Näringslivets skolforum hade på torsdagen en mycket intressant seminarium på temat Science of learning. Fokus var på vad säger forskningen om vad som fungerar när det gäller undervisning och inlärning. Området science of learning är växande runt om i världen då kunskaperna från hjärnforskningen får ett allt större inflytande på hur undervisningen bör läggas upp. Frågor som ”Hur kan vi veta att de undervisningsmetoder som används faktiskt leder till avsedd effekt – dvs ökade kunskaper hos eleverna?” är allt mer i fokus. Idag används väldigt många olika metoder i klassrummen som faktiskt inte baseras på forskning som visar att de faktiskt ger effekt.
Vid seminariet medverkade bl a Anna Stokke, matematikprofessor vid universitet i Winnipeg, Canada, Jonas Linderoth, pedagogikprofessor vid Göteborgs universitet tillika expert i läroplansutredningen (SOU 2025:19). Daniel Muijs, Professor and Head of School of Social Sciences, Education and Social Work (Queen’s University Belfast), en av världens mest citerade forskare när det gäller forskning om effektiv undervisning och tidigare forskningschef vid Ofsted.
Det är anmärkningsvärt att det i en så viktig del av samhället som skolan faktiskt bedrivs en verksamhet som förefaller stå ”på lös grund” när det gäller vad som kännetecknar god och effektiv undervisning, som faktiskt ökar elevernas kunskapsnivå. Professor Anna Stokke var mycket intressant att lyssna på. Hon strukturerade upp sitt anförande bra och tydliggjorde alla fallgropar som finns när det gäller uttolkning och implementering av nya forskningsresultat. Hon har också en podd som heter Chalk & Talk.
Som professor i matematik har hon en god inblick i de bristande matematikkunskaper som många studenter har, ett problem som vi känner igen i Sverige. Hon underströk vikten av att lärare på djupet förstår hur framgångsrika undervisningsmetoder ska implementeras. Ett stort problem enligt henne är att detta inte sker och då blir det lätt ”lethal mutation”, dvs en felaktig tolkning eller implementering av forskningsresultat som dessutom kan skilja sig åt beroende på av olika uttolkare. En ”mutation” av forskningsresultat som innebär att tillämpningen skiljer sig åt. Vilket i sin tur gör att felaktiga tillämpningar, baserat på forskningsresultat, innebär att effekterna uteblir. Det kan till och med medföra att det får en negativ effekt på elevernas lärande.
Hon påpekade också att för att kunna utvärdera effekterna så måste det också finnas en konkret definition av vad det är som man ska mäta/utvärdera. När hon talade om detta tänkte jag osökt på talet om kvalitet i skolan från politikerna i Sverige. Ett gott exempel på ord som inte har något värde om det inte definieras. Hon påpekade också att det är viktigt att uttrycket ”forskning visar” inte tas för givet. Lita inte på det – ställ följdfrågor. Vad visar den? Har tillämpningen fått avsedd effekt eller är det något annat som den visar? Hon understryker också vikten av att lärare och rektorer har en sådan kompetens så att de kan ifrågasätta och ställa följdfrågor när de stöter på program inom tex science of learning, där leverantören påstår att det baseras på forskning. Vilken målgrupp har använts i forskningen? Kan resultaten generaliseras till andra målgrupper? Här brister det ofta enligt Stokke.
Teach a teacher to evaluate evidence… är viktigt och borde därför vara en självklar del i lärarutbildningen enligt henne.
Jag rekommenderar varmt att titta på inspelningen av detta seminarium och professor Stokke talar ca 23 minuter in i inspelningen.
Vi har en livlig debatt om skolan i Sverige, vi talar om friskolor, vinster, betygssystem, elevhälsa, att nästan 20.000 elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, om studiero, nya kursplaner och läroplaner, för att bara nämna några områden. Men det som detta seminarium handlar om är viktiga förutsättningar för att svensk skola ska bli bättre på att förmedla kunskaper till unga. Det är en stor brist i vårt välfärdssamhälle att det som rör science of learning inte prioriteras högre. Professor Linderoth var lite hoppfull i sina kommentarer, men inte utifrån att landets skolmyndigheter m fl intressenter lyfter området, utan utifrån att det bland lärare och rektorer samt några forskare finns ett växande intresse för dessa frågor. Men som professor Stokke m fl konstaterade på seminariet, det behövs en struktur för att det ska bli ett ordentligt genomslag.
Erik Håkansson, Danderyds gymnasium, talar intressant om hur möjligt det är att använda sig av resultaten från science of learning i svenska skolor idag. det kan du höra från ca 1:50 in i inspelningen.
Om du avsätter ca 2 timmar av din dag till detta kommer du att få många intressanta insikter.
Förhoppningsvis kan vi se ökade insikter från politiker och lärarutbildningar om att detta är en viktigt område att fokusera på. Lägg kraften på detta i stället för på huvudmannaskapet.
/