”Att skola entreprenörer – Ung Företagsamhet och den svenska skolans omvandling 1980–2011” – det är rubriken på en intressant avhandling som Evelina Kallträsk nyligen publicerat vid Lunds universitet. Hon har studerat hur det kommer sig att UF, efter en ganska tuff start i anslutning till löntagarfondsdebatten 1980, har kommit att bli ett näst intill självklart inslag på landets gymnasieskolor. Det är en intressant läsning som visar på vikten av att man har ett koncept som är anpassat till målgruppen och som ligger rätt i tiden. En annan framgångsfaktor som hon lyfter fram är det faktum att lärarna tyckte att detta var bra och att det bidrog, utan att vara en extra börda, till att utveckla undervisningen. Hon resonerar också kring hur det kom sig att konceptet för grundskolan ”Plankton” inte alls ”lyfte”.
En annan viktig framgångsfaktor är att man lyckades etablera regionala föreningar över hela landet. Det har visat sig vara centralt för att skapa en struktur för verksamheten. Det har lagt grunden för att få lokalt stöd, för att skapa kontakter med skolor, lärare, rådgivare och ungdomar som vill engagera sig samt för att skapa en kontinuitet för verksamhetens fortlevnad och expansion över tid. Hon konstaterar; ” Det blev i högre grad på den lokala nivån som beslut om initiativ för utbildningen samt för att bemöta
ekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade utmaningar kom att beslutas.”
Avhandlingen är intressant och vi som är aktiva inom Ung Företagsamhet idag vet att intresset är större än någonsin. Det finns även annan forskning som visar på vilken betydelse som Ung Företagsamhet har haft för många elever och för tillkomsten av nya företag i Sverige. Lyssna på mitt samtal med Tova Jarl, vd för Ung Företagsamhet i Sverige, i Hamiltonpodden.