-tjänster mm har också spelat in.  Alla skolor har fiberuppkoppling, nästan alla flerfamiljsfastigheter, kontorsbyggnader, kort sagt tämligen unikt i världen.

Det vi behöver göra nu är att marknadsföra detta än mer och bygga vidare på att utveckla arenor och tillämpning av tekniken. Testbädd för 5G i Kista är bara ett exempel. Jag passade också på att lyfta fram SUP_46 som ett lysande initiativ som jag tror betyder mycket för nyföretagandet i Stockholm.

Att lyssna på de olika pitcharna var också kul och jag kan konstatera att det inte är lätt att sälja något som man utvecklat själv. Det gäller att ha en viss distans och lyfta fram det som är det mest väsentliga.

Sist men inte minst – Bonniers Accelerator som presenterades idag ska bli spännande att följa.

Tack Tylor för ditt initiativ att skapa denna mötesplats – det faktum att det vara många hundra på plats en tisdagkväll visar att den behövs. Tack för detta och tack till alla andra som bidrar till att Stockholm är en så spännande och innovativ stad i dessa tider.

/

20140305-001214.jpg

20140305-001356.jpg

Sergels Torg och en attraktiv stad

Så var det dags för den tredje veckan av Framkomlighetsutställningen och idag körde vi en dialog om stadens utveckling och citys attraktivitet. Mina gäster idag var Alexander Ståhle som är forskare från KTH, Karolin Forsling från AMF Fastigheter och Jerker Söderlind från City i Samverkan. Många intressant reflektioner och synpunkter kom upp. Alla var för det första eniga om att gång-, cykel-, kollektiv- och godstrafik behöver prioriteras i gatuutrymmet. Bland annat uppdagades det att enbart mellan 4-5 procent använder bilen för att handla i City, en bild som många stockholmare kanske inte känner till och ytterligare ett bevis på att vi är inne på helt rätt spår. Därutöver diskuterades det också att vi behöver bygga tätare och utvidga innerstaden; sammankoppla gångstråken bättre så att folk kan promenera; utöka samarbetet mellan staden och fastighetsägare med mera. Se min sammanfattning av dagen här.

Alla var också överens om att Sergels Torg behöver bli en tryggare och trevligare mötesplats. Därför är det särskilt roligt att kunna berätta att Trafikkontoret ska arbeta för möjliggöra just det till årets sommar.

En fråga som km upp under samtalet är det som skett i New York under de senaste åren. Fler uteserveringar mfl platser där bilar fått maka på sig till förmån för människor. Det som inte kommit fram i debatten är att dessa förändringar är på vissa villkor. Det är initiav från medborgare, de ska visa att förslagen är väl förankrade i grannområdet och de ska visa att de kan ta ansvar för att de sköts. Detta är således inte krav från vissa personer på att staden ska genomföra förändringarna, vilket man lätt kan få uppfattning om när detta diskuteras här i Stockholm.
/

Vilka ska bort Lena Hallengren?

Tittar på Agenda och där pläderar Lena Hallengren (s) för att politiker ska begränsa privata aktörer inom vården. Intressant tycker jag som nyss läst detta som Peppe Engberg konstaterat i Resume.

Jag citerar en del av det han skriver och undrar
1. vilka av dessa som Hallengren vill få bort
2. Vad de som valt dessa vårdleverantörer tycker om att bli av med sitt val
3. Vad de som jobbar i dessa verksameter tycker…

Nu till Peppe Engbergs beskrivning av hur det ser ut på vårdområdet i Sverige idag.

För så här är det: Det finns 11 000 privata vårdinrättningar. Fyra av 10 patientbesök i primärvården görs på privata vårdcentraler. Knappt 500 av cirka 1200 vårdcentralen i landet drivs i privat regi. 23 procent av alla utförda hemtjänsttimmar utfördes av privatanställd personal 2012.

Cirka 30 procent av alla patientbesök görs numera hos en privat vårdgivare. Hemtjänst och äldreboende: ca 20 procent privat. Personlig assistans: 60 procent privat. HVB-hem: drygt 50 procent privat.

Nästan 125 000 personer arbetar på privata företag i vård- och omsorgsbranschen. Enligt SCB är lönerna högre än hos offentliga arbetsgivare.

Mer statistik: Enligt SKL:s nationella patientenkät är 16 av landets 20 bästa vårdcentraler privata. Både kunder och personal trivs bättre i den privata välfärden än i den som drivs av kommuner och landsting. Jobbhälsobarometern för år 2012 visar att hälften av de privat anställda i vård och omsorg anser att ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är god. Bara var femte offentligt anställd tror på sin ledning.

Slutsats: Det privata står idag för cirka en tredjedel av vården. Och kvalitén på den privata vården är lika bra – kanske till och med bättre än den offentliga.”

Undras om Lena Hallengren (s) vet att det faktiskt ser ut så här. Om hon vet det undrar jag varför hon vill dra undan benen för de som valt, de som jobbar och de som driver dessa verksamheter.
/

Ständigt arbete för bättre lösningar

I fredags presenterade jag en ny container vid Lövsta Återvinningscentral (ÅVC). Idag bullrar det mycket vid ÅVC vilket gör att det måste vara över 200 m avstånd till bebyggelse. Det är trångt i ett växande Stockholm och därför är det viktigt att ständigt jobba för smarta lösningar. Kan bullret från bl a containrarna minska så kan också bullerzonen minskas. Den container som nu ska testas i Lövsta kan förhoppningsvis minska bullret så att bullerzonen kan halveras. Det skulle i så fall öka möjligheterna att bygga bostäder närmare ÅVC och även bygga nya mindre ÅVC i nya bostadsområden. Och vi vet att stockholmarna är bra på att använda sina ÅVC.

För Lövstas del handlar det om ökade ytor som motsvarar ca 2.300 bostäder.
Att det är skillnad på bullret illustreras väl i detta ABC-inslag.
/