Tankar om skolan

Friskolornas riksförbund har evenemang i Almedalen måndagen den 2 juli till torsdagen den 5 juli. Här hittar du hela programmet.

Gå direkt till: Måndag | Tisdag | Onsdag | Torsdag

Plats för samtliga evenemang är segelfartyget Älva, kajplats 10 i Visby inre hamn.

Du kan ladda ner hela programmet som Pdf här.

 

Måndag den 2 juli

---

10.00 – 10.45 | Forskningsförankrad förskola och skola

Hur kan fristående förskolor och skolor medverka i praktiknära forskning? Och hur kan det leda till ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund?

Medverkande:

Marita Andersson, tidigare vd Inspira förskolor och skolor, styrelseledamot i Friskolornas riksförbund

Johan Sjölin, vd Pops Academy

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

11.00 – 11.30 | Prova på

Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

13.15 – 14.00 | Går det att mäta kvalitet i förskolan?

Visst går det att mäta kvalitet i förskolan! Men vad är det man mäter? Och hur går det till?

Medverkande:

Marita Andersson, tidigare vd Inspira förskolor och skolor, styrelseledamot i Friskolornas riksförbund

Marie-Hélenè Ahnborg, vd Ifous

Sandra Asp Axelsson, förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen i Lärarförbundet

Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot

Helene Öberg (Mp), statssekreterare hos Gustav Fridolin

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

15.00 – 15.30 | Ett skepp kommer lastat

Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.

Medverkande:

Lars Stjernkvist (S), KSO Norrköping och Marcus Strömberg, vd AcadeMedia

 

15.30 – 16.00 | Prova på

Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

Tisdag den 3 juli

---

10.00 – 10.45 | Skolforskning i praktiken – vad blir det för skillnad?

Vad betyder forskningsbaserat skolutvecklingsarbete? Att ta steget från beprövad erfarenhet till att alltmer stå på vetenskaplig grund? Vad blir det för skillnad? Och hur kan forskningsbaserad skolutveckling sträcka sig utanför den egna skolans ramar?

Medverkande:

Jan Blomgren, fil.dr i pedagogik, utvecklingsledare, Fridaskolorna

Jesper Grönlund, lärare och utvecklingsledare, Fridaskolorna

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

11.00 – 11.30 | Prova på

Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

13.15 – 14.00 | Det är lärarkris – så ökar vi tillgången till bra lärare

Behovet av lärare är enormt, och det ökar. Så hur ska lärarbristen kunna mildras? Kan lärarnas arbete organiseras bättre? Kan vi hitta framtidens lärare där vi inte tittat förut? Kan teknik användas för att ge fler elever tillgång till de bästa lärarna?

Medverkande:

Sara Olsson, chef Språkcentrum, AcadeMedia

Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan

Michael Svensson (M), riksdagsledamot

Matilda Ernkrans (S), ordförande utbildningsutskottet

Per-Arne Andersson, avdelningschef, SKL

Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund

Damian Brunker, head of academics, Int. Engelska Skolan

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

15.00 – 15.30 | Ett skepp kommer lastat

Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.

Medverkande:

Ebba Östlin (S), KSO Botkyrka

och Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan

 

15.30 – 16.00 | Prova på

Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

Onsdag den 4 juli

---

10.00 – 10.45 | Praktiknära forskning i skolan – hur går det till i praktiken?

Hur går det till när ett kollegium ska närma sig en praktiknära forskning? Vilka är utmaningarna för forskning i klassrum med lärare och elever? Hur bidrar praktiknära forskning till måluppfyllelse och förbättrad undervisning?

Medverkande:

Sarah Stridfeldt, skolchef, AcadeMedia/NTI- och IT-Gymnasiet

Ellen Lindqvist, skolchef, AcadeMedia/NTI- och IT-Gymnasiet

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

11.00 – 11.30 | Prova på

Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

13.15 – 14.00 | Inga influencers? Inga youtubers? Är en likriktad gymnasieskola vägen till ett bredare yrkesliv?

En fullgjord gymnasieutbildning är grundläggande för goda förutsättningar på arbetsmarknaden. Hur kan genomströmningen i gymnasieskolan öka? Och hur kan näringslivets behov av personal med rätt utbildning tillgodoses?

Medverkande:

Jan Vikström, ägare och affärsutvecklare, Lärande i Sverige

Marianne Jakobsson, vd, Lärlingsgymnasiet

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Erik Bengtzboe (M), utbildningspolitisk talesperson

Lina Hultqvist, ordförande, Sveriges Elevkårer

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, Socialdemokraterna

Ulla Hamilton, moderator

 

15.30 – 16.00 | Prova på

Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

16.15 – 16.45 | Ett skepp kommer lastat

Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.

Medverkande:

Erik Bengtzboe (M)

Jan Vikström, grundare Lärande i Sverige

 

Torsdag den 5 juli

---

10.00 – 10.45 | Forskningsförankrad skola

Hur kan skolor medverka i och samverka med praktiknära forskning? Och hur kan skolutvecklingsarbete ske på vetenskaplig grund?

Medverkande:

Marie Pilfalk, verksamhetschef Broholmsskolan

Magnus Selberg, vd Nya Läroverket

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

11.00 – 11.30 | Prova på

Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

13.15 – 14.00 | En skola för alla? Om förutsättningar för lärande för elever i behov av särskilt stöd.

Många elever har behov av anpassningar i undervisningen. Hur skapas då en skola för alla? Hur säkras en långsiktig inkludering? Är särskilda undervisningsgrupper alltid rätt? Eller är inkludering alltid rätt?

Medverkande:

Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous

Fredrik Malmberg, generaldirektör, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM)

Lisa Norming, rektor, Kunskapsskolans resursskola

Marie Pilfalk, verksamhetschef, Broholmsskolan

Ulrica Carlsson (C), riksdagsledamot, Centerpartiet

Matilda Ernkrans (S), ordförande utbildningsutskottet, Socialdemokraterna

Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd – SVEA

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

15.00 – 15.30 | Ett skepp kommer lastat

Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.

Medverkande:

Benjamin Dousa, ordf. MUF

Lars Leijonborg, ordf. Friskolornas riksförbund

Vi beklagar att vi tyvärr har vi tvingats ställa in ovan evenemang.

Måndag den 2 juli

15.30 – 16.00 | Prova på

Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

 

Ena dagen vill (S) att friskolor stoppas. Nästa dag presetaras det stora behovet av skolplatser som Sverige står inför. – Det naturliga hade varit att i stället för att stoppa friskolor som är aktiebolag från att växa, bjuda in välfärdsföretagen till samtal om hur vi gemensamt löser den enorma utmaningen som välfärden står inför, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Igår meddelade civilministern och gymnasieministern att de vill ha ett stopp för friskolor som är aktiebolag, i väntan på ett nytt förslag som begränsar friskolornas rörelsemarginaler.

Men idag beskriver deras kollega, finansminister Magdalena Andersson, att det finns ett enormt behov av bland annat nya förskolor och skolor med anledning av den demografiska utvecklingen.

– Det naturliga hade varit att i stället för att stoppa friskolor som är aktiebolag från att växa, bjuda in välfärdsföretagen till samtal om hur vi gemensamt löser den enorma utmaningen som välfärden står inför. Nu läggs hela bördan för utbyggnaden inom för-, grund- och gymnasieskolan på kommunerna. Det behöver inte vara så, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

– Det är sorgligt att Socialdemokraterna blåser till konflikt på ett sätt som riskerar att påverka utvecklingen inom välfärdsområdet och att försämra tillgången till bra förskolor och skolor. Frågan är vad partikollegorna ute i kommunerna tycker om gårdagens utspel, inte minst i de 17 kommuner som har över 100 000 invånare och där 60 procent av Sveriges befolkningsökning i gruppen 0-19 år beräknas ske till 2025.

– Våra medlemmar är bereda att hjälpa till i arbetet med att utveckla välfärden, säger Ulla Hamilton.

Länkar:

Rapport: Den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser (Pdf)

Videointervju med rapportförfattare Peter Stein

Filmat seminarium om den demografiska utvecklingen där Peter Stein och SKL presenterar prognoser

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se

Riksdagen har nu i veckan fattat beslut om några regeringsförslag på skolområdet som ni nedan kan läsa mer om. Vi återkommer med en sammanställning av alla de nya lagar och förordningar som börja gälla under sommaren.

Sammanställningen kommer att finnas tillgänglig vid övriga publicerade råd på friskola.se när den är klar.

Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om hur personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet. Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna. Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Läs mer: Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)

Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag som handlar om att fler elever ska klara behörighet till gymnasieskolan. Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla redan den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019.

Läs mer: Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)

Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)

Riksdagen har däremot sagt nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program. De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram. I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Läs mer: Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)

 

I rapporten ”Tid för lagliga bidragsbeslut” (2018) visade Friskolornas riksförbund att det är många kommuner som inte uppfyller lagstiftningens krav när det gäller kommunikation av skolpengsbeslut.

Förbundet har anmält bristerna till Skolinspektionen och i sitt svar tydliggör myndigheten vad som gäller:

• De förklarar hur kommunens beslut ska vara utformat för att det ska vara möjligt att överklaga
• De påpekar att Skolinspektionen hanterar anmälningar om att kommuner inte hanterar frågan korrekt
• De skriver att fristående huvudman som inte får ett enskilt beslut ska begära att få det av kommunen

Här hittar du Skolinspektionens svar till Friskolornas riksförbund (Pdf).

Spara papperet – det kan vara bra att ha i framtiden.

Bifogat finns några snabba kommentarer med anledning av en del påståenden som gjordes vid den pressträff som Anna Ekström och Ardalan Shekarabi hade idag.

Vi kan konstatera att Sverige har ett unikt system – men det är inte så som ministrarna menar utan

• Vi har till skillnad från de flesta andra länder ett sammanhållet skolsystem för privata och offentliga skolor. I de flesta andra länder är det två helt skilda system.
• I Sverige följer skolpengen eleven.
• Det är inte tillåtet för en friskola att välja elever i Sverige, till skillnad från t ex Danmarks friskolor.
• Det är kommunen som bestämmer skolpengsnivån.
• Det är inte tillåtet att ta ut avgifter (i Danmark kostar det tex drygt 2000 kr/månad att ha en elev i en friskola och det finns inget tak för avgiften).

Sammantaget innebär detta att det redan idag finns en begränsning när det gäller ekonomin. Dessutom granskas de ekonomiska förutsättningarna mycket noggrant av Skolinspektionen. De menar att det måste finnas en buffert.

Samband dålig kvalitet vinstdrivande skolor

Det finns inget visat negativt samband mellan vinstdrivande skolor och kvalitet. Detta borde Reepalu ha tittat på men han gjorde inte det. Och läser man bifogad rapport så kan man förstå varför – för den visar att det finns ett positivt samband.

Lönsamma kunskaper. Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor

Gemensam antagning

S vill införa en gemensam antagning, där kommunen hanterar denna. Frågan om gemensam antagning och kö har utretts av Skolkostnadsutredningen och avvisats.

Skillnaden allt mindre när det gäller elevernas bakgrund

De hävdar att friskolor har ökat segregationen. Den största orsaken till segregationen är boendesegregationen i kombination med närhetsprincipen. Ett obligatoriskt skolval skulle skapa dels kunskap om att man kan välja skola, dels minska boendesegregationens genomslag. Det visar också denna rapport.

Ju fler elever som går i friskolor – desto mindre blir skillnaden när det gäller elevernas bakgrund. Detta framgår också av följande diagram.

 

Lärarnas villkor

De hävdar att lärare har sämre villkor än kommunala. Det håller uppenbarligen inte lärarna med om eftersom resultatet skiljer sig kraftigt åt hur lärare ser på sin arbetssituation, vilket framgår av den nyligen genomföra Jobbhälsoindex Skola.

Kunskapsresultaten och friskolorna

De hävdar att kunskapsresultaten har sjunkit kraftigt sedan friskolereformens genomfördes. IFAU har visat att resultatfallet började redan på 1980-talet, före reformen. Dessutom så gladde sig ju regeringen nyligen åt de förbättrade PISA-resultaten. Dessutom så gladde sig ju regeringen nyligen åt de förbättrade PISA-resultaten. Och då var det fler elever än någonsin som gick i friskolor. Och PISA rättas av andra än skolan. Här finns hela rapporten.

Skolsegregationen

Skolverket har i rapporten om familjebakgrundens betydelse för skolresultaten konstaterat att skillnaden mellan skolor i allt högre utsträckning beror på annat än elevernas bakgrund – det handlar bl a om vad som händer i klassrummet, motivation bland lärare och elever osv. Rapporten visar också att det framförallt är bland elever födda utomlands som skolans kompensatoriska uppdrag inte lyckas. För svenskfödda elever har familjebakgrundens betydelse förändrats endast marginellt.

Se även film från frukostmöte där forskare kommenterar och ifrågasätter Skolverkets slutsatser och menat att de är långtgående slutsatser på ett skakigt underlag.

Betygsinflation

Betygsinflationen är inte ett friskoleproblem utan ett systemfel. Skolverket visar att problemet finns i såväl fristående som kommunala verksamheter.

Barnboomen

Vi har framför oss en otrolig utveckling när det gäller barn och ungdomsgrupperna. Det handlar om nästan 400.000 i åldern 0-19 år fram till 2027. Det framgår av denna rapport. Hur ska kommunerna klara detta ensamma?

Hur ser friskole-Sverige ut egentligen

Här ser du hur ägarbilden ser ut för friskolorna i Sverige. Fakta kommer från Skolverkets enhetsregister.

 

Läs mer på localhost/friskola

Du kan också se ett antal intressanta intervjuer på vår youtubesida.

 

Till slut –  Vem talar om svinnet i offentlig sektor?

Seminarium 28 juni: ”Vart är den svenska välfärden på väg?”

 

 

– Cyniskt av Socialdemokraterna att välja att fokusera på de skolor där 18 procent av eleverna går, i stället för resterande 82 procent. Individens behov och önskemål saknas helt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Idag kom Socialdemokraterna med nya besked om sin skolpolitik. Alla förslag riktade udden mot friskolor och möjligheten att välja skola.

– Det är cyniskt av Socialdemokraterna att välja att fokusera på de skolor där 18 procent av eleverna går, i stället för resterande 82 procent. Det kommer återkommande rapporter om stora brister när det gäller ordning och reda, kunskapsuppföljning, bristande resultat och ledarskap i kommunala skolor, med det blundar Socialdemokraterna för. Individens behov och önskemål saknas helt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Det fria skolvalet har starkt stöd och friskolor och skolval är en motvikt mot boendesegregation och dåligt fungerande kommunala skolor. Friskolorna är också nödvändiga för att klara kommande behov av skolplatser.

– Många Socialdemokratiska kommunpolitiker blir nog oroliga av det här utspelet som skulle innebära att friskolor inte kan bira till att avlasta kommunerna med att erbjuda bra skolor. De kommande åren växer gruppen 0-till-19-åringar med 390000. Om dessa förslag blir verklighet så får kommunerna ta hela den investeringskostnaden själva. Dagens utspel är orimligt och verklighetsfrämmande mot bakgrund av denna enorma utmaning som finns på välfärdsområdet, säger Ulla Hamilton.

– Valfrihet är en motvikt till närhetsprincipen som ensamt är det absolut största orsaken till segregerade skolor. Utan valfrihet slår boendesegrationen igenom fullständigt i skolorna och eleverna blir fast i sina bostadsområden. Därför borde alla kommuner ha ett obligatoriskt skolval.

Lärare i friskolor trivs bättre

Årets Jobbhälsoindex visar att lärare i friskolor är mer positiva till villkoren på deras arbetsplatser.

– Friskollärare hinner med arbetet bättre, är mer nöjda med högsta ledningen och de är också mer stolta över att berätta var de jobbar. Det finns helt enkelt inget samband mellan lönsamhet och dålig kvalitet i skolor, som ministrarna påstår. Forskare vid bl a IFN har visat att det tvärtom finns ett samband mellan just vinst och kvalitet, säger Ulla Hamilton.

Flera av de förslag som Socialdemokraterna lämnar idag har redan utretts och avfärdats av antingen utredaren själv eller av riksdagen. Så är det med förslaget om gemensam antagning och förslaget om vinstbegränsning.

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se

Det faktum att reglerna om placering/mottagande samt urval ser så olika ut för kommunala respektive fristående skolor torde i praktiken avsevärt försvåra införandet av en gemensam kö. En fristående skola har också ofta elever från flera andra, ibland ett stort antal, kommuner än lägeskommunen. Även i detta avseende skulle sannolikt ett system där lägeskommunen handhar en gemensam kö innebära flera praktiska utmaningar, eftersom lägeskommunen i så fall ska sköta antagningen även för elever som är bosatta i andra kommuner.

Dagens Nyheter hade en ledare i söndagens tidning där de, inspirerade av Järvaveckan, pläderade för bussning av elever från utanförskapsområden till andra skolor. Ett intressant grepp från en liberal tidning. Vart tog skolvalet vägen i detta sammanhang?

Dagens skolvalssystem när inte perfekt. Det är en stor brist att det alltjämt är många familjer som inte känner till att vi har möjlighet att välja skola i Sverige, och att man kan välja en fristående skola utan att det kostar pengar. Till skillnad från i princip alla andra länder så är det förbjudet för privata skolor att ta terminsavgift och en friskola får inte heller välja elever. Finns det plats så måste man ta emot eleven. Den svenska modellen är att pengen följer eleven, rik som fattig kan välja en friskola. Men många låginkomsttagarfamiljer känner tyvärr inte till att man kan välja. Därför har Friskolornas riksförbund under flera år pläderat för att det ska vara obligatoriskt att välja skola. Ett sådant system innebär att alla får information om att man faktiskt kan välja skola och det skapar ett incitament hos familjer till att ta reda på vad som skiljer skolor åt. Den statliga Skolkommissionen föreslog också att ett obligatoriskt skolval ska införas. Tyvärr har regeringen inte gått vidare med det förslaget. I stället ägnar sig nu bl a gymnasieministern åt att kritisera effekterna av det system som många kommuner har, närhetsprincipen.

Den som inte gör ett aktivt skolval hamnar i den skola som är närmast, den sk närhetsprincipen. Kombinationen av närhetsprincipen och boendesegregationen gör att boendesegregationen får fullt genomslag i skolan. Ett antal kommuner har valt att införa ett obligatoriskt aktivt skolval. I dessa kommuner är föräldrar och elevers kunskap om att man kan välja skola högre och det innebär också att det inte bara är de som är välinformerade (ofta högutbildade eller medelklassfamiljer) som väljer skola. Vi presenterade nyligen en rapport om hur det fungerar i de kommuner som har infört ett obligatoriskt skolval. Sedan kan DN har rätt när det gäller transporter. För en viktig del för att underlätta skolvalet är givetvis att det går att åka skolbuss, om avstånden är långa.

I Stockholm väljer välinformerade Rinkebyfamiljer bort Rinkebyskolan, vilket jag bloggat om tidigare. Stockholm har inte obligatoriskt skolval men där en väl utbyggd kollektivtrafik. Något som saknas på många håll i landet.

En annan kritik mot friskolorna är att det är så långa köer. Det är en intressant kritik som den som företräder det offentliga borde fundera på. Hur kommer det sig att det är så långa köer? Kan man göra något för att stimulera de skolor som uppenbarligen är så populära till att växa och därmed minska köerna? Det har vi inte hört något alls om. I stället talas det om att friskolor som är populära ska tvingas in i ett system där kommunen ansvarar för en gemensam kö. Denna tanke har avfärdats av en statlig utredning, Skolkostnadsutredningen. De konstaterade helt enkelt följande (s 147 osv.):

”Enligt våra direktiv ska utredningen här överväga en lösning där lägeskommunen görs ansvarig för administrationen av köer och antagning av elever även till de fristående skolor som är belägna i kommunen. En mer centraliserad organisation avseende ansökning och mottagande skulle rent principiellt kunna ha fördelar, dels när det gäller att skapa förutsättningar för en rättssäker och enhetlig antagning men också när det gäller intresset av att skapa en effektiv administration. Utredningen kan dock konstatera att det också finns en rad principiella och praktiska problem med en gemensam kö administrerad av lägeskommunen. Som ovan nämnts så gäller i dag olika regler för placering/mottagande samt urval av elever till kommunala och fristående skolor. Detta hänger samman med att kommuner och enskilda huvudmän har delvis olika uppgifter och ansvar. Att reglerna om placering/mottagande skiljer sig åt är därför en logisk och naturlig följd av ansvarsfördelning som i dag gäller på skolområdet. En kommuns övergripande uppgift och ansvar är att se till att elever hemmahörande i kommunen fullgör sin skolplikt och får sin rätt till utbildning tillgodosedd (i vissa situationer kan dock en kommun vara skyldig att tillhandahålla utbildning för en elev från en annan kommun). För kommunala skolor finns inget uttryckligt öppenhetskrav utan elever ska fördelas på skolor i första hand utifrån vårdnadshavarnas önskemål. Vid fler sökande än platser till en skola gäller en allmänt hållen närhetsprincip. För fristående skolor gäller som huvudprincip ett öppenhetskrav, när det finns fler sökande än platser ska urvalet göras enligt de grunder som Skolinspektionen godkänt för den aktuella huvudmannen. En fristående skola kan således sägas rikta sig till alla elever, oavsett om de är bosatta i den kommun där skolan ligger eller inte. Det faktum att reglerna om placering/mottagande samt urval ser så olika ut för kommunala respektive fristående skolor torde i praktiken avsevärt försvåra införandet av en gemensam kö. En fristående skola har också ofta elever från flera andra, ibland ett stort antal, kommuner än lägeskommunen. Även i detta avseende skulle sannolikt ett system där lägeskommunen handhar en gemensam kö innebära flera praktiska utmaningar, eftersom lägeskommunen i så fall ska sköta antagningen även för elever som är bosatta i andra kommuner. Ett system med gemensam kö och antagning skulle också innebära, i och för sig i en varierande grad beroende på hur systemet skulle utformas, att fristående skolor inte längre själva var ansvariga för antagning och urval till den egna verksamheten. En sådan ordning måste anses vara ett principiellt avsteg från den i dag rådande principen om lika villkor mellan fristående och kommunala verksamheter där enskilda huvudmän har hela ansvaret för sin egen verksamhet. Mot denna bakgrund väljer utredningen att inte lämna något förslag om en gemensam kö administrerad av lägeskommunen. Utredningen har också övervägt att föreslå att ett nationellt kösystem administrerat av Skolverket skulle inrättas. En principiell fördel med ett sådant system skulle kunna vara att det säkerställer en likvärdighet på nationell nivå vid tillämpning av regler om placering/mottagande och urval. Det skulle också kunna vara en fördel ur ett brukarperspektiv om ansökan till en skolenhet kan göras på samma ställe där nationellt jämförbar information om skolenheter finns. De administrativa utmaningarna med en sådan ordning, samt att det vore ett avsevärt ingrepp i såväl den kommunala självstyrelsen som i fristående skolors kontroll över sin egen verksamhet är dock av sådan karaktär att utredningen inte anser ett sådant förslag möjligt att genomföra.”

Samtidigt som friskolor anklagas för att vara segregerande (vilket inte är korrekt med tanke på att 85% av alla grundskoleelever går i kommunala skolor där närhetsprincipen råder) så förhindrar många kommuner, framför allt s-styrda, friskolor från att etablera sig i utanförskapsområden. Uttrycket ”Shame if you do shame if you don’t” är väldigt passande i friskoledebatten.

Friskolereformen infördes för 26 år sedan. Det är mycket som borde ha gjort för att informera om och underlätta skolvalet så att alla har kunskap och information för att göra det val som passar individen bäst. Dessvärre har detta missats i stor utsträckning. Forskaren Danny Kessel berättar om informationens betydelse för skolvalet i denna intervju. Kommunerna har informationsskyldighet om skolvalet, Skolverket har uppdrag att informera om skolvalet men det fungerar ändå inte som det borde. Många har skuld i detta. Men lösningen är inte att bussa elever, som ju i grunden innebär att skolvalet avskaffas. Lösningen är inte heller att kommunerna ska sköta antagningen till alla skolor.

Friskolemotståndarna vet att människor vill kunna välja skola. Det är därför de inte säger det de egentligen vill, stoppa friskolorna. Men det kan de inte säga när över 360.000 elever går i fristående skolor och antalet bara växer. Den svenska skoldebatten är märklig med sitt enorma fokus på huvudmannaskapet. Allmänheten tycker att skolan utvecklas åt fel håll. Det grundar de på hur det fungerar i klassrummet och de alarmerande resultat som presenteras från många kommunala skolor. Och visst finns det anledning till oro när resultaten ser ut som det gör, särskilt när vi tittar på pojkarnas skolresultat. Men lösningen på det ligger ju inte i systemfrågor som friskolor eller inte, gemensam kö eller inte.

Vi vet att många skolor fungerar dåligt. Det framgår inte minst av Skolinspektionens rapporter. Om de skulle granska de kommunala skolorna lika frekvent som de fristående så skulle nog skillnaden bli än tydligare. Varför handlar inte skoldebatten om vad som händer i klassrummet? Om hur ledarskapet fungerar i skolan? – Det är ju det som är det absolut viktigaste för att skolan ska förmedla de kunskaper som leder till att segregationen minskar. Om Sverige hade ett system som dessutom mäter progression, skolans förmåga att höja individens kunskapsnivå, så skulle vi få en ännu bättre grund för skolvalet.

En viktig anledning till varför många väljer friskolor är att de har fokus på kunskaper, ledarskapet är tydligt och där finns en god uppföljning.  Där ligger fokus på vart du ska i stället för var du kommer ifrån.

/

 

Kronans skola låg på topp 50 listan bland de som ”överpresterade” mest. Har de har gjort några förändringar när det gäller tex elevsammansättningen, kunde det förklara deras framgång? Svaret var nej. De jobbar mycket målmedvetet i enlighet med de framgångsfaktorer som lyfts i Maria Jarls mfl bok

I eftermiddag ska jag medverka på Järvaveckan. Det är bra att friskolorna bjuds in för att delta i panelen på skoldagen. Det finns många friskolor inom Järvaområdet som känner sig motarbetade av den nuvarande stadshusledningen. Det är tråkigt för dessa skolor gör ett viktigt socialt arbete förutom det faktum att de förmedlar kunskaper till eleverna. Den svenska skoldebatten har kommit att handla mycket om var eleverna kommer ifrån. Segregation, socioekonomiska bakgrundsfaktorer är ord som förmodligen får många träffar om man googlar. Skolverkets rapport om familjebakgrundens betydelse visar att det är uppenbart att det framförallt är när det gäller elever födda utomlands som skolan har problem med att klara det kompensatoriska uppdraget. För svenskfödda elever har familjebakgrundens betydelse för meritvärdet knappt förändrats. Det framgick tydligt vid vårt frukostmöte med Skolverket för en månad sedan. Se filmen här.

Förra veckan bjöd Skolverket in till rådslag för att bland annat tala om lärarbristen, ledarskapet i skolan och skolsegregationen. Skillnaden mellan skolors resultat har ökat. Det finns bra skolor och det finns dåliga skolor. Det som många talar om i debatten är att elevsammansättningen har betydelse för skolans resultat. Det är en oroande debatt. Det innebär att det är mycket fokus på var eleverna kommer ifrån. Elevens bakgrund får aldrig bli en ursäkt för en skolas resultat. Gävle, Nyköping är några kommuner som lyfts fram där man helt enkelt har lagt ner kommunal skolor i ytterområden och begränsat elevernas val på så sätt. Det är ett intressant experiment som kanske kan leda till bättre skolresultat, men det förutsätter ju att det finns en bra skolledning och lärare som har höga förväntningar på alla elever och att skolan har ett systematiskt kvalitetsarbete.

Vid rådslaget skulle vi diskutera Gävle-exemplet i grupper. Jag råkade sitta vid samma bord som personer från Kronans skola i Trollhättan. Den kommunala skola som för några år sedan drabbades hårt av den förfärliga attacken från en fd elev, som tog människors liv. När vi gjorde SALSA-rapporten i höstas – Sveriges bästa och sämsta grundskolor – så kunde jag konstatera att just denna skola låg på topp 50 listan bland de som ”överpresterade” mest. Således frågade jag nu om de har gjort några förändringar när det gäller tex elevsammansättningen. Kunde det förklara deras framgång? Svaret var nej. Däremot jobbar de mycket målmedvetet i enlighet med de framgångsfaktorer som lyfts i Maria Jarls mfl bok ”Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola”. Det är beprövade, beforskade metoder som också i deras fall leder till bättre resultat.

Den svenska skoldebatten har en otrolig förmåga att hamna i en viss fåra, det är lite som miljödebatten. Ena dagen är det ett visst bränsle som ska gynnas, sedan är det plötsligt något helt annat. Nu visar det sig, vilket har varit känt länge, att närhetsprincipen i kombination med boendesegregationen leder till skolor där boendesegregationen får fullt genomslag (82% av elevsammansättningen beror på detta enligt IFAU), om inte eleverna nyttjar det fria skolvalet och väljer en annan skola. Effekterna av boendesegregationen används då av friskolemotståndarna som argument för att friskolor ökat segregationen. Då vill jag påminna om det som Skolverket visar i sin rapport, att under tidsperioden 2010-2015 så beror skillnaden mellan skolor till 57 procent på socioekonomiska bakgrundsfaktorer, men 43 procent beror på annat. Det är en kraftig förändring under senare år.

Andel av ökning av mellanskolsvariation i resultat som kan förklaras av ökad skolsegregation*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*Andel av ökningen som kan förklaras av skolors sammansättning i migrationsbakgrund, kön, om eleven är yngre eller äldre än typåret samt socioekonomisk bakgrund (bestående av föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande). Källa: Skolverket

Detta ”annat” handlar enligt skolverket om elevernas ambitioner, lärarnas inställning till eleverna, dvs de har höga förväntningar på alla elever, ledarskapet i skolan, ordning och reda och säkert andra faktorer. Kort sagt under senare år så har det blivit än tydligare hur viktigt det är vad som händer i klassrummet och i skolan, oavsett elevsammansättningen. Det visar också Kronans skolas förbättrade resultat. Mot bakgrund av detta så kan man tycka att det rimliga borde vara att titta på de som åstadkommer goda resultat oavsett elevsammansättning, och lära sig av dem. Det känns rimligare än att skolbyråkrater ska börja skjutsa runt elever för att få en ”bättre blandning av elever”.

Och ett obligatoriskt skolval i fler kommuner sätter också fokus på rätt saker, hur fungerar skolan? Bidrar den till att höja elevens kunskapsnivå? Har de ordning och reda i klassrummen? Har skolledningen koll på resultateutvecklingen och att varje elev får den hjälp och stöd som hen behöver för att nå sin högsta potential kunskapsmässigt? Det visar den rapport som vi presenterade för någon månad sedan och som också kommer att tas upp på ett seminarium i Almedalen. Att många elever på Järvafältet redan idag nyttjar möjligheten att välja en annan skola än den närmsta har jag skrivit om nyligen. Rinkebyskolan väljs bort av varannan närboende elev.

 

Att nästan hälften av alla lärare i kommunala skolor anser sig inte hinna med jobbet under arbetstid och bara en av 5 anser att det finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning mot var tredje i friskolor är ju också ett intressant resultat som länder till eftertanke – eller vad säger civilministern?

Debatten om friskolor är intressant på många sätt, men än mer beklämmande. Om tidningarnha ägnade sig åt sant och falsk granskning av ledande socialdemokraters uttalanden om välfärdsföretag så skulle det finnas minst en artikel varje dag där man kunde konstatera att det inte är korrekt det som påstås om tex friskolor, privata vårdföretag eller omsorgsföretag. Senast igår hade DN en artikel om att Lena Hallengren var helt ute och ”cyklade” i påståenden om Attendo.

Igår presenterade vi en rapport om hur lärare och andra medarbetare i skolan ser på sin arbetsplats. Resultaten kan delas upp i kommunalt respektive privat anställda. Resultaten är slående. De som jobbar i friskolor är så mycket mer nöjda. Illustrativt nog har knappt någon media alls varit intresserad av att skriva om denna rapport. När 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor borde det vara intressant att nästan hälften av alla lärare i kommunala skolor anser sig inte hinna med jobbet under arbetstid. Att det dessutom är bara en av 5 som anser att det finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning mot var tredje i friskolor är ju också ett intressant resultat som länder till eftertanke.

 

Samtidigt har vi en civilminister som ständigt påstår att lärare som jobbar i friskolor mår dåligt och har en sämre arbetsmiljö. Man kan undra om han över huvudtaget har talat med en lärare son jobbar i en fristående skola. Det som Jobbhälsoindex skola 2018 visar är bland annat;

• Lärare hos privata huvudmän anser i större utsträckning att den fysiska arbetsmiljön är bättre
• Lärare hos privata huvudmän är mer positiva till ledningens förmåga
• Lärare hos privata huvudmän anser att organisation och administration fungerar bättre
• Lärare hos privata huvudmän är mer stolta över att tala om var man är anställd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Undersökningens resultat är slående, av 48 svar så är det hela 31 som har ett positivt balansvärde på 5 eller mer i friskollelärarnas svar. De kommunala lärarna har ett positivt balansmått när det gäller frågan om de anser att arbetet är meningsfullt. Det svarar 83 procent av de kommunala lärarna ja på mot 72 procent av friskolelärarna.

Undersökningen visar också att friskolemedarbetarna i stort är mer nöjda med sin arbetsplats än de som jobbar i kommunala skolor.

 

Undersökningens resultat stämmer överens med andra liknande undersökningar. Skolinspektionens enkäter visar också detta. Jag vill också påminna om den undersökning som SCB gjorde nyligen – detta mot bakgrund av finansministerns påstående i media igår att de som jobbar i friskolor säkert vill jobba i kommunala skolor om det inte skulle vara möjligt att jobba vidare i friskolor pga orimliga ekonomiska förutsättningar – att nästan varannan bland de som jobbar i friskolor säger att de inte är intresserade av att övergå till att jobba i en kommunal skola. Och ser man till det resultat som Jobbhälsoindex-rapporten visar så är det kanske inte ett så förvånade.

Man kan ju undra varför regeringen driver en politik, som ju lyckligtvis röstades ner i riksdagen igår, som skulle få till följd att lärarbristen (som redan nu beräknas uppgå till ca 80.000 2031 enligt Skolverket) skulle förvärras än mer. Det är ca 61.000 som jobbar i friskolor idag. Och man kan ju fundera på hur de tänker om framtiden som idag jobbar i kommunala skolor när de har den syn som de återger i enkäten, på sin arbetsplats. Hur länge kommer de att stå ut?

Det är dags för landets regering att se hur verkligheten ser ut i skolSverige. Och det är viktigt att lära av de goda exemplen, som självfallet också finns i kommunala skolor. Men de är uppenbarligen mer frekventa i friskolorna – om man får tro lärarna. Och det måste man ju – eller hur civilministern?

Riksdagen gick emot regeringens kritiserade förslag om vinsttak för välfärdsföretag. Men den förändrade ägar- och ledningsprövningen som röstades igenom kommer innebära skarpare krav på både fristående förskolor som skolor.

Riksdagen röstade torsdagen den 7 juni, som många förväntat sig, nej till regeringens förslag om ett vinsttak för privata aktörer inom välfärden. Förslaget har kritiserats av flera tunga remissinstanser, utredningens egna experter och även av lagrådet.

Däremot röstade riksdagen ja till ett förslag om ändrad ägar- och ledningsprövning av välfärdsföretag. Syftet med lagändringen är att komplettera den nuvarande prövningen så att samma grundläggande kvalifikationskrav ska gälla för etablering av tillståndspliktig verksamhet inom hela välfärdssektorn.

Det handlar om nya krav på både styrelsens och ägares kompetens och lämplighet, men också om hårdare krav när det gäller ekonomi.

Kommunerna prövar de fristående förskolorna

Reglerna kommer att gälla redan från den 1 januari 2019. Så fort en ny styrelse väljs eller nya ägare träder in, ska dessa prövas utifrån de nya reglerna och bestämmelserna. Det gäller även de skärpta ekonomiska kraven, både vid godkännande och den regelbundna tillsynen.

Reglerna kommer att påverka både fristående förskolor och skolor. För skolorna är det Skolinspektionen som gör prövningen, för de fristående förskolorna ska prövningen göras av kommunen där förskolan finns.

Reglerna borde utformats annorlunda

Det går idag inte att säga exakt hur kommunerna och Skolinspektionen kommer att omsätta det nya regelverket i sin prövning, men det är de som har bestämmanderätten kring detaljutformningen.

För huvudmän av fristående skolor är tillståndskraven redan hårda jämfört med vissa andra delar av välfärden. Friskolornas riksförbund är ändå inte emot en skarpare tillståndsprövning, men ser flera stora problem med de nya reglerna och tycker att de borde utformats annorlunda.

Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund, menar att kraven i ägarprövningen borde förtydligas och inte vara lika omfattande. Och att särskilt små verksamheter kommer att drabbas av de nya reglerna.

– Kriterierna som ägare och styrelse ska prövas emot är otydliga och kan leda till godtycklighet vid prövning och tillsyn. Det kommer ställas kunskapskrav om olika juridikområden som till exempel arbetsrätt, arbetsmiljö, skoljuridik och ekonomi för att få äga och styra en fristående skola. Det räcker inte som nu att man kan köpa en sådan tjänst, men en styrelse måste kunna ha möjlighet att på annat sätt skaffa verksamheten den kompetens som behövs, till exempel genom medlemskap i arbetsgivarförening, konsulttjänster eller liknande. Mindre verksamheter kommer att få svårt att uppfylla kompetenskraven för ägare och styrelse och kan därför få svårare att starta.

Gudrun Rendling välkomnar vandelsprövning, men menar att den går för långt i det nya regelverket.

– Att ägare, styrelse och alla som kan ha ett väsentligt inflytande över verksamheten ska genomgå en vandelsprövning är bra. Men de nya reglerna innebär att man måste lämna utdrag ur brottsregistret som är betydligt mer omfattande än de som lärare lämnar. Alla eventuella brott ska ingå, även mindre. Men en fortkörning kanske inte ska värderas lika hårt som ett våldsbrott? Där borde bedömningen av vilka brott som ska räknas in ändras.

– Även utdrag från UC och Skatteverket krävs. Den som ska sitta i styrelse eller äga en skola måste ha en fläckfri bakgrund, säger Gudrun Rendling.

Enklare att dra in tillstånd

Med de nya reglerna blir det enklare för tillståndsmyndigheterna att dra in ett tillstånd utifrån enbart en risk för svag ekonomi och det kommer att kunna göras utan föregående föreläggande.

– Det betyder att det kan räcka med signaler om till exempel minskat elevantal som i sin tur kan leda till att verksamheten inte går ihop ekonomiskt för att dra in ett tillstånd. Trots att skolan skulle kunna räddas ekonomiskt på annat sätt, säger Gudrun Rendling

– Om dålig ekonomi leder till brister i verksamheten ska självklart tillsynsmyndigheten gripa in. Men med de nya reglerna ges en befogenhet som sätter vanliga redovisningsprinciper ur spel. En förskola eller skola kan stängas redan innan det funnits möjlighet att till exempel upprätta kontrollbalansräkning eller att överlåta verksamheten till någon annan med större ekonomiska ”muskler.

Friskolorna får betala

När kontrollen nu ska utvidgas innebär det också att den blir dyrare. Och det är friskolorna själva som får stå för kostnaderna.

– Godkännande och ägarprövning ska ske genom avgiftsfinansiering. Det alltså den som ansöker som får betala avgiften för ansökan, ägarprövning och tillsyn. Det är sagt i förslaget att avgifterna ska differentieras, men det kommer ändå att bli en betydande kostnad för alla. Dessutom drabbar det enbart fristående verksamheter i det här skedet – de kommunala behöver ju inte genomgå samma prövning och ekonomiska tillsyn, säger Gudrun Rendling.