Syftet med friskolereformen var att skapa valfrihet som ger individen makt och mångfald och därmed konkurrens som ger högre kvalitet. Har det blivit så?
Det har gjorts ett fåtal forskningsrapporter när det gäller friskolereformens effekter. Många rapporter har analyserat elevsammansättningar, segregation, betygsinflation m fl olika aspekter på det svenska skolsystemet. Men ingen av alla dessa olika rapporter har visat att friskolor är orsaken till försämrad kvalitet, försämrade resultat eller till att ha förorsakat ökade kostnader i svensk skola. (tipsa mig gärna om jag missat någon..)
Den konkurrens som friskolereformen har inneburit har gett effekt både få individnivå och på systemnivå. Vi ser att kommunala skolor påverkas när valfriheten uppskattas av en stor majoritet av allmänheten. Skolresultaten har ökat och att det har blivit en ökad mångfald av skolor. Dessutom vill jag påstå att det ökade fokus på ordning och reda i skolan som finns idag har tillkommit mycket tack vare att ett antal friskolor valt att fokusera på att åtgärda just den problematiken. Något som uppskattats av såväl elever som föräldrar och lärare.
Med detta sagt är inte systemet perfekt. Det är tydligt att det finns brister i det svenska skolsystemet som behöver åtgärdas, systemfel som gäller generellt, avsett huvudmannaskap. Det handlar bland annat om det nationella betygssystemet, lärarutbildningen, bristande kvalitetskriterier och ett mer transparent skolpengssystem. Forskning visar att elevernas familjebakgrund alltjämt har stor betydelse, men dess betydelse har inte ökat jämfört med tidigare.
Vad kan vi då se? Nedan några exempel på effekter.
- En mångfald av arbetsgivare
Lärare har fått fler arbetsgivare att välja på. Undersökningar visar att medarbetare i friskolor trivs bättre än medarbetare i kommunala skolor. Rapporten jobbhalsoindex-2022.pdf som tas fram av Jobbhälsoindex i Sverige AB och Svenskt Kvalitetsindex, visar att 66 procent av lärare i friskolor är nöjda med sitt arbete jämfört med 55 procent i kommuner. Sex av tio lärare i friskolor anser att närmaste chef har en god förmåga att hantera mobbning, trakasserier liknande arbetsmiljöproblem samt att en majoritet lärare, i friskolor såväl som kommunala skolor, är
- Friskolor har bidragit till att de svenska skolresultaten har ökat
Internationella kunskapsprov som PISA, TIMSS och PIRLS visar att Friskolorna har bidragit till ökade svenska skolresultat. Detta är prov som rättas externt av oberoende personer.
En analys av resultaten som skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har gjort visar att friskolorna har bidragit till att förbättra resultaten i TIMSS. Analysen visar att en ökning med 10 procentenheter i andelen elever som går i fristående skolor leder till cirka 20–25 poäng högre TIMSS-resultat. Detta motsvarar inlärningen som normalt sker under cirka ett år på högstadienivå. Friskolereformen har förbättrat Sveriges resultat i den internationella undersökningen TIMSS – IFN
*
Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren konstaterar i en analys av PISA-resultaten att ingenting tyder på att friskolor har bidragit till det kunskapsfall som skedde i PISA 2022. Tvärtom presterar elever i fristående skolor mycket bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022 – som alltså rättas externt och därmed inte påverkas av betygsinflation – även efter justering för elevers bakgrund. Skillnaden motsvarar ungefär inlärningen som sker under ett läsår. Detta gäller för både vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor, som presterar på samma nivåer efter justering för bakgrundsfaktorer.
Friskolornas kunskapsmässiga försprång har ökat i de senaste PISA-undersökningarna. Resultaten i friskolorna sjönk exempelvis knappt alls mellan 2018 och 2022; hela kunskapsfallet under pandemin är koncentrerat till kommunala skolor. Däremot har friskolornas fördel vad gäller elevunderlaget – i den mån det påverkar PISA-resultaten – inte ökat över tid. Vad kan vi lära av PISA 2022? Faktorer bakom svenska elevers resultat
Vad kan vi lära av PISA 2018 – faktorer bakom svenska elevers resultat
- Elever och föräldrar kan välja skola
Rätten att välja skola uppskattas av en stor majoritet bland allmänheten. 7 av 10 anser att det är rätt att man kan välja skola, det visar en undersökning av Demoskop.
- En effektivare resursanvändning
Gabriel Heller-Sahlgren har gjort en analys av hur friskolorna påverkar kommunernas totala kostnader för skolan och finner att ju större andel av eleverna som går i friskolor, desto lägre blir kostnaderna. För varje ytterligare procentenhet elever i friskolor, så sjunker kommunens kostnader per elev med cirka 0,15 procentenheter. Analysen tyder också på att detta är ett kausalt samband, det vill säga att det är tack vare friskolorna som kostnaderna sjunker. Orsaken skulle kunna vara att friskolorna i snitt får mindre ersättning per elev än kommunala skolor eller att kommunerna blir bättre på att anpassa sina kostnader om de har konkurrens från friskolor. Eller så är det en kombination av dessa faktorer. Friskolorna och skolkostnaderna – En empirisk granskning av Åstrandutredningens analyser och slutsatser – IFN
*
Blix & Jordahl (2021 Privatizing Welfare Services: Lessons from the Swedish Experiment.) drar, utifrån en genomgång av den forskning som genomförts om det svenska friskolesystemet i boken, den övergripande slutsatsen att reformerna gjort att resurserna använts mer effektivt; det vill säga höjt utbildningens kvalitet, givet kostnaden, jämfört med om friskolesystemet inte hade införts. De menar att detta är uppenbart för grundskolan, där konkurrensen lett till att elevresultaten höjts utan att kostnaderna ökat. +10 procentenheter elever i friskolor sänker kommunens kostnader med 3 %. Privatizing Welfare Services – IFN
- Ökad mångfald
Individer och företag har fått möjlighet att förverkliga sina drömmar genom att starta en friskola. Idag är ca 2 400 enskilda huvudmän godkända för att bedriva fristående förskola, grund-, eller gymnasieskola. De driver 4 100 fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Sammanlagt har ca 423 000 barn och elever fått sitt skolval tillgodosett. Samtidigt finns det många fler som står i kö för att få en plats. Kö som är ett kvitto på en brist.
Branschen domineras av mindre huvudmän som driver enstaka förskolor och skolor. De har ett lägre genomsnittligt elevantal.
74 procent av alla barn/elever i en fristående förskola eller skola går i en skola som drivs av ett aktiebolag. Mer än 60 procent av dessa AB ingår i en koncern (dvs har två eller fler enheter beroende på organisationsform). De huvudmän som är del av en koncern har i genomsnitt fler enheter och fler elever.
En majoritet (ca 57 procent) av de barn/elever som går i en fristående förskola eller skola går hos en friskolehuvudman som är annan än de 10 största utbildningskoncernerna.
Friskolereformen har också inneburit att det finns en mångfald av pedagogiska inriktningar.
- Friskolor som etablerar sig leder till högre kvalitet i kommunala skolor.
I sin analys kring friskolornas effekter i grundskolan ”Independent Schools and Long-run Educational Outcomes: Evidence from Sweden’s Large-scale Voucher Reform, Economica, Vol. 82, s. 508–551, 2015” finner Anders Böhlmark, Stockholms universitet och Mikael Lindahl, Uppsala universitet att en högre andel elever i friskolor – oavsett om dessa är vinstdrivande eller icke-vinstdrivande – stärker elevers prestationer. Effekterna är liknande på slutbetygen samt elevernas långsiktiga akademiska utfall i gymnasiet och på högskolan. Författarna visar också att de positiva effekterna ökar över tid – och faktiskt endast blir statistiskt tydliga först 11 år efter friskolereformen – vilket tyder på att det tar viss tid innan konkurrensen påverkar kunskaperna positivt och att det krävs en viss nivå av konkurrens innan effekterna blir tydliga.
*
Det finns få undersökningar, vid sidan av de internationella proven, som jämför kvalitet i form av utfall avseende offentliga respektive fristående skolor. Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har skapat ett antal kvalitetsmått baserat på tillgänglig offentlig data. Där kommer han fram till att inom skolan är utfallen bland fristående aktörer positiva kunskapsmässigt och vad gäller föräldrars åsikter om skolan, medan elevernas åsikter om offentliga och fristående huvudmän inte skiljer sig åt alls.
Utfallskvalitet inom offentlig och privat välfärd – IFN
Till slut ett intressant citat:
Frågan om vinster och utdelningar från friskolor väcker starka känslor. Det finns dock inga belägg för att några av de problem som finns i den svenska skolan skulle lösas genom att förbjuda aktieutdelningar eller vinstdrivande friskolor. Tvärtom finns betydande risk att segregationen skulle öka och att populära och bra friskolor, som idag drivs av aktiebolag, skulle läggas ned.
/