Borgarrådets blogginlägg 2006-2014

Stockholm ska vara en trygg och snygg stad. Hur den offentliga miljön är påverkar tryggheten. Mycket klotter, skräp mm skapar otrygghet. Under 2013 genomförde trafikkontoret en medborgarundersökning som bl a visade att mer än 80 procent är mycket eller ganska negativa till klotter/graffiti på fasader och andra allmänna platser i sitt bostadsområde samt på tunnelbanetåg/pendeltåg. Resultatet visar att det finns ett starkt stöd för det arbete som staden målmedvetet göt för att skapa en trygg miljö. Ett led i detta arbete är stadens  nolltolerans mot klotter och den 24-timmarsgarantin för klottersanering som finns. Konkret innebär garantin att varje inrapportering för klotter ska vara åtgärdat inom 24 timmar, om det är på fastigheter som staden har rådighet över.

I samarbetet ingår också ett antal av de fastighetsägare som finns i Stockholm, dock inte alla.  Garantin uppfylldes till 98 procent i innerstaden, 98 procent i söderort och 97 procent i västerort under 2013. Detta är givetvis mycket glädjande men det har ett pris. År 2013 kostade det Stockholms skattebetalare 13,5 mnkr att sanera staden. Det är inte acceptabelt och därför är det viktigt att ta tag i grundproblemet – att förhindra klotter.

Mot bakgrund av detta är det bekymmersamt att polisen tycks nedprioritera detta arbete. För några veckor sedan rapporterade tidningen Mitt i Östermalm att klottret inom staden har ökat. De menade att anledningen främst beror på polisens nedläggning av sin klottergrupp år 2012. Statistiken visar att antalet anmäla klotterbrott i Stockholms län har ökat med 14 procent mellan åren 2012 och 2013, vilket är en oroande utveckling. Trots denna utveckling uppfylls 24-timmars garantin i stor utsträckning. Men det blir givetvis dyrt!

Borgarrådskollegan Anna König Jerlmyr lade i måndags en skrivelse i Polisstyrelsen i Stockholms län. Hon vill ha konkreta svar från Polisen om hur de arbetar med att minska klottret, varför de beslutade att lägga ner klottergruppen och huruvida närpolisen har samma förutsättning (i tid och kompetens) som klottergruppen tidigare hade i sitt arbete med att bekämpa det växande problemet med klotter. Bra gjort Anna!

Stockholmarna vill ha en trygg, ren och vacker stad. Vi kan inte – och ska inte –  acceptera att människor tar sig friheten att klottra, vare sig på någon annans eller allas vår gemensamma egendom. Vi utgår från att polisen nu genom skrivelsen tar tag i denna angelägna fråga och säkerställer stockholmarnas rätt till trygghet.

/

 

Idag har jag invigt en utställning om framkomlighetsstrategin i Kulturhuset. Syftet är att under sju veckor informera och föra en dialog med stockholmarna om vårt arbete med att öka framkomligheten i staden. Vi har en befolkning som växer rekordartat och ett gatuutrymme som inte kan breddas. För att få bukt med denna utmaning antog kommunfullmäktige Framkomlighetsstrategin – en strategi om hur vi kan nyttja gatuutrymmet på det mest effektiva sättet och där bussar, gångtrafikanter och cyklister prioriteras.

 

 

 

 

 

Foto: Daniel Carlsson Mård

 

Framkomlighetsstrategin omfattar alla trafikområden, kollektivtrafik, cykel, gång, parkering och godsleveranser. På trafik- och renhållningsnämnden har vi redan fattat en rad viktiga beslut i enlighet med framkomlighetsstrategin såsom Cykelplanen, där vi satsar en miljard på utvidga och förbättra cykelinfrastrukturen i Stockholm.  Dessa trafikområden kommer att lyftas fram genom särskilda temaveckor under utställningsperioden enligt följande:

– Vecka 9: Parkeringsfrågor, 25/2

– Vecka 10: Hur vi planerar staden, 4/3

– Vecka 11: Cykelfrågor, 11/3

– Vecka 12: Kollektivtrafik, 18/3

– Vecka 14: Gods- och leveranstrafik, 1/4

Jag kommer själva att finnas på plats varje tisdag kl 11.30-12.30 med särskilt inbjudna gäster, där vi kommer att diskutera temat för veckan samt finnas tillgängliga för frågor från allmänheten så jag hoppas på att träffa många av er där.

Hur ytan används spelar roll. Denna bild är väldigt illustrativ:

 

/

 

Väl mött i kulturhuset!

Framkomlighet är en viktig fråga för ett växande Stockholm och för ett attraktivt Stockholm.

/

 

 

 

 

 

 

 

foto: Daniel Carlsson Mård

Idag har det invigts snabbladdstation vid Roslagstull. Fortum stär för laddstolpen och staden för marken. Det var många som övervakade invigningen som undertecknad, kollegan Ankersjö och Birgitta Resvik från Fortum genomförde. Det ska komma flera, ytterligar 9 snabbladdningsplatser och 100 övriga laddplatser. Redan nu finns det en hel del ”vanliga”.

Kvällens kommunfullmäktige var historiskt. Beslut fattades om stadens bidrag till att bygga ut tunnelbanan. Ett totalt paket om 78.000 bostäder och 9 nya stationer. Finansiering sker via Nacka, Solna, Järfälla, landstinget, Stockholm och staten.

Vi hade också ett ärende om stadens upphandlingspolicy. Bland annat innebär det förtydligande om innovationsupphandling. En kommuns förhållningssätt till upphandling är i grunden en fråga om näringslivsklimatet. Alliansen har en tydlig strategi om att det som kan utföras av privata aktörer ska skötas av den. Varje år upphandlar Stockholm för 15 miljarder kronor, 36% av verksamheten konkurrensutsätts. Det är självklart att detta påverkar näringslivets utvecklingsmöjligheter i Stockholm med omnejd.
Vänsterpartiet säger i princip nej till all upphandling. Vid kvällens debatt krävde s,v, mp att staden ska införa krav på kollektivavtal, alt kollektivavtalsliknande avtal för att ett företag ska få delta i en upphandling. Vi ställer inte det kravet av flera skäl. Det råder föreningsfrihet i Sverige, ca 60% av SME-företagen (1-49 anställda) har inte kollektivavtal en Företagarna. De har valt bort detta av bla skälet att avtalen i stor utsträckning utgår från storföretagsperspektiv. Företagarnas undersökning visar också att konfliktreglerna som kopplas till kollektivavtalen avskräcker. Det tråkiga med kvällens debatt tycker jag var att kollektivavtalsförespråkarna (varav ett antal är ombudsmän) utmålade företag som oseriösa om de inte har kollektivavtal.

Upphandling har traditionellt handlat om att köpa ngt till lägsta pris. Med dagens beslut öppnas det tydligt för innovationsupphandlingat och för en samvetkan med näringslivet för att tillsammans utveckla service och tjänster för stockholmarnas fromma.
/

Under fredagen besökte jag och landstingskollegan Christer G Wennerholm projektet Vardagssamverkan. Under tre veckors tid har länets trafikaktörer – Trafikförvaltningen/SL , dess trafikoperatörer, Trafikverket samt staden via Trafik Stockholm – suttit tillsammans på Trafik Stockholms huvudkontor för att utveckla och effektivisera deras samverkan i det dagliga arbetet. Det handlar till exempel om att skapa en gemensam lägesbild över trafikläget, effektivare störningshantering samt att ge resenärer bättre möjligheter att göra aktiva val i sitt resande genom snabb och samstämmig trafikinformation.

När vi kom dit hade det precis spärrats av kring Centralen pga ett bombhot och när vi vat på plats uppstod en rejäl fordonsbrand i närheten av Eugeniatunneln. Kreolis man på plats kunde snabbt omdirigera de bussar som passerar Klarabergsviadukten och tragikförvaltningens medarbetare snabbt få ut info om detta på nätet mm.

Snabb hantering av hinder i trafiken blir allt viktigare i ett Stockholm som växer. Det är en utmaning med många aktörer. Vardagssamverkansprojektet syftar till att förbättra samarbetet och också se hur de olika systemen kan samverka även om alla inte är samlokaliserade. Bussentreprenörer, som i detta fall Keolis, har inte varit med i samverkansprojektet tidigare. Tack vare Trafik Stockholms kameror har de under projektet kunnat leda om deras trafik för att minska förseningar för trafikresenärerna och därmed ökat framkomligheten. Detta är helt i enlighet med den av kommunfullmäktige antagna Framkomlighetsstrategin, där vi fokuserar på att öka framkomligheten för bland annat kollektivtrafiken.

Läs mer om projektet här.

Det är 96.000 fler sysselsatta i Stockholm stad fjärde kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal 2005. Det är en enormt kraftig utveckling av arbetsmarknaden i Stockholm stad och även i länet. Det visar  den rapport som Länsstyrelsen i Stockholm presenterar idag. Denna fantastiska utveckling av arbetsmarknaden i Stockholm är bland annat en effekt av den  ansvarstagande ekonomisk politik som förs av Alliansen och som har fokus på att skapa goda förutsättningar för näringslivet, stimulera till nyföretagande och minska utanförskapet.

Vi kan se det i Stockholm stads tydliga politik när det gäller bl a ;

• Uppmuntran av alternativ inom välfärdsområden som förskola, skola, äldreomsorg, hemtjänst mm genom valfrihetssystem
• Vårt arbete med öppna data som gör det möjligt för företag och enskilda att använda sig av stadens databaser för att utveckla webb-tjänster och appar

Detta är bara några exempel på stadshusalliansens arbete. Många av mina kollegor som styr i länets Alliansledda kommuner har liknande inriktning på sin politik. Det spelar roll vilken politik som förs! Insikten måste utgå ifrån att det är företag som skapar jobb, inte politiker.

Stockholm stads satsar mycket på att minska utanförskapet. Ca 18000 personer har gått från utanförskap till egen försörjning sedan Jobbtorg Stockholm infördes 2008.

Stockholms län har den högsta sysselsättningen i hela Sverige (70,6%) och Stockholms stad bidrar till dessa goda resultat med en sysselsättning på 73,9%, vilket är en ökning från 2012. Skillnaden i sysselsättning mellan kommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg är anmärkningsvärd.  Stockholm har 10 procentenheter högre sysselsättning än Malmö och 8,6 procentenheter högre än Göteborg.

I hela Sverige ökade sysselsättningen med 63 000 personer, bara Stockholms stad står för 16 800 av denna ökning. Stockholms stad har en högre sysselsättning än övriga storstadskommuner, vilket visar att våra tidiga satsningar på att fånga upp människor som hamnat i utanförskap har spelat roll.

Utrikes födda svarar för hela 40% av nettoökningen  av sysselsättningen i Stockholms län sedan 2009. Detta gäller även i riket i stort. Antalet inrikes födda sysselsatta ökade med 6% medan antalet utrikes födda sysselsatta ökade med 15%. En intressant siffra mot bakgrund av integrationsdebatten.

Kvinnorna står för en stor del av ökningen av sysselsättningen. Arbetslösheten är också lägre bland kvinnor än bland männen.

Och ungdomsarbetslösheten är lägre i Stockholms län än i riket som helhet.

/

 

I måndags kunde vi läsa att det påbörjades totalt  6.671 bostäder under förra året. Det är den högsta siffran sedan 2006 och då ska man vara medveten om att 2006 års siffra innehåller de så kallade ”Odellplattorna”. Stockholm levererar men det krävs att även de andra kommunerna i länet planerar och bygger bostäder.

Nyligen presenterade Stockholms Handelskammares rapporten ”Bostadsbrist farlig flaskhals för jobben”. Den visar att 1/3 av 500 tillfrågade tillväxtföretag i Stockholm anser att bostadsbristen någon gång har varit ett hinder för rekrytering.  Detta är självklart ett stort problem speciellt som samtliga av de tillfrågade företagen i Handelskammarens rapport anser sig ha en stor tillväxtpotential och räknar med att kunna anställa fler personer under det kommande året.

Rapporten understryker vikten av att Alliansen i Stockholm stads mål om att bygga 140 000 nya bostäder till 2030 fullföljs. Den visar också att det är viktiga steg för att Stockholm ska vara en konkurrenskraftig stad, där fler företag vill starta och fortsätta växa.  I detta sammanhang kan det vara på sin plats att påpeka det glädjande i att utbudet av lägenheter att hyra i andra hand har ökat med 25-30% sedan lagen om privatuthyrning av bostäder infördes i februari 2013.

Svenska Dagbladet publicerade igår  Sthlm Digital. Den visar också vilken kraft som finns i tillväxten i Stockholm. Jag vet – eftersom jag har träffat många av dessa företag på mina tisdagsbesök – att även dessa har problem med att hitta kompetens. Dels pga att det är svårt att hitta den kompetens de behöver rent generellt i Stockholm och dels pga bostadsfrågan. Alla dessa företag verkar på en global marknad, vi måste därför fortsätta skapa förutsättningar för dessa att vilja stanna och utvecklas i en av Europas snabbast växande städer.

Stockholms Handelskammare har också nyligen presenterat två andra intressanta rapporter. Den ena visar på utmaningen när det gäller byggandet i Stockholmsregionen, dvs alla de restriktioner som lagts på byggandet från framförallt statens sida. Samma stat som i andra sammanhang kritiserar kommunerna för att det inte byggs.

Den andra är en glädjande undersökning som visar att det finns starkt stöd bland stockholmarna för att Stockholm ska växa. Det känns mycket bra att ha detta i ryggen i det fortsatta arbetet för ett attraktivt Stockholm.

/

 

 

 

 

 

Enligt SvD ökade utbudet av lgh att hyra i andra hand med ca 30 % i sthlm STAD, enligt Sthlm handelskammare ökade de i Sthlm LÄN mellan ca 20-24%

Kul att läsa i dagens SvD Näringsliv om hur det växer i form av nyföretagande i Stockholm. Eftersom jag själv träffat många av de företag som nämns i artikeln så kan jag intyga att det finns ett otroligt driv. Och även intresse från investerare utanför Sverige. Den digitala kartan är en utmärkt illustration av vad som hönt i Stockholm under senare år. Man kan göra en karta som enbart omfattar spelföretag -den blir också imponerande. Fanns tex Dice med på kartan?
/

Stockholm tävlar på en global marknad om talanger och kapital. Det framhåller jag ofta.  Jag har just deltagit i ett arrangemang i stadshuset till vilket sk ”expatriates” har inbjudits. Företag, universitet mfl har idag medarbetare, forskare från olika delar av världen. De som väljer Stockholm är viktiga även för staden. Vi har inte alltid varit så duktiga på att vare sig fundera på hur de har det i vår stad eller att faktiskt välkomna dem när de kommer och introducera dem till vår stad och Sverige.

Organisationen Global Expat Partners deltog också i kvällens möte. De gör ett viktigt jobb och Claudia de Leeuw berättade om hur de jobbar, såväl för de svenska företagen som rekryterar medarbetare från andra länder, som för dessa personer och för deras respektive. Inte minst de senare kan en flytt till ett nytt land- utan att själv ha ett jobb från början – vara en väl så stor utmaning.

Stockholm Business Region har ett nytt uppdrag att jobba med dessa frågor. Kvällens mingel var ett första konkret exempel. 150 personer hade hörsammat vår inbjudan och mitt budskap till dem var att vi gärna vill ha deras hjälp med att utveckla vårt arbete gentemot denna för staden, näringslivet och akademierna så viktiga grupp. Det finns mycket som är okänt och ovant för de som kommer helt nya till vår stad. En del kan vi informera om på nätet, annat är enklare att ta i ett informationscenter. Vissa saker passar sig bättre vid mera informella möten och i nätverk.

Det är viktigt att Stockholm är attraktivt att leva och bo i. Alla de som kommer hit från andra länder kan bli goda ambassadörer för vår stad, och därmed locka hit andra. Därför är det viktigt att vi gör det enkelt att etablera sig. Det gäller även för familjen i övrigt. För sanningen är att det är lika enkelt i dag att jämföra jobberbjudanden som att jämföra hur den potentiella hemstaden/landet tar emot sina nya invånare. Därför måste vi förstå vad som vi behöver bli bättre på. I det arbetet behöver vi hjälp från alla de som faktiskt har just den erfarenheten. De som redan finns i Stockholm. Kul att så många hörsammade vår inbjudan och hoppas att de vill bidra i det fortsatta arbetet. Visste du förresten att det finns något som heter The Local?

/

 

 

I tisdags lanserade jag den nya felanmälningsappen Tyck till där du snabbt och effektivt kan göra en felanmälan direkt på plats med hjälp av din smartphone, vare sig det handlar om en papperskorg som behöver tömmas eller trasig gatubelysning. Med hjälp av telefonens kamera och gps-funktion blir det lättare att se exakt vad det är som behöver åtgärdas och vart.

Det är riktigt kul att vi med hjälp av den teknik som finns i nästan varje stockholmares telefon kan underlätta för fler stockholmare att kunna felanmäla och hjälpa staden att göra Stockholm ren, snygg och trygg.

Appen är kostnadsfri och finns tillgänglig både för Iphone och Android. Det går även att felanmäla via telefon 08-651 00 00 och på nätet www.stockholm.se/felanmalan.