Hamiltonpodden

Publicerat

Höjd skatt för höginkomsttagare negativt för välfärden

Jag samtalar med professor Daniel Waldenström om klyftorna i världen och i Sverige , har de ökat? Skattepolitiken är grundläggande för förutsättningarna för tillväxt och därmed också välfärden och  Daniel Waldenström konstaterar att höginkomsttagarna i Sverige betalar redan mycket i skatt. Det är få som är superrika så det är inte realistiskt att tro att välfärden räddas genom att höja skatten för dem. Han menar att det finns massor av resurser idag i offentlig sektor och det viktiga är att se till att dessa skattepengar används effektivt.

Produktiviteten i offentlig sektor är en ödesfråga för Sverige, tyvärr diskuteras den alldeles för lite enligt Daniel Waldenström. Han anser att statsskatten borde avskaffas, lyssna på varför. Entreprenörer som är miljardärer tillför mycket till samhället i form av jobb, innovationer och skatteintäkter. Det borde ses som positivt. Och hur kan vi vara negativa till bankers vinster när det gynnar oss som ägare. Lyssna på vårt samtal här.

 

Publicerat

Nicklas Skår – Vad skulle Axel Oxenstierna ha gjort idag?

Nicklas Skår, medarbetare vid Svenskt Näringsliv, har skrivit en intressant bok om svensk förvaltning. 30 års erfarenhet från hur myndighets Sverige fungerar och hur politikerna förhåller sig till desamma innebär att han har många intressanta reflexioner kring ministerstyre, självständiga myndigheter och vad som saknas för att politiken ska baseras på ett bättre helhetsperspektiv. Du kan beställa boken här

Lyssna på vårt samtal här.

Publicerat

Sverige ligger efter, vi behöver evangelister för AI

Mathias Sundin gästar Hamiltonpodden för andra gången. Senast talade vi om AI-kommissionens förslag. Detta samtal, som är inspelat i mitten av november 2025, handlar också om AI. Mathias har skrivit boken ”Den femte accelerationen” och vi talar om den. Vi talar också om den oroande antagonismen mot AI i skolan. Det riskerar verkligen att leda till att Sverige tappar allt mer i konkurrensen. Lyssna på vårt samtal här.

 

Publicerat

Hård kritik från juridikprofessor om förslaget om vinstbegränsningar för friskolor

Gäst i Hamiltonpodden är Lars Henriksson, professor i juridik vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har gjort en rättslig analys av förslaget att förbjuda värdeöverföring för friskolor som är AB. Han konstaterar att ett värdeöverföringsförbud har lite att göra med kvalitet och menar att utredningen inte heller har visat att det finns ett orsakssamband mellan förslaget och behovet av kontinuerlig kvalitetsutveckling. Enligt honom är inte heller kravet på proportionalitet uppfyllt då det finns andra mindre ingripande åtgärder som kan vidtas för att åtgärda kvalitetsbrister. När det gäller utredningens förslag att koppla värdeöverföringsförbudet till statsbidragen så menar han att värdeöverföringen i sig inte har något med statsbidragen att göra eftersom huvudmannen ska återrapportera hur statsbidragen har använts. 

EU-rätten och svensk rätt, värnandet av äganderätten måste beaktas. På frågan om hans kommentar till Liberalernas förslag om att förbjuda friskolor att driva verksamheten som AB svarar han ”Det är fullständigt orealistiskt”.

Lyssna på vårt samtal här

Publicerat

Visst passar UF även för de som läser vård- och omsorgsprogrammet

Som ordförande i UF Stockholm kan man göra många roliga saker. Jag fick höra talas om att det på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde finns en klass som i år har UF på schemat. Jag bestämde mig för att besöka dem. Åsa Vallin är en av deras lärare och hon har inspirerat sin klass till att driva UF-företag. Självfallet passade jag på att göra en inspelning med Hamiltonpodden när jag var i Skövde. Lyssna på vårt samtal här.

Publicerat

Johan Kyllerman – Sverige har en debattkris.

Stämmer de påståenden som florerar i friskoledebatten? Hur kan friskolor gå med överskott utan att försämra kvaliteten? Hur fungerar Atvexa och är det skillnad mellan att driva verksamhet i Sverige, Norge och Tyskland?

Samtal med Atvexas vd Johan Kyllerman. Han undrar också varför inte de offentliga skolhuvudmännen lika grundligt som de fristående? Friskolorna presterar oftast bättre än de offentliga skolorna. Lyssna på vårt samtal här.

Publicerat

Teach for Sweden attraherar människor för karriärbyte

Ylva Lagesson är min gäst i Hamiltonpodden denna vecka. Hon har en bakgrund inom byggbranschen bl a som hög chef inom NCC. Men så bestämde hon sig för ett karriärbyte. Hon utbildade sig till lärare. De naturvetenskapliga ämneskunskaperna hade hon i och med sin tidigare utbildning. Nu började hon att jobba på en grundskola.

Efter ett tag upptäckte hon Teach for Sweden. En organisation som erbjuder människor att göra det som hon gjort, ett karriärbyte mitt i livet. Genom Teach for Swedens samarbete med skolor, framförallt högstadieskolor i utanförskapsområden, så kan de som kommer in på programmet börja jobba som lärare samtidigt som de kompletteringsläser KPU-utbildningen. Det gör att efter två år så är de behöriga lärare. Intresset för de 50 platser som erbjuds är mycket stort.

Vi talar om detta, om skillnaden mellan att jobba i byggbranschen och i en skola, om varför det är viktigt att engagera sig i läxhjälpsprojekt och mycket annat. Lyssna här.

 

Publicerat

Den svenska bostadspolitiken en kvarleva sedan 1940-talet

Debatten om hyresmarknaden handlar alltid om att det är för dyrt att hyra och att det gör att människor har svårt att få tag på en första bostad till ett rimligt pris. Man tvingas att köpa en bostad och de unga som inte har råd får ofta bo kvar, längre än önskat, hos föräldrarna.

I Hamiltonpodden utvecklar Stefan Ränk sin syn på bostadspolitiken. Han är koncernchef för Einar Mattsson AB, ett familjeföretag som är verksamt i Stockholmsregionen sedan 90 år. De har ett stort antal hyresfastigheter men förvaltar också andras fastigheter.

Stefan skrev nyligen en debattartikel i Altinget. Jag återger den i dess helhet här. Men lyssna också på vårt samtal i Hamiltonpodden.

/

Altinget debatt 30 oktober 2025
Den svenska hyresmarknaden skadar både hyresgästerna och samhällsekonomin

Dagens hyresreglering har skapat en marknad som hämmar byggandet, försämrar rörligheten och stänger ute dem med störst behov. Ett system med friare hyror kan förena trygghet och rörlighet och göra hyresrätten tillgänglig för fler, skriver Stefan Ränk, vd Einar Mattsson

I Altinget lyfter Cathrine Holgersson en viktig diskussion om tryggheten på den svenska hyresmarknaden. Hyresrätten har möjlighet att spela en central roll men behöver både värnas och utvecklas. Men dagens reglering ger motsatt effekt. Växande köer, låg nyproduktion och bristande rörlighet visar att systemet behöver reformeras – inte för att överge tryggheten utan för att återupprätta den.

Systemfel på hyresmarknaden

Ett tydligt exempel är Stockholm, där hyresmarknaden är minst tillgänglig för dem med störst behov. Enligt Stockholms Handelskammares analys av Bostadsförmedlingens data har den genomsnittliga åldern för nya hyresgäster stigit till nära 50 år i innerstaden och över 40 år i förorterna. För unga, nyinflyttade och familjer vars livssituation förändras återstår andrahandsmarknaden, där hyrorna i genomsnitt ligger omkring 60 procent över förstahandshyrorna – och i centrala lägen upp till 150 procent högre.

Detta är inte en tillfällig obalans, utan ett systemfel. Hyresregleringen gör hyrorna för låga i attraktiva lägen och för höga i mindre attraktiva områden. Det är tvärtemot syftet med hyresrätten som ett flexibelt och tryggt alternativ när livet förändras, inte ett boende för dem som kan planera tio år framåt.

Produktivitetskommissionen (SOU 2025:96) beskriver hur regleringen leder till lägre ekonomisk tillväxt: bostadsbeståndet används dåligt, rörligheten på arbetsmarknaden minskar och nyproduktionen hämmas.

Svarthandel och köer

Målet för bostadspolitiken borde vara självklart: en bostadsmarknad där den som arbetar kan efterfråga en bostad utifrån sin ekonomi, och där den som saknar arbete får stöd av det allmänna.

På en fungerande hyresmarknad kan människor snabbt och tryggt anpassa sitt boende efter livssituation, behov och betalningsvilja. Fastighetsägare utvecklar då bostäder där människor faktiskt vill bo – och möter minskad efterfrågan genom att sänka hyror.

Hyresregleringen gör hyrorna för låga i attraktiva lägen och för höga i mindre attraktiva områden.

På en fungerande marknad konkurrerar fastighetsägare om hyresgäster – inte tvärtom. Hyresrätten blir den tillgängligaste delen av bostadsmarknaden. I dag blir köer, bytesmarknader och svarthandel priset för en reglering som hindrar rörlighet. Ett system som skapar fler alternativ och ökad rörlighet stärker tryggheten.

Gör som Finland

Hyresrätten har en viktig fördel jämfört med det ägda boendet: fastighetsägaren bär den ekonomiska risken, inte hyresgästen. I många livssituationer – under studier, familjebildning, separationer eller tillfälliga arbeten – är det en avgörande trygghet. Men det alternativet är i dag inte tillgängligt för många, eftersom hyrorna inte styrs av efterfrågan utan av reglering.

Att hålla fast vid den nuvarande modellen gynnar varken hyresgäster, tillväxt eller samhällsekonomin. Sverige bör inspireras av Finland, som har reformerat sin hyresmarknad stegvis och på ett ansvarsfullt sätt. Ett första steg här hemma bör vara att genomföra den färdiga utredningen om fri hyressättning i nyproduktion. Men reformarbetet får inte stanna där. Som Produktivitetskommissionen föreslår behöver även det befintliga beståndet moderniseras, till exempel genom att låta hyresvärd och hyresgäst komma överens om hyran när en lägenhet blir ledig.

Precis som på andra marknader skulle det skapa incitament för bättre utbud, öka rörligheten och på sikt göra fler bostäder tillgängliga – och stärka både tryggheten och tillväxten.

Publicerat

Mikaela Valtersson, den osakliga friskoledebatten påverkar självklart medarbetarna

Mikaela Valtersson och jag samtalar om de olika förslag som finns som berör friskolebranschen och om hur den osakliga friskoledebatten påverkar medarbetarna.. Den familjeägda Kunskapsskolans koncept baseras på att man bygger en bra relation mellan elever och lärare. Människor är olika och har olika behov. Därför är det ett problem  att dagens debatt utgår från hur det ser ut i kommunala skolor. Att tvinga friskolor att vara kopior av kommunala skolor driver vare sig innovation eller mångfald. Kunskapsskolan har ett unikt koncept och är den skolhuvudman där lärarna lägger störst andel av sin arbetstid på undervisning. Hur klarar de det? Lyssna på vårt samtal här

Publicerat

Edward Hamilton – Den keltiska tigern är tillbaka

Jag träffar Edward Hamilton och samtalar om rapporten ”Irlands biopharma-mirakel”. Han har studerat hur det kommer sig att Irland har ett exportvärde av läkemedelsproduktion som är nästan 10 gånger Sveriges. Totalt sett finns det 85 biopharma-fabriker på Irland. Vad kan Sverige lära av Irlands snabba återkomst efter finanskrisen. Finns det en snabb åtgärd? Hur har de lyckats fördubbla industrin under de senaste 10 åren?

Lyssna på vårt samtal här