År: 2025

Publicerat

Epicenter 10 år och Stockholms konkurrenskraft

Fredagen den 17 januari var det stor fest hos Epicenter, 10 års jubileum. En späckad eftermiddag med intressanta panelsamtal och nästan 1000 personer som hade olika kopplingar och därmed anledning att vara där. När verksamheten startade för 10 år sedan fanns SUP 46 i Stockholm. Ett gemensamt initiativ från staden, STING och AMF-fastigheter (som ägde gallerian). SUP 46 blev snabbt populärt och jag tror att Ola Ahlvarsson m.fl såg detta och ville bygga vidare på idén om en mötesplats för entreprenörer.  Det blev Epicenter. Sedan dess har Stockholm fått fler liknande privatinitierade mötesplatser som till exempel Norrsken, Stockholm FinTech, THINGS och MedTech

Mängder av företag har kommit ut från dessa mötesplatser för innovation och entreprenörskap. Stockholm stad har länge haft en mycket stark position internationellt när det gäller ett attraktivt och väl fungerande ekosystem för startups och företagsklimat. Som jag skrivit tidigare så visar rapporten ”Tech for tomorrow – Stockholms ranking in the global tech race”, Stockholms Handelskammare, att Stockholm tappar i internationell konkurrenskraft. Epicenter och andra liknande aktörer är viktiga för ekosystemet i Stockholm. Epicenter öppnar nu verksamhet i andra länder. Det är naturligtvis mycket bra att Sverige kan exportera denna typ av tjänster.

Men samtidigt är det oerhört viktigt att vi tillsammans ser till att Stockholmsregionens stora möjligheter på detta område tas tillvara. Ekosystemet måste vårdas så att det kan växa. Och det måste vara en vård som bygger på insikten om hur hållbara idéer och företag kan växa på en marknad. Två små exempel på hur viktigt som Epicenter uppfattas är att Grow London är lokaliserade i Epicenters lokaler liksom BIS Innovation Hub. BIS är en organisation för centralbanker var syfte är att bland annat utveckla samarbetet mellan centralbanker och syftet med innovationshubben är att följa utvecklingen inom fintech, dels för att utveckla egna tjänster och dels för att se till att centralbankerna är väl uppdaterade vad det gäller utvecklingen på detta område.
/

Publicerat

Fredrik Bergström- Lyft infrastrukturen med hjälp av smarta samarbeten med näringslivet och privat kapital

Sverige har ett stort behov av infrastrukturinvesteringar. Samtidigt finns det begränsat med offentliga medel. Jag samtalar med Fredrik Bergström, som  har mångårig erfarenhet av infrastrukturfrågor. Han menar att det finns organisationsmodeller som kan intressera näringsliv och kapital för att bygga och finansiera konkreta infrastrukturprojekt. Det sker i andra länder och vi har goda erfarenheter från Arlandabanan och Öresundsbron. Svenska myndigheter och politiker borde få upp ögonen från denna möjlighet, inte minst mot bakgrund av de uppenbara behov som finns i och med det svenska Nato-medlemskapet. Fredrik är ordförande för InfraSweden, han deltar också i ett forskningsprojekt om alternativ finansiering och organisering av transportinfrastruktur tillsammans med LTH/Fastighetsvetenskap. Han har skrivit rapporten ”Lyft infrastrukturen – Om hur privat kapital och kompetens kan bidra till att framtidssäkra infrastrukturen” på uppdrag av Almega.

Publicerat

Intressant skoldebatt i Storbritannien

Inslagen från den svenska friskoledebatten känns väl igen i den debatt som just nu pågår i England. Från och med årsskiftet har Labour-regeringen infört moms på skolavgifterna till de privata skolorna. En 20-procentig höjning kan nog hanteras av de föräldrar som har gott om pengar men de som inte har det kommer att få svårt att ha kvar sina barn i privata skolor. Det är ca 600.000 barn som går i privata skolor idag, 6 procent av alla i grundskoleåldern. Organisationen Independent School Council, som organiserar många privata skolor, har jobbat hårt för att stoppa att detta förslag blir verklighet.

Totalt finns det ca 2.600 privata skolor i England och de flesta är, precis som i Sverige, små verksamheter. Hälften av dessa skolor har färre än 290 elever och var fjärde färre än 155. Det visar att det finns många privata skolor som är små även om debatten där, liksom här, handlar om de större skolhuvudmännen. Eftersom det engelska systemet har terminsavgifter så innebär det att elevsammansättningen ser annorlunda ut där. ¾ av eleverna kommer från de 30 procent rikaste familjerna. Det är en stor skillnad jämfört med vårt system i Sverige. Tack vare vårt skolpengssystem, som ju inte tillåter terminsavgifter, kan rik som fattig välja en skola utan att behöva betala en avgift. Det svenska systemet innebär också, till skillnad från det engelska, att om skolan har en plats så måste den ta emot eleven. De som hävdar att svenska friskolor väljer elever påstår således att de bryter mot lagen.

Labour-regeringen har även gjort andra förändringar. Det engelska skolinspektoratet Ofstedt har fått ändrade föreskrifter. De får inte längre gradera skolornas kvalitet, som de gjort tidigare. Beteckningarna Excellens och Inadequate får inte längre användas. Det innebär givetvis att informationen om hur väl skolorna presterar blir svårare att få fram. Detta anses vara en eftergift till lärarfacket.

De tidigare Torystyrda regeringarna har fokuserat på att få upp kunskapsresultaten i de engelska skolorna, vilket också lyckats. Nu menar många att de förändringar som Labour talar om, och genomför på skolområdet hotar denna kunskapsuppgång. Labourregeringen förefaller ha mer fokus på elevernas bakgrund och att minska intresset för privata skolor, än på skolornas förmåga att höja elevernas kunskapsnivå. En ledare i Economist uttrycker det på följande sätt ”The fight over private schools has distracted policymakers from more important matters.”. Känns detta igen från vår egen inhemska skoldebatt?

Det ska bli intressant att följa Labourregeringens skolpolitik i England, och dess effekter på såväl skolval som skolresultat.

/

Publicerat

Se till att använda AI i skolans kompensatoriska uppdrag

Den av regeringen tillsatta AI Kommissionen kom i slutet av 2024 med sina förslag på hur Sverige bättre ska tillvarata möjligheterna och hantera riskerna med AI. De presenterade ett stort antal förslag, men lämnade inga förslag på skolans område pga att kommissionens direktiv förhindrade dem att göra det. Ett minst sagt anmärkningsvärt agerande från regeringens sida. Trots detta skriver kommissionen om skolan i sin rapport och konstaterar att AI kommer att, och bör ha, en stor inverkan på skola. De exemplifierar också hur AI kan bidra i skolans arbete.

Några veckor efter det att AI Kommissionen överlämnat sin rapport presenterades resultatet av TIMSS, en internationell jämförande studie om kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i åk 4 och åk 8. TIMSS är en av de största internationella kunskapsmätningarna och till allas stora förvåning visade det sig att svenska elevers resultat ökade jämfört med förra undersökningen. De svenska matematikresultaten i åk 4 är de högsta  sedan Sverige började delta i undersökningen 2007 och för eleverna i åk 8 har resultaten ökat stadigt sedan 2011. Ett mycket glädjande resultat. Samtidigt visar TIMSS att det är stor skillnad i resultaten. Elevernas bakgrund har stor betydelse. Skolan klarar inte det sk kompensatoriska uppdraget.

Vad har då detta med AI Kommissionen att göra? Kommissionen beskriver hur AI kan användas för att individanpassa undervisningen och därmed utjämna elevernas skiftande förutsättningar. Med hjälp av AI kan läraren justera svårighetsgraderna i ett visst ämne och därmed utmana elevens kunskapsnivå. En mer fördjupad kunskap om varje individs lärprocess kan också hjälpa läraren att få kunskap om vilket stöd som den individen faktiskt behöver. Helt enkelt ett smart stöd i lärarnas/skolans arbete med det kompensatoriska uppdraget. AI kan också bidra till att förbättra undervisningen på ett nationellt plan. Genom att AI ger möjligheter till en storskalig analys kan Sverige få insikter om kan undervisningen kan förbättras och därmed också lärandet. Vi kan skapa förutsättningar för att jämföra kunskapsutvecklingen i enskilda skolor och klasser. Något som i sin tur kan ligga till grund för välinformerade skolval för föräldrar och elever. Det framstår som självklart att dessa möjligheter som AI erbjuder måste användas i svensk skola. Förhoppningsvis inser även regeringen detta.

 

/