Det finns en växande frustration bland lärare och andra som jobbar i skolan över regeringens politik när det gäller användningen av digitala hjälpmedel i skolan. I veckan var jag på ett intressant möte. Det handlade om behovet av att öka kompetensen bland såväl lärare som elever när det gäller AI litteracitet. Andra länder satsar mycket nationellt för att hitta ett gemensamt förhållningssätt till hur elever och lärare kan rustas för att få bästa möjliga kunskaper om hur AI och digitaliseringen kan användas för att stärka kunskapsförmedlingen och insikten om dess för och nackdelar. Sverige ligger klart efter på detta område. USA, Kina och många andra länder satsar stort för att utveckla området. Många befarar att Sverige ska hamna i ett ”digitalt gap” om vi inte hänger med och inser behovet av ett nationellt perspektiv på AI litteracitet.
Linköpings universitet har ett forskningsprojekt om AI-litteracitet. Men samtidigt som många skolor försöker hitta vägar för att öka sin kompetens på området så är det uppenbart att regeringens, inte minst utbildningsministerns, tydliga kommunikation ”från skärm till pärm” skapar en osäkerhet kring hur frågor om IT och AI ska hanteras i landets skolor.
På mötet lyftes bland annat Estland upp som ett exempel på hur de genomfört ett nationellt initiativ på området. I februari 2025 lanserades deras AI Leap 2025. Estlands utbildningsminister konstaterar att utbildning av lärare ligger i fokus:
“We will invest strongly in training teachers to ensure they can use AI effectively in schools.”
Initiativet AI Leap samarbetar med presidentens Digital Council, utbildningsdepartementet och ledande entreprenörer.
Kan skillnaden vara större mellan insikten om hur viktigt detta är för samhället, ungdomarna och näringslivet i Estland och i Sverige? Det finns många entreprenörer i Sverige som med all säkerhet skulle vilja vara en del av ett liknande projekt i Sverige.
Två dagar innan Estland presenterade AI Leap 2025 så presenterade den svenska regeringen en STEM-strategi för Sverige. Det är ett viktigt steg åt rätt håll. Men strategin riskerar ju att bli stympad om man inte samtidigt har ett gemensamt förhållningssätt till hur AI kan användas i detta sammanhang.
Jag tror att det för det svenska samhället som helhet , och inte minst utifrån kompetensförsörjningsperspektiv, vore bra om den svenska utbildningsministern besökte Estland för att ta del av deras initiativ AI Leap 2025. Ett liknande iniytiativ i Sverige skulle vara en utmärkt komplettering av STEM-strategin.
/