Just nu är utredningen ”Skärpta villkor för friskolesektorn” på remiss. Den innehåller en hel del drastiska förslag som kommer att påverka förutsättningarna för branschen. Inte minst handlar det om förutsättningarna för de små friskolehuvudmännen.
I denna text tänker jag fokusera på det förslag som utredningen har presenterat som innebär att en friskolor inte ska få ta del av ett riktat statsbidrag som syftar till kvalitetsförbättringar (en stilla undran är vilka som inte gör detta…) om man gör utdelning. Förutsättningarna för att få ett riktat statsbidrag är oftast att det sker en återredovisning av hur pengarna har använts. Det finns ett stort statsbidrag Kunskapsbidraget, som alla skolhuvudmän har rätt att söka. Det administreras av Skolverket och de kontrollerar också att bidraget används på rätt sätt. Om inte hela bidraget har kommit till användning ska kvarvarande pengar betalas tillbaka till Skolverket.
Vid sidan om denna återrapporteringsskyldighet som skolhuvudmännen har så genomför Skolverket uppföljningar och kontroller av att de medel som de delar ut som statsbidrag används på ett korrekt sätt. Samtliga huvudmän som har fått ta del av medlen kan bli kontrollerade. Syftet med Skolverkets kontroller är att
- hitta och förhindra fel och fusk med statsbidragen
- värna om skattemedlen
- få kunskap om hur statsbidragen används
- få kunskap i hur arbetet med statsbidragen kan utvecklas och förbättras.
Systemet med statsbidrag innebär att friskolornas finansiering består till ca 90 procent av den kommunala skolpengen och ca 10 procent av statsbidrag. Och det förtjänar att påpekas igen att statsbidragspengarna alltså inte kan användas till vad som helst utan hur de används i verksamheten måste återredovisas. De som påstår att friskolehuvudmännen kan sänka sina ambitioner när det gäller kvalitet i skolan som helhet pga att man får statsbidragen anklagar samtidigt en hel bransch för att vilja fuska med hjälp av statsbidragen. Att på detta sätt tvinga ett mycket stort antal friskolehuvudmän att välja mellan utdelning och statsbidrag är helt orimligt.
En utdelning är att betrakta som en värdeöverföring enligt utredaren och ska därmed förhindras i vissa fall. Men det får orimliga konsekvenser när statsbidragen blandas in i frågan om värdeöverföring. Utredaren skriver; ”Utredningen vill dock betona att de riktade statsbidragen syftar till aktiviteter och åtgärder som inte ska finansieras med de kommunala bidragen (dvs skolpengen, min kommentar). Det är inte heller möjligt att gå med överskott på de riktade statsbidragen, eftersom outnyttjade bidrag ska återbetalas och därmed inte kan bidra till eventuell vinst i verksamheten. De villkor som utredningen föreslår kan inte hota den dagliga driften av skolorna eftersom de kommunala bidragen syftar till att täcka kostnaderna för den.”
Utredningen konstaterar alltså att de riktade statsbidragen ska betraktas som ”extra medel till verksamheten”.
Du måste välja – statsbidrag eller utdelning
Vad innebär då förslaget att en friskola inte ska få ta del av statsbidragen om man har gjort en utdelning (värdeöverföring)? Många friskolor omfattas av de sk 3:12 reglerna, vilket innebär att ett fåmansbolags ägare kan ta ersättning i form av utdelning i stället för att vara anställd och ta lön. Det innebär att mer pengar blir kvar i bolaget eftersom skatten på utdelning är lägre än för en anställning. För att citera en friskoleföreträdare ”Och nu föreslår utredaren att man ska, för att få göra en utdelning så ska man tacka nej till 10% av sina intäkter. I en bransch där marginalen är 3,5%. ”
Det kommer också att påverka intresset för att investera i branschen. ”I praktiken kommer det innebära att ingen kan göra en utdelning och då kommer ju ingen heller våga satsa några pengar, eller bygga nya skolor, eller utveckla nya skolor som kräver extern kapital.”
Jag har genom åren talat med många friskoleägare som omfattas av fåmansbolagsreglerna. De berättar hur det fungerar och om hur verksamheten är i fokus. De som startat nya skolor har för det första lånat upp mycket pengar och ofta pantsatt sina egna bostäder. De har inte tagit ut egen lön de första åren eller första tiden. För dem är det självklart att det sista pengarna får gå till är ägarnas löner. Efter några år, när verksamhetsåret går mot sitt slut så kan man ta ut en lön eller så väljer man att göra en aktieutdelning som är mer fördelaktigt skattemässigt och som också drabbar företaget mindre ekonomiskt.
Utredaren har valt att ta in statsbidragen i sitt förslag. Det finns inte med i Tidöpartiernas överenskommelse. Förhoppningsvis inser dessa partier att detta är ett förslag som är orimligt. Utredaren har kommenterat sitt förslag på följande sätt i konsekvensanalysen:
”Utredningens förslag att enskilda huvudmän inte ska kunna få riktade statsbidrag om de samtidigt genomför värdeöverföringar kan få kännbara ekonomiska konsekvenser för vissa huvudmän. Under 2023 fördelades drygt 2,1 miljarder kronor i riktade statsbidrag till 816 enskilda huvudmän. De stora skillnaderna i storlek mellan huvudmännen påverkar också storleken på de mottagna statsbidragen. Det högsta beloppet till en enskild huvudman år 2023 var drygt 216 000 000 kronor och det lägsta 10 000 kronor.”
”Utredningen instämmer i att ett förbud mot att ta emot riktade statsbidrag vid värdeöverföringar främst kommer att påverka en skilda huvudmän som är organiserade som aktiebolag. Utredningens förslag att enskilda huvudmän inte ska kunna få riktade statsbidrag om de samtidigt genomför värdeöverföringar kan få kännbara ekonomiska konsekvenser för vissa huvudmän.”
Det enda rimliga är att avvisa detta förslag. De riktade statsbidragen ska betraktas som det som de är – en extra finansiering från staten till alla skolhuvudmän – som är avsedd för specifika kvalitetshöjande åtgärder. Att blanda in frågan om utdelning i detta sammanhang är helt orimligt och innebär också att friskolor behandlas på ett helt annat sätt än kommunala skolor.
/