Dagens Nyheter, som ständigt är pigga på att skriva negativt om friskolor har de senaste dagarna lyft upp två myndighetsrapporter som tittat på dels hur många högskolepoäng som studenter som går direkt från gymnasiestudier till högskolestudier under det första läsåret. Statistiken har delats upp i de som har bakgrund från kommunala skolor respektive friskolor. Den andra studien från Skolverket har tittat på hur etableringsgraden på arbetsmarknaden ser ut tre år efter avslutade gymnasiestudier. Även det uppdelat på elever från friskolor respektive kommunala skolor.
En ledare i DN drar snabbt slutsatsen ”Unga som gått i friskolor klarar sig sämre på högskolan och har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Hur länge ska vi acceptera ett skolsystem som ger vissa barn sämre förutsättningar för livet?”. Det låter ju illa men kan man verkligen dra en sådan slutsats av en registerstudie? Är det inte relevant att ta reda på hur det kommer sig att siffrorna ser ut som de gör? Särskilt när Skolverkets utredare inte kan svara på varför statistiken ser ut som den gör. Hon gissar några förklaringar men konstaterar samtidigt att de inte vet.
Men det hindrar inte Dagens Nyheter från att dra slutsatser. Ledarskribenten påstår till och med ”Vi ser, gång efter annan, att friskolor inom dagens system generellt erbjuder en sämre utbildning. Hur kan det bara få fortsätta?” och har uppenbarligen missat att friskolorna har bidragit till att vända de svenska skolresultaten, vilket skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har visat i sina analyser av Pisaresultaten.
När det gäller den andra registerundersökningen, som handlar om hur många högskolepoäng som som studenterna tog under sitt första läsår så har den rapporten granskats av Erik Lakomaa forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Han konstaterar i sin metodgranskning att rapporten inte håller måttet;
- Skolverket och UKÄ har endast tittat på var fjärde elev som gått ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Rapporten har bara granskat resultaten under det första läsåret på högskola för de elever som gjort direktövergång. De flesta elever omfattas alltså inte av studien. Elever från yrkesförberedande program omfattas inte alls, ej heller de som gör ett uppehåll mellan gymnasiet och högskolan. Han menar att med ett så litet urval kan man inte dra några säkra slutsatser alls om studieprestation beroende på skolhuvudman.
- Kan resultaten för de som omfattas av undersökningen ändå ses som en indikation? Också här är svaret nej eftersom Skolverket/UKÄ inte gör skillnad på högskolekurser med olika svårighetsgrad – de likställer alla kurser inom samma utbildningsområden. Det betyder exempelvis att Elev A, som valt att gå på Handelshögskolan och läsa ”data analytics”, jämställs med Elev B som valt ”Den rörliga bilden i det digitala samhället” på distans på Högskolan Väst. På den förstnämnda kursen klarar 40 procent av studenterna inte den första tentan. På den andra kursen tar de allra flesta sina högskolepoäng – där slipper nämligen studenterna tenta. Men båda kurserna återfinns inom utbildningsområdet samhällsvetenskap – vilket gör att de likställs i Skolverkets/UKÄ:s rapport.
Min slutsats är helt enkelt – Registerstudier kan möjligen ha sitt intresse. Men att dra långtgående slutsatser om varför det ser ut som det gör utan att faktiskt ta reda på vad som är orsaken är ju rena gissningsleken. Något som landets största morgontidning borde avhålla sig från att ägna sig åt, om man månar om sin trovärdighet. Och en sak till – myndigheterna borde göra hela jobbet – dvs också ta reda på varför det ser ut som det gör – innan de publicerar rapporterna.
/