Inger Enkvist är en väl etablerad skoldebattör. I Hamiltonpodden talar vi om vad som är de grundläggande problemen i svensk skola, om socialdemokraternas försåtliga retorik, forskning om lärarnas betydelse och om Charter schools i USA. Och vad skulle hon göra först om hon var skolminister.
Läroplansutredningens kraftiga kritik av Skolverket
I veckan har Läroplansutredningen överlämnat sitt förslag. Det är ett dokument på över 900 sidor. De som nu jobbar med skolfrågor kommer att ha fullt upp under de kommande månaderna för att besvara remisser på Betygsutredningen, Läroplansutredningen och snart kommer dessutom fler utredningar.
Jag har inte hunnit ta del av hela förslaget till ny läroplan men jag har läst sammanfattningen. Det är många förslag som verkar gå åt rätt håll. Nu återstår det att se hur den tas emot av remissinstanserna.
De som läst mina blogginlägg tidigare vet att jag har skrivit kritiskt om Skolverkets stödjande material, till exempel när det gäller läsa, skriva räkna garantin. Läroplansutredningen tar upp frågan om det stödjande materialet och jag kan inte låta bli att ta med texten från sidan 26 i utredningen, på denna sida.
” I dagsläget finns en stor mängd stödjande material på Skolverkets webbplats vilket vi ser som problematiskt. Det är svårt att hitta och navigera bland materialen och att få en överblick av vilka stöd som finns. Ibland är kopplingarna till läro- och kursplanerna tydliga, men ibland inte. Flera material är också daterade och deras forskningsförankring verkar vara av varierande kvalitet. Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att regeringen bör se till att de stödjande material som Skolverket har tagit fram ses över vad gäller omfattning, aktualitet, relevans, kvalitet, vetenskaplig förankring och tillgänglighet. Syftet bör vara att säkerställa att materialen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att minska och samla stödet samt att undersöka vilken typ av stöd som är motiverat. När en ordentlig rensning är genomförd och inaktuella material är avvecklade eller uppdaterade behöver man, förutom att upprätthålla en stringent ordning för de stödjande materialen, koppla dem till läroplanerna inklusive kursplanerna så att materialen är lättillgängliga för de som ska använda dem.”
Tydligare kan knappast en kritik framföras – och här gäller det alltså den myndighet som har ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen.
Inger Enkvist – grundskolan måste omorganiseras så att alla elever kan växa
Inger Enkvist är professor emerita vid Lunds universitet. Hon är mycket aktiv i skoldebatten och vi talar om kunskapskrav, om socialdemokratiska dimridåer, läroplanen och om lärarnas betydelse för kunskapsresultaten.
Lyssna här
Vi har inget val tack och lov
Läser krönikören Lisa Stevik i GP. Hon är lycklig över att slippa välja förskola och skola till sina barn. Hon skriver ”Efter en flytt till landet behövde vi plötsligt inte våndas över vilken skola som var bäst för barnen, för det finns bara en. Och det är faktiskt skönt. Tyvärr verkar regeringen inte känna likadant.” När jag läser hennes krönika funderar jag på hur det kommer sig att de som är nöjda med att inte behöva välja skola vill ha ett system som innebär att ingen ska få välja skola. För det är ju det hon säger när hon beklagar att regeringen inte känner likadant som hon när det gäller möjligheten att välja skola.
Statistiken visar dessutom att det är väldigt många, 7 av 10, som anser att det är rätt att man kan välja skola. En rätt som dessutom faktiskt innebär att den som inte vill välja skola idag kan avstå. Då blir barnet placerat på närmsta skola. Då är ju allt bra. Den som vill välja kan göra det och den som inte vill kan avstå.
Om allt fungerar utmärkt så är detta inget problem. Men den dagen som barnet inte trivs i skolan, blir mobbad eller av annat skäl behöver byta skola så är jag säker på att alla föräldrar, oavsett om de avstått från att välja en skola eller gjort ett aktivt val, själva vill ha möjligheten att byta skola utan att behöva be en skolbyråkrat eller skolpolitiker om lov. Så som det var förr. Makten ligger idag hos individen och det är en oerhört stor skillnad mot hur det var före 1993. Tack och lov har vi ett skolval.
/ps. Påståendena om glädjebetyg och friskolor stämmer inte heller. Magnus Henrekson visar tydligt att dagens betygssystem leder till glädjebetyg oavsett huvudman. ds
Hur kan liberalen bemöta populisten?
Nils Karlson, statsvetare och bland annat grundare av forskningsinstitutet Ratio, har skrivit en bok med rubriken ”Ett liberalt försvar mot populismen. Han skrev boken när han var gästforskare vid Stanford university. Vi samtalar i Hamiltonpodden om varför populismen är ett hot mot demokratin och det öppna samhället. Var finns de som idag företräder ett liberalt perspektiv. Det är en mycket intressant och tänkvärd bok som går att ladda ner gratis här.
Den finns också på svenska utgiven av Timbro.
Så kan liberalt sinnade bidra i ett försvar mot populismen
Ett liberalt försvar mot populismen är titeln på Nils Karlsons bok. Nils är statsvetare, bla grundare av forskningsinstitutet Ratio och tidigare adjungerad professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han skrev boken när han var gästforskare vid Stanford University i Kalifornien. Det öppna samhället måste försvaras och vi samtalar om hur detta kan ske i dagens turbulenta tid där populismen blivit allt mer utbredd. Varför är populismen ett hot mot demokratin? Hur kan den motas? Och vilka företrädare finns det för de klassiska liberala ideerna, i Sverige och i världen idag?
Lyssna här
Mitt skolvals vd Dany Kessel om att skolvalet kan utvecklas
Veckans Hamiltonpodd har forskaren Dany Kessel, dr i nationalekonomi och en av initiativtagarna till plattformen Mitt skolval som gäst. Mitt skolval är en plattform som används av många kommuner och i ett flertal kommuner deltar även friskolor. Det innebär att såväl familjer som skolhuvudmän snabbare kan få besked om vilken skola eleven får en plats. Lyssna på vårt samtal här om hur skolvalet kan utvecklas och effektiviseras.
/
Så kan skolvalet för grundskolan förbättras
Onsdagen den 12 februari arrangerade Näringslivets skolforum ett intressant seminarium om skolval. Vid seminariet presenterade Tommy Andersson, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet och ledamot av kommittén för ekonomipriset till Nobels minne rapporten ”Så kan skolvalet för grundskolan förbättras med några enkla åtgärder”. Författare till rapporten är Tommy Andersson, Dany Kessel och Elisabet Olme. I denna lämnar de ett antal förslag för att utveckla skolvalet. Aktiva skolval har blivit allt vanligare internationellt och det har också inneburit att allt fler ekonomer intresserar sig för skolvalsprogram och hur de bör utformas såväl i teorin som i praktiken. Författarna till rapporten är också aktiva i utformandet av skolvalsprogram. Vad är det då enligt dem som förbättra skolvalet i Sverige?
I korthet lyfter rapporten följande:
- Bättre samordning mellan skolhuvudmän med tex gemensamma tidsplaner, tekniska plattformar och regionalt samarbete.
- Eliminera taktiska val. Genom att att implementera algoritmen för uppskjuten acceptans och tillåta obegränsat antal rangordnade val. Då blir det tydligt hur individen faktiskt prioriterar sitt skolval. Det tydliggör vilka skolor som är populära och vilka som inte är populära.
- Förtydliga urvalsreglerna. Närhetsprincipen tolkas olika i kommunerna, ska syskonförtur vara tillåten, kan friskolor använda lottning som en kvot i sin kö?
- Hantering av juridiska hinder. Det finns behov av klargöranden när det gäller vilket handlingsutrymme som friskolor har i samordnat system.
- Tillgång till information. Forskning visar att informerade skolval är viktigt och här behövs en informationsstruktur som ger individer information om respektive skola.
Seminariet går att se i efterhand här, och där återfinns också rapporten.
Det har under lång tid framförts att det är viktigt att det finns god information som grund för skolvalet. I vissa kommuner finns det samlad information om såväl friskolor och kommunala skolor som finns i kommunen. Men det är långt ifrån alla. Därför är det mycket välkommet att frågan om att utveckla skolvalet nu lyfts av Näringslivets skolforum och författarna till denna rapport. Tänk om Sverige kunde få ett system med ett antal gemensamma kvalitetsmått. Det skulle verkligen vara bra underlag för skolvalet.
Hamiltonpodden har även Dany Kessel som gäst denna vecka. Lyssna på vårt samtal här.
/
Dany Kessel -samordnat skolval möjligt idag
Dany Kessel, forskare, dr i nationalekonomi och en av initiativtagarna till plattformen Mitt skolval. Den används av många kommuner och även friskolor kan anslutas. Det innebär att såväl familjer som skolhuvudmän snabbare kan få besked om vilken skola eleven får en plats i.
Vi samtalar om hur alla som väljer skola ska kunna göra ett mer informerat skolval.
Lyssna här
Centern – Kommunalt veto utan elevperspektiv
Några centerpartister som ingår i Centerpartiets reformgrupp skola pläderar i en debattartikel i Dagens Samhälle för införandet av ett kommunalt veto för etablering av ”vinstdrivande friskolor”. De skäl som anges för att ge kommunerna denna möjlighet är bland annat att det blir mycket dyrt för en kommun om en friskola med flera hundra elever får etablera sig i en kommun då den friskolan ”tar elever” från kommunens skolor. De menar att ”Det system vi har i dag har visat sig leda till överetablering och kortsiktiga skoletableringar. Därmed har det gjort att skattemedel inte har använts på bästa sätt för att ge varje elev chansen att lyckas. Det har spätt på utslagningen och försämrat kvalitén i skolan.” Belägg för dessa påståenden presenteras dock inte i artikeln. Reformgruppen har därför lagt ett förslag som innebär att kommuner ska få veto mot en friskoleetablering.
Idag är det Skolinspektionen som bedömer en ansökan om att få starta en friskola och beslutar om tillstånd för en etablering av en friskola. För att detta tillstånd ska ges krävs det att friskolehuvudmannen kan visa att det finns en efterfrågan. Etableringskommunen får också möjlighet att yttra sig innan Skolinspektionen fattar sitt beslut.
En friskoleetablering kommer knappast som en blixt från en klar himmel. Kommunen har till exempel planmonopol och en skoletablering förutsätter en skolbyggnad. Det finns tid för förberedelse.
Det är intressant att företrädare för ett parti som säger sig vara liberalt nu så tydligt tar ställning för kommunpolitikernas perspektiv framför familjers möjlighet att välja skola.
Sedan friskolereformens genomförande ligger en stor del av makten hos individen. Det är lätt att inse att det irriterar en del lokalpolitiker när människor väljer bort kommunala skolor. Huruvida kommunerna har extra kostnader för deras ansvar för skolplikten kommer vi förhoppningsvis att få svar på från den utredning som ser över skolpengen. Det råder delade meningar om denna kostnad finns och det behövs en klarhet. Finns den så ska givetvis kommunerna få kompensation för det. Men den kompensationen ska inte ske genom att elever som väljer en friskola får lägre skolpeng.
En granskning av Skolverkets statistik ger en intressant bild av hur elevers val faktiskt ser ut. Ta Malmö som exempel. Här finns 76 kommunala grundskolor och 23 friskolor. 41.000 barn i grundskoleåldern är folkbokförda i Malmö. Men av dessa är det 260 som valt en kommunal skola i andra kommuner, 370 som valt friskolor i andra kommuner. Samtidigt kommer det 280 elever från andra kommuner till Malmös kommunala skolor och 180 elever till de friskolor som finns i Malmö. Bara detta exempel visar att ett kommunalt veto inte ”löser effekterna” av människors skolval. I grannkommunen Bjuv finns det ingen friskola och kommunen har 4 kommunala skolor. Av kommunens 2.100 barn har 100 valt kommunala skolor i andra kommuner och 130 som valt friskolor.
När människor får möjlighet att välja påverkar det alla verksamhetsutövare. Kommunala som fristående. För individer är olika och har olika behov och hur individens behov ser ut vet de som känner vederbörande bättre än kommunpolitiker/kommunala tjänstemän. Denna rätt att välja har ett mycket starkt stöd bland allmänheten. Därför är det beklagligt att centerföreträdare nu förefaller vilja prioritera den kommunala planeringen framför invånarnas önskemål. Det finns ett skäl till varför det underlag som en friskolehuvudman lämnar in visar att det finns underlag för att etablera en ny skola. Om alla var nöjda med det utbud som finns skulle det saknas underlag för en etablering. Värt att notera är också att denna debatt om friskolors etablering inte alls handlar om vilken kvalitet som de befintliga kommunala skolorna har. Ett kommunalt veto skulle öppna upp för att dåligt fungerande kommunala skolor kan få fortsätta. En friskoleetablering kan däremot leda till att kommunala skolor måste höja sin kvalitet.
ps. Noterar att Centerstudenters utbildningspolitiska talesperson Filippa Torsvik har reagerat på partikollegornas förslag. Mycket välkommet! ds
/