Om utredningens förslag blir verklighet är det uppenbart att det innebär att färre vill starta och driva friskolor. Utredningen skriver själv i sin konsekvensanalys
” Utredningen bedömer att en konsekvens av de samlade förslagen kan bli att vissa aktörer väljer att lägga ned eller sälja sin verksamhet. Att det finns färre aktörer kan påverka konkurrensen negativt. ”
Därför finns det anledning relatera förslaget till andelen elever i enskilda grundskolor i landets kommuner. Nedan listas de 66 kommuner som har 15 procent eller högre andel av elever som valt en friskola läsåret 2024/2025.
Hur reflekterar dessa kommuner över risken för att förslaget leder till att friskolor läggs ner? Hur ser de på risken för att invånarnas valfrihet och därmed möjligheten att välja skola drastiskt försämras?
De grönmarkerade kommunerna är remissinstanser. Kanske finns det skäl för fler av nedanstående kommuner att engagera sig i förslagets konsekvenser för deras invånare och den egna verksamheten.
