Tankar om skolan

SvTs program Svenska Nyheter den 30 mars 2018 tog ställning i en fråga som är minst sagt kontroversiell i den offentliga debatten. Programledaren har dessutom uppmanat allmänheten att agera på ett sätt som har förorsakat tredje man ekonomisk skada. I debatten efter programmet har företrädare för programmet dessutom uttalat sig på ett sätt som innebär att det framstår som tydligt att ambitionen var ett inlägg i debatten om friskolor

Nedan finns den anmälan som förbundet har skickat in av programmet Svenska Nyheter som sändes den 30 mars 2018. Ett partiskt agerande som förorsakade många av våra medlemmar extra arbete och därmed också extra kostnader. Att ett public service företag agerar på detta sätt, som drabbar tredje man, är helt orimligt och leder förhoppningsvis till klander för att de har brustit när det gäller bl a kravet på opartiskhet och att inte ta ställning i en kontroversiell fråga.

 

Anmälan av Svenska Nyheter 30 mars 2018

Undertecknad vill med detta anmäla SvTs program Svenska Nyheter. Skälet är att inslaget inte var förenligt med kraven på saklighet och inslaget måste ses som ett ställningstagande i en kontroversiell fråga. Det är särskilt anmärkningsvärt att SvT utnyttjar sin mediala genomslagskraft i en fråga, som den om friskolor som står högt på den politiska agendan och är en tydlig konfliktfråga i partipolitiken, genom att uppmana allmänheten att agera gentemot friskolor på det sätt som skedde. Public service har till och med underlättat för människor att agera mot de av redaktionen utvalda friskolorna.

Den 30 mars 2018, långfredagen, sände SvT ett avsnitt av programmet ”Svenska Nyheter”. I detta program uppmanade programledaren Jesper Rönndahl allmänheten ”ställ era barn i kö på skolko.svt.se” Han informerade tittarna om att SvT hade tagit fram ”…en hemsida som automatiskt sätter ditt barn i kö på de populäraste friskolorna i ditt län eller i hela Sverige om du vill. Detta är på riktigt, dina licenspengar har gått till detta. Gå in på skolko.svt.se, fyll i era personuppgifter och följ instruktionen så kommer ditt barn att hamna i alla friskoleköer som du vill.” Jesper Rönndahl uppmanade också tittarna att sprida detta i sociala media till alla som ni kan.

SvT hade således utformat ett formulär där allmänheten kunde ställa barn i kö till en eller flera friskolor runt om i landet. Totalt fanns det länkar till ca 200 skolor och det gick att göra köregistreringar till samtliga på en gång. Eftersom det var påskhelg så tog det till tisdagen innan effekterna av denna uppmaning märktes på friskolor runt om i landet.

Friskolornas riksförbund är landets största branschorganisation för fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor. En majoritet av friskolehuvudmännen är medlemmar hos oss. När påskhelgen var över och alla var tillbaka på jobbet så noterade flera av våra medlemmar att det inkommit väldigt många köregistreringar under helgen. Det var uppenbart att anledningen till detta var uppmaningen från SvTs ”Svenska Nyheter”.

Vi blev kontaktade av drabbade medlemmar som bad oss agera mot SvT. Undertecknad sökte kontakt med ansvariga på SvT för få dem att inse vilka effekter deras program har fått för våra medlemmar och att de därmed skulle ta bort formuläret från nätet. Programansvariga fanns inte på plats, ej heller SvTs vd. Trots kontakter med jurister och andra personer på SvT, där undertecknad bad dem att ta bort formuläret från nätet, så togs det inte bort.

Under eftermiddagen den 3 april fick undertecknad kontakt med den som är programansvarig för programmet, Mats Grimberg. Han menade att det är ett ”satirprogram” som ”testar gränserna” och att frågan om formulärera skulle tas bort var en ”publicistisk bedömning”.

Att anta elever är en myndighetsutövning

Att anta elever till en skola är ingen lek, det är en strikt reglerad myndighetsutövning. Det innebär att de skolor som drabbades av mängder av kö-anmälningar, i vissa fall tusentals, måste hantera varje enskild anmälan i enlighet med regelverket. Den/de person/er som gjort anmälan måste kontaktas och bekräfta att det var en seriös anmälan för att få en friskoleplats på just den skolan.

Möjligheterna att skicka massanmälningar togs bort under tisdagen. Detta tack vare att leverantören av programvaran till friskolornas system lade in en spärr. Det var således inte SvT som agerade för att minska effekterna av sin uppmaning till allmänheten.

Under de dagar som följde valde olika företrädare för SvT att söka framställa effekten av denna spam-verksamhet som mindre än det våra medlemmar faktiskt upplevde. Det framgår av bif artiklar.

De hävdade också att de hade säkerställt att formuläret inte skulle kunna missbrukas genom att påhittade personnummer användes för registrering. Bifogade exempel på inskickade anmälningar visar att detta inte stämmer. När programmet sändes en vecka senare, 6 april 2018, valde också Jesper Rönndahl att raljera över det extra arbete som hans uppmaning veckan innan hade lett till för många friskolor runt om i landet. Programledaren menade att det bara var 994 barn som sökt och fortsatte ”Det är faktiskt riktiga barn som har sökt, sluta kalla dem för spam oavsett vilket samhällsskikt de kommer ifrån så är det lite väl hårt. För som vanligt glömdes ju barnen bort, Friskolornas riksförbund fokuserade på kostnader.”

Att framställa det som att Friskolornas riksförbund kallar barn för spam är helt vilseledande. Det var uppmaningen att använda sig av formuläret, som i sin tur ledde till att ett stort antal mail skickades till de friskolor som fanns med i SvTs urval, som var spam. Ett stort antal av de ansökningar som kom in var inte seriösa.

Regelverket

Av Myndigheten för press, radio och TVs hemsida framgår det vilka krav och regler som gäller för bland annat public service tv.

Det handlar bland annat om nedanstående regler.

Opartiskhet

Att vara opartisk är att ha ett neutralt förhållningssätt till något utan att blanda in vinklade åsikter. För en programverksamhet innebär opartiskhet i huvudsak tre saker.

• Om någon blir klart utpekad och kritiserad ska denne få möjlighet att bemöta kritiken.
• Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas på ett ensidigt sätt.
• En representant för programföretaget får inte ta ställning i en kontroversiell fråga.
Kravet på opartiskhet hindrar inte att ett inslag kan ha en kritisk utgångspunkt eller särskild vinkel. Public service-företagen är skyldiga att kommentera olika händelser, stimulera till debatt och granska företag, myndigheter och organisationer. Med public service-företagens skyldighet att kommentera följer också ett visst utrymme för värderande omdömen.

Ställningstagande i en kontroversiell fråga

Programledare, reportrar och andra som kan uppfattas som företrädare för programföretaget får inte göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. I krönikor, kåserier och recensioner finns dock ett utrymme för kritiska och värderande omdömen, förutsatt att inslagets karaktär kan antas stå klar för publiken.

Saklighet

Uppgifter som är av betydelse ska vara korrekta. Inslag får inte vara vilseledande, till exempel genom att betydelsefulla uppgifter utelämnas. Om programföretaget har gjort en rimlig kontroll före sändning och uppgifter senare visar sig vara felaktiga, så strider inte inslaget mot kravet på saklighet. En felaktig sakuppgift måste dock alltid rättas när det är befogat.

Mediets genomslagskraft
Den som sänder tv i marknätet ska ta hänsyn till genomslagskraften i radio och tv när det gäller utformning, ämnen och tiden för sändning. Bestämmelsen tillämpas vid bedömning av program som innehåller eller behandlar till exempel våld, sex och droger och innebär att programföretagen ska visa varsamhet. Program som kan uppfattas som uppmaning till brott är inte är tillåtna. Det är inte heller tillåtet med inslag som är uppenbart kränkande för något av könen eller mot människor med viss hudfärg, nationalitet, religion eller sexuell läggning. Tillämpningen av bestämmelsen påverkas bland annat av om det är program eller inslag med en satirisk eller skämtsam karaktär.
Ensidig behandling av ett ämne eller en händelse
Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas ensidigt så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar. Det är dock tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om det klart framgår av programmet eller program-presentationen. En ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program.

Frågan om saklighet samt ställningstagande i en kontroversiell fråga

Det är uppenbart att redaktionens avsikt var att ta ställning i en kontroversiell fråga. På det sätt som detta skedde har man också brustit när det gäller saklighet. Michael Lindgren, Svenska Nyheters producent, säger i en artikel i SvD 5 april

”Vi försöker hitta teman som skaver lite, i detta fall är det den ömma tån att vi systematiskt sviker barnens grundläggande rätt till en bra och likvärdig skola.” Han menar också att friskolorna har medfört att medelklassen har ”skapat sina egna små Lundsberg”.

Det är uppenbart politiska ställningstaganden i frågor som är mycket heta politiska frågor. Programmet gav dessutom intryck av att det bara var välbärgade personer som hade barn i friskolor och syftet var att ”minska segregationen” i friskolorna.
Av det mail som undertecknat fick från Camilla Hagert SvT, se bilaga, framgår det också att ”Redaktionen beklagar att det blivit en ökad arbetsbelastning p g a oseriösa ansökningar till enskilda skolor. Det var inte redaktionens avsikt när de gjorde satir av skolverkets färska rapport om likvärdighet i skolan. De ville sätta fingret på en öm punkt – glappet mellan praktik och principen om alla barns rätt till en bra och likvärdig skola.” En annan kommentar har varit att skälet till att de uppmanade allmänheten till att fylla i och skicka in formuläret var att de ansåg att det är ”synd att det är så många som inte känner till att man kan välja friskola så de vill underlätta för dem”. Redaktionens ambition var alltså att få en medial genomslagskraft.

Utformningen av formuläret gav ett intryck av att vara seriöst. Det bekräftades också genom de kontakter som friskolehuvudmännen sedan fick när de tvingades kontrollera med de personer som skickat in kö-anmälan om den var allvarligt menad, dvs att de faktiskt ville ha en skolplats. Dock var formuläret ofullständigt, det framgick till exempel inte till vilken årskurs som barnen önskade en plats. Hela denna hantering har medfört stora extra kostnader för de friskolor som drabbats. Dessutom inträffade detta precis under den tidsperioden där friskolorna förbereder information inför höstterminens antagning.

Programmets genomslagskraft har påverkat de utvalda friskolorna

Svenska Nyheter uppmanade allmänheten att använda sig av deras formulär. Trots att de fick klart för sig att detta lett till i princip spam-kampanj mot ett antal friskolor, dvs att tredje man drabbades, så agerade de inte för att minska skadan. När det gäller mediets genomslagskraft så gäller att ”Program som kan uppfattas som uppmaning till brott är inte är tillåtna.”

Svensk lagstiftning reglerar i brottsbalken ”Oredligt förfarande”. Det är ett brott enligt 9 kap 8 § brottsbalken som lyder: ”Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år.”

Oredligt förfarande handlar således om att någon, med hjälp av vilseledande information, förorsakar ekonomiska skada för annan. Det krävs ingen egen vinning för att rekvisitet ska gälla. I detta fall har skada uppstått hos mottagaren i form av merarbete.

Bara det faktum att det skett kan leda till åtal. Frågan i detta fall handlar om public service och en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordning mm. Men det är relevant i sammanhanget att uppmaningen från programmet har medfört att många har agerat.

SvT hävdade att de har säkerställt att det bara kunde vara korrekta anmälningar med riktiga personnummer som kunde skickas vidare via det formulär som de hade konstruerat. Det stämmer inte. Effekterna av detta tilltag har varit omfattande hos många av våra medlemmar. Här är några exempel:

Det har också framgått av de kontakter som friskolorna har haft med de föräldrar som följt programmets uppmaning och nyttjat formuläret, att dessa inte insett vilka effekter deras agerande skulle få. De som passade på att göra ansökan till många skolor har i sin tur fått ett stort antal mail från dessa skolor med frågor om huruvida ansökan är seriös eller ej.

Minst 25.500 ansökningar inkom under påskhelgen

Vår bedömning, efter kontakter med våra medlemmar, är att det har inkommit minst 25.500 ansökningar. De berörda skolhuvudmännen är de som fanns med i det av SvT skolko utarbetade formuläret. Alla dessa anmälningar måste hanteras individuellt av respektive friskola. Detta har inneburit en betydande administrativ börda för skolexpeditionerna. Eftersom uppmaningen från SvT kom precis när många skolor var i färd med att meddela föräldrar vilka barn som har fått plats till höstterminen så medförde alla extra anmälningar under påskhelgen att familjer som väntar på besked om plats fick vänta extra länge. Vi har också fått information om att de friskolor som använder sig av närhetsprincipen också måste kontrollera med skattemyndigheten eftersom de, vid varje tillfälle när de ska ta in elever, stämmer av alla adresser med folkbokföringen.

Svensk lagstiftning medger inte så vitt vi kan se, att de drabbade friskolorna får ersättning för den ekonomiska skada i form av extraarbete som SvTs tilltag förorsakat. Men vår bedömning av hur mycket kostnaden kan uppgå till för de som vi känner till, dvs minst 25.500 anmälningar, uppgår till totalt drygt 29,4 Mkr. Då har vi utgått ifrån 3 timmars arbete/ ansökan till en kostnad om 700 kr/timma. Det är skillnad mellan små och stora aktörer. De större har förmodligen större möjlighet att hantera en stor mängd anmälningar mer effektivt medan små aktörer oftast inte har tillgång till dyrare och mer effektiva verktyg för att hantera stora mängder som kommer in i stort sett samtidigt. Här kommer några exempel:

• En skola i Skåne fick 184 anmälningar under den aktuella helgen. Att jämföra med veckan innan 6 anmälningar. 2,7 procent av anmälningarna kom från närområdet, mot vanligtvis ca 67 procent. Av ansökningarna framkom det också att det var ett mycket stort antal anmälningar till förskoleklasser som hade en resväg om minst 44 min med kollektivtrafik till skolan. Till detta kan läggas att det en hel del ansökningar från bl a Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Luleå till denna skola i Skåne.
• En skola som har 290 elever i åk F-9 fick ca 350 ansökningar.
• En annan skolhuvudman över 300 ansökningar.
• En liten fristående skola med 120 elever fick in över 500 ansökningar under påskhelgen, att jämföra med normalt 1-5/vecka. Detta innebar givetvis mycket extra arbete för en verksamhet som inte har en stor administrativ organisation.
• En friskolehuvudman som har skolor på olika håll i landet fick ca 1 000 ansökningar till fyra av sina skolor.
• 17.355 ansökningar kom till två av de större skolhuvudmännen.
• Av 5.400 ansökningar som kom in till en huvudman visade det sig vara drygt 5 procent som hade ett genuint intresse av en köplats.
• En annan större aktör fick 300 ansökningar till ca 10 olika skolor.
• En annan liten verksamhet fick 200 ansökningar.
• Vi har fått knappt 100 ansökningar mot normalt kanske 5.
Detta för att bara ge en liten bild av vilka effekter som programmets uppmaning medförde.

Slutsats

Mot bakgrund av ovanstående menar undertecknad att SvTs program Svenska Nyheter den 30 mars 2018 tog ställning i en fråga som är minst sagt kontroversiell i den offentliga debatten. Programledaren har dessutom uppmanat allmänheten att agera på ett sätt som har förorsakat tredje man ekonomisk skada. I debatten efter programmet har företrädare för programmet dessutom uttalat sig på ett sätt som innebär att det framstår som tydligt att ambitionen var att det skulle vara ett inlägg i debatten om friskolor (se länkar i bilaga). Att public service på detta bidrar till att tredje man/företag drabbas kan inte anses vara förenligt med sändningstillståndet krav på opartiskhet varför undertecknad menar att Granskningsnämnden bör fälla Svenska Nyheter då det behandlade ett kontroversiellt ämne på ett ensidigt sätt. Dessutom får inte en representant för programföretaget ta ställning i en kontroversiell fråga, vilket har skett i detta fall.

Med vänlig hälsning

Ulla Hamilton

Vd Friskolornas riksförbund

*************************************************************************************************************************

BILAGA

Bilaga mail, exempel på ansökningar och artiklar

Mail tisdagen dem 2018-04-03 14:13 till hanna.stjarne@svt.se samt jan.helin@svt.se
Hej,

SvT Humor förorsakar just nu stora problem för många av landets friskolor. Jag tror inte att ni förstår hur allvarligt detta är eftersom det formulär som finns på er hemsida https://skolko.svt.se/sv ligger uppe trots att undertecknad har försökt att få er att inse att detta är minst sagt galet. Det formulär som ni har skapat, och den kampanj som är kopplad till detta där ni via bl a twitter uppmanar människor att ställa sina barn i kö, har resulterat i att friskolor i princip spammas av anmälningar. Ingen vet om detta är seriösa anmälningar eller bara personer som vill delta i jakten på friskolor. Det är uppseendeväckande att public service bidrar till att företag runt om i landet drabbas på detta sätt. Dessutom riskerar det att leda till att de som har en seriös önskan om att få en skolplats, nu måste vänta mycket längre på att få ett besked om huruvida man fått en plats eller ej.

Ert agerande innebär nämligen att de friskolor som fått anmälan via ert formulär nu tvingas att kontakta dessa hundratals personer för att kontrollera om de verkligen vill ha en plats i någon av deras skolor. Det skapar ett enormt merarbete och för dessa skolor. Till vilken nytta kan man undra. För att citera en av våra medlemmar från ett internmail ”Som ni säkert uppmärksammat har det kommit in många ansökningar till elevkön de senaste dagarna. Det beror på att SVT-Humor skapat en sajt där man kan ställa sig i kö till samtliga skolor i landet med en enkel knapptryckning. Jag gjorde ett test och fick återkoppling från över 200 friskolor. Det kan alltså bli svårt att göra en korrekt bedömning av elevunderlaget för vissa grundskolor framöver, samtidigt som det bidrar till en längre elevkö.”

Och jag kan försäkra er att dessa våra medlemmar har svårt att se någon som helst humor i detta och de begriper inte varför public service bidrar till att utsätta dem för denna kampanj.

Skolinspektionen är informerad om detta ert tilltag eftersom friskolornas tillstånd är kopplat till hur man hanterar antagningen, Ert agerande i denna del riskerar således även friskolornas tillstånd att bedriva verksamhet.

Tacksam för svar på detta med bekräftelse om att formuläret är bortplockat. Det är obegripligt hur SvT Public Service kan agera spamm-master på detta sätt gentemot privata företag.

Med vänlig hälsning

Ulla Hamilton

vd

Mail till Hanna Stjärne onsdagen den 2018-04-04 10:36
Hej,
Du har inte svarat på det mail som jag skickade igår. Tyvärr kan jag konstatera att det formulär som förorsakar merarbete hos många friskolor just nu, alltjämt ligger kvar på er hemsida. Detta trots att ni är medvetna om vilket medarbete som detta leder till för dessa verksamheter. Det finns en reglering i brottsbalken som heter Oredligt förfarande. Oredligt förfarande är i svensk rätt ett brott enligt 9 kap 8 § brottsbalken [1] som lyder:
”Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år.”
Bifogar en länk som visar på exempel på vilken effekt som ert tilltag har medför för en av våra medlemmar, och vi har många fler.
Detta agerande är inte värdigt public service. Ni skadar medvetet företag.
Med vänlig hälsning
Ulla Hamilton
vd

Från: Camilla Hagert [mailto:camilla.hagert@svt.se]
Skickat: den 4 april 2018 15:11
Till: Hamilton, Ulla <ulla.hamilton@friskola.se>
Ämne: Ämne: det formulär som förorsakar stort merarbete ligger fortfarande kvar på er hemsida

Hej Ulla,
Vad vi förstår har Schoolsoft ändrat i sitt system så att det inte längre är möjligt att söka till flera skolor samtidigt. Redaktionen beklagar att det blivit en ökad arbetsbelastning p g a oseriösa ansökningar till enskilda skolor. Det var inte redaktionens avsikt när de gjorde satir av skolverkets färska rapport om likvärdighet i skolan. De ville sätta fingret på en öm punkt – glappet mellan praktik och principen om alla barns rätt till en bra och likvärdig skola. Vad vi sett är det 69 barn som blivit anmälda till skolor i hela landet vilket möjligen kan tyda på att dessa varit just oseriösa. Det är 8 % av alla ansökningar som gjorts via skolko.
Med vänliga hälsningar
Camilla Hagert
SVT HR- och Kommunikation

Svar onsdagen den 2018-04-04 15:17
Hej,
Tack för detta. Jag vet inte var ni har fått siffran 69 ifrån men jag kan konstatera att enligt våra medlemmar är skadan betydligt större än så. Vi har inte hela bilden klar för oss ännu men vi kan konstatera att 4 av våra medlemmar har fått in minst 17.000 registreringar. Varje registrering måste hanteras separat. Totalt räknar vi med att detta merarbete kommer att uppgå till minst tre månader om vi ser det i form av arbetstid. Detta är helt galet och inte alls kul.
med vänlig hälsning
Ulla Hamilton
vd

Artiklar där företrädare för SvT uttalat sig på ett sätt som visar att man inte är opartisk.
https://www.svd.se/svt-producent-medelklassen-har-skapat-egna-lundsberg

https://www.svd.se/satir-i-svt-friskolor-oversvammas-av-ansokningar
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kontrovers-kring-svt-s-skolko-hemsida

https://www.svd.se/starka-reaktioner-pa-svts-friskoleverktyg-galet

Jobbhälsoindex för 2018 visar att anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten. När gruppen lärare särredovisas ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunalt anställda ännu större.

Jobbhälsoindex för 2018 visar att anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

När gruppen lärare särredovisas ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunalt anställda ännu större.

– Regeringen kritiserar fristående förskolor och skolor bland annat för att de skulle försämra lärarnas villkor. Vi kan visa att sådan kritik är obefogad. Det är i allmänhet tufft att jobba i skolan, men det är tydligt att privat anställda lärare tycker villkoren och stödet från ledningen på arbetsplatsen är bättre, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Jobbhälsoindex visar också att det i privata verksamheter är vanligare att lärare är mer positiva än den totala personalgruppen till villkoren på arbetsplatsen. I kommunala verksamheter däremot ger gruppen lärare oftare än hela personalgruppen ett mer negativ än positivt svar.

– Ska svensk skola ta de steg framåt som den behöver behövs också de bästa skolorna, skolor som kan attrahera människor till läraryrket. Privata skolhuvudmän kan visa vägen när det gäller att skapa bättre arbetsvillkor för personalen i skolan, och därmed bättre förutsättningar för elevernas lärande, säger Ulla Hamilton.

Rapporten Jobbhälsoindex Skola 2018 bygger på 48 frågor med positiva (nöjd/instämmer), neutrala (varken eller) och negativa (inte nöjd/instämmer inte) svar.

Ladda ner rapporten här

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se

Om Jobbhälsoindex

Jobbhälsoindex, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsoindex består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. För 2018 har totalt 9 991 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsoindex av ett totalt representativt urval på drygt 17 200 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär två tredjedelar har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande ca en tredjedel genom telefonintervjuer. Detta gör Jobbhälsoindex till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera.

FRISKOLORNAS RIKSFÖRUND 2018 | Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern och som tas fram av bl a Svenskt Kvalitetsindex) för i år visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Ladda ner rapporten här (pdf, nytt fösnter)

Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern och som tas fram av bl a Svenskt Kvalitetsindex) för i år visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Friskolornas riksförbund har låtit Jobbhälsoindex bryta ut svaren för utbildningssektorn ur den totala Jobbhälsoindex och sedan skrivit rapporten Jobbhälsoindex Skola 2018. Underlaget bygger på ca 1500 svar. Yrkeskategorin lärare har också brutits ut ur den totala personalgruppen. Sedan har privat sektor jämförts med kommunal.

Resultatet är i korthet:

1. Personalen i privata utbildningsverksamheter är mer positiv till villkoren på arbetsplatsen än personalen i kommunala skolor. När personalkategorin lärare bryts ut ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunal sektor ännu större.
2. Personalen i privata verksamheter är aldrig väsentligt mer negativa än positiva till villkoren på arbetsplatsen (+- 5 procentenheter). Det gäller såväl hela personalgruppen som bara lärare. I kommunal sektor är personalen betydligt oftare mer negativ än positiv.
3. I privata verksamheter är det vanligare att lärare är mer positiva än den totala personalgruppen till villkoren på arbetsplatsen. I kommunala verksamheter ger gruppen lärare oftare ett övervägande negativ än ett övervägande positivt svar än hela personalgruppen sammantaget.

Ladda ner rapporten här (pdf, nytt fösnter)

 

Bara svepande påståenden och misstänkliggörande av välfärdsföretagen från s,v och mp

Ett intressant dokument reservationen från s,v och mp med anledning av att en majoritet sa nej till Reepalus förslag i Finansutskottet 29 maj. Beslut i riksdagen 7 juni. En argumentation utan belägg och som dessutom passar på att misstänkliggöra det samlade näringslivet, varav de flesta drivs som AB. Inställningen från Reepalu fullföljs nu ända in i kaklet. Vad tror de att de vinner på detta? Och hur känns det miljöpartiet?
Kommenterar (kursivt) i texten nedan.

Ställningstagande
Som en följd av att allt fler privata aktörer med syfte att generera vinst utför tjänster inom välfärden har det införts incitament i välfärden som kommer i konflikt med den lagstiftning och de mål som satts upp för skola, vård och omsorg ( hade varit intressant med en specificering/ exempel).

Vi anser att obegränsade vinstuttag i välfärden medför att pengar som avsatts för skola, vård och omsorg i stället används till annat, och detta ökar risken för att oseriösa aktörer genom bedrägerier eller andra former av kriminalitet försöker tillskansa sig medel som är avsedda för välfärden.( som sagt – här misstänkliggörs alla företagare, och särskilt de som driver AB.)

Dessutom undermineras välfärdens legitimitet (även här ett påstående utan belägg). Genom att införa en reglering av vinsterna anser vi att förtroendet för de privata aktörer som är där för verksamhetens skull och tilltron till välfärdssystemet i stort kan stärkas. (åter påstående utan belägg)

Välfärden bygger på en solidarisk finansiering som tilldelas utifrån behov, vilket innebär att välfärdsområdet inte utgör en vanlig marknad. De starka finansiella drivkrafter som är förknippade med vinstsyftande aktörer riskerar att prioritera lönsamma grupper med mindre behov, på bekostnad av dem som har större behov, vilket strider mot intentionerna i lagstiftningen. (riskerar att – belägg saknas).

Skälen för att reglera hur mycket pengar som ska lämna välfärdsverksamheten bedöms därför som starka, eftersom det kan minska incitamenten för kvalitetssänkningar och brukarselektering, t.ex. val av plats för etablering i syfte att maximera vinsten. (Har de inte läst statliga ESO-rapporten som tittar på var friskolor etablerar sig? Den undersöker bl a om friskolor som kan förväntas ha vinstsyfte (definierade som aktie- bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma) styrs mer av ekonomiska intressen än andra friskolor, men finner inget stöd för detta).

Välfärdsbolagen drivs ofta i aktiebolagsform. En bolagsform som har som enda syfte enligt Aktiebolagslagen (ABL) att bereda ägaren vinst (en rörelsemarginal som idag ligger på ca 4-6% före skatt mm).

Vinstmålet påverkar på ett fundamentalt sätt bolagets verksamhet då enbart aktiviteter som är förenliga med vinstintresset följs. (Ett vinstintresse, eller som man också kan uttrycka det, en långsiktigt sund och hållbar ekonomi, är viktigt för alla företag. Det bl a innebär drivkraft för att leverera god kvalitet, ha nöjda medarbetare och att utveckla verksamheten).

Detta riskerar då att innebära att lagstiftarnas intentioner undergrävs och målet för verksamheten blir i stället vinsten. (Åter riskerar att – inget belägg trots 26 år med friskolereformen. Vinsten är följden av att man bedriver en bra verksamhet).

En reglering av vinsterna innebär också förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning, eftersom det redan skulle finnas ett system för att säkerställa att pengarna används i verksamheten. En reglering som motverkar incitamenten till vinstuttag kan leda till ett minskat behov av detaljreglering av välfärdssektorn, vilket ger förutsättningar för en bättre, mer tillitsbaserad och ändamålsenlig styrning av välfärden. (Borde inte fokus ligga på att säkerställa att all välfärdsverksamhet, oavsett huvudman, levererar god kvalitet och en sund användning av skattemedel. Idag är det många kommunala verksamheter som kostar betydligt mer än privata. Kan inte det faktum att en friskola, med samma peng, kan gå med överskott, vara ett tecken på att kommunala skolor är ineffektiva?)

En fortsatt utveckling mot allt större vinstsyftande aktörer riskerar att leda till en allt större likriktning, vilket riskerar att minska mångfalden för brukarna. (Detta påstående bortser från de 290 kommunala huvudmän som i princip alla bedriver skola med liknande inriktning).

Genom att reglera hur de offentliga medlen får användas ges i stället bättre förutsättningar för framväxten av en verklig mångfald av alternativ, snarare än utbyggnaden av stora välfärdskoncerner. (Det förslag som de vill genomföra skulle innebära att det blir i princip omöjligt att bedriva verksamhet så det hotade verkligen mångfalden och inte bara de 20 större friskoleaktörerna, varav hälften är familjeägda, utan många hundra ytterligare).

Sammanfattningsvis anser vi att en reglering som innebär att olika typer av aktörer endast får ta emot offentlig finansiering om de följer vissa villkor är den mest ändamålsenliga lösningen på de problem som beskrivs.( Friskolor har redan en sådan reglering, det är förbjudet att ta ut avgifter, du får inte välja elever, det är kommunen som bestämmer skolpengen och det finns ett regelverk för tillståndsgivning).
Mot den bakgrunden tillstyrker vi proposition 2017/18:159 och avstyrker motionerna 2017/18:4087 (SD) yrkande 1 och 2017/18:4112 (M, C, L, KD) yrkande 1.

 

Att uppsöka friskolor för att övertyga gymnasieelever om att de valt fel skola enkom för att de går på en skola som drivs som aktiebolag är rätt magstarkt och andas nästan desperation

Det är uppenbart att socialdemokraterna nu mobiliserar hela sin fackliga gren för att få en tydlig konflikt inför riksdagens beslut den 7 juni med anledningar Reepalus förslag. Bara under denna vecka har vi sett debattartiklar från ministrar, en rapport från Handels och idag har de valt att blanda in gymnasieelever som har valt en fristående skola. Eftersom drygt 40 procent av alla gymnasieelever i Stockholms län går i en friskola så kommer de att få en del att göra. Åter ser vi hur friskolemotståndare använder falska argument för att söka övertyga människor om varför friskolor inte borde finnas. Det är intressant  – har de inga äkta fakta? Men att uppsöka friskolor för att övertyga gymnasieelever om att de valt fel skola enkom för att de går på en skola som drivs som aktiebolag är rätt magstarkt och andas nästan desperation.

Inte bara är argumenten falska, de ansvarige borde också fundera på sin metod. Skolbyten som inte är motiverade av kvalitet eller trivsel är negativt för elevernas resultat visar en rapport. Om en 15-årig elev som lyssnar på kampanjarbetarnas budskap frågar om hen borde byta skola, vad svarar de då?

För att bemöta de falska påståenden som spreds till gymnasieeleverna kan man säga så här:

Det saknas belägg för att elever på friskolor som drivs som aktiebolag (”vinstdrivna”) har sämre förutsättningar att klara högskolan. Det finns helt enkelt inget i den refererade Skolverksrapporten som säger det. Jag kan rekommendera en titt på filmen från det seminarium som vi hade nyligen om just denna och ytterligare en rapport som Skolverket presenterat nyligen.

Det är lärare som sätter betyg. Det finns inga belägg för påståendet att ekonomiska resultat orsakar betygsinflation. När betyg sätts för högt eller prov rättas mer generöst på vissa håll än på andra framhålls t ex orsaker som lärares vilja att vara snäll mot eleven (Lärarnas Riksförbund) och att lärare inte rättar prov tillsammans med andra lärare (Skolinspektionen). Att det finns generella problem, oavsett huvudman, när det gäller betygsättningen tydliggörs av att Skolverket anser att det är nödvändigt att anordna särskilda kurser i betygsättning. Kurser som vänder sig till alla lärare, oavsett huvudman. Ett initiativ som givetvis är bra, men som också kanske säger en del om hur lärarutbildningarna levererar i denna del.

Skolsegregationen, dvs skillnaden i elevsammansättning mellan grundskolor, beror till absolut största del på boendesegregationen, det har IFAUa konstaterat. Allt fler kommuner, bl a Malmö och nu senast Linköping, ser skolval som ett sätt att motverka skolsegrationen, då elever har möjlighet att gå i en skola i ett annat område än där de bor. I Linköping har det gjorts ett experiment som visar att när skolval görs utifrån kunskap om resultat på skolor blir skolor mindre segregerade än om skolor fördelas enligt närhetsprincipen. När det gäller gymnasieskolan så är det ju dessutom programval som påverkar vilken skola man väljer.

Skolresultaten i Sverige förbättrades i de senaste internationella mätningarna och samtidigt går fler elever än någonsin i friskolor. Den försämring av resultatet som vi sett tidigare i svenska skolan inleddes redan innan det fanns friskolor (IFAU).

Bif rapport visar att friskolorna har bidragit till det högre resultatet i Pisa.

Skolverkets SALSA-statistik visar dessutom att friskolor överpresterar jämfört med kommunala skolor, detta med hänsyn tagen till elevernas bakgrund.

Det är intressant att friskolemotståndarna hela tiden hävdas att någon ”snor åt sig” elevpengar. Men det diskuteras aldrig hur det kommer sig att Sverige tillhör de länder som satsar mest på skolan men vi ligger inte i topp när det gäller resultat. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Ersättningen en friskola får bestäms av elevens hemkommun. Företag behöver göra överskott för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Vinstnivåerna i skolan är lägre än jämförbara branscher. Om man får i princip samma ersättning – hur kan det då komma sig att det blir pengar över i friskolorna? Samtidigt som resultaten är bättre och lärarna trivs bättre? Varför ställer inte fler sig frågan som Leif Östling ställde – Vad får vi för pengarna? 

Det finns inget orsakssamband mellan sämre skolresultat och skolor som drivs som företag. Det kunde inte ens Reepalu visa. När Skolinspektionen utvärderade kvalitetssystemet bland huvudmännen för några år sedan stod de större fristående friskoleföretagen ut med sitt utmärkta omdöme.  

Vinstfrågan är intressant. Det finns stor okunskap hos allmänheten om vilka ekonomiska marginaler svenska friskolor har. Allmänheten tycker vinstnivån (ca 5% rörelsemarginal) i svenska friskolor är rimlig när de väl får reda på hur stor den faktiskt är. Och hur många känner till att friskolor betalar skatt?

Det svenska friskolesystemet är unikt. Det unika är dock inte att det går att gå med vinst, som det hävdas. Det unika är att vi genom skolpengssystemet har avgiftsfri skattefinansierad skola, där såväl privata som offentliga drivna alternativ finns i samma system och där friskolan inte får välja elever.

I den friskolekritiska retoriken saknas förstås någon som helst återgivning av de positiva rapporter och statistik som finns om friskolor. Bl. a att såväl lärare som föräldrar är mer nöjda på alla de punkter som Skolinspektionen frågar om i sin återkommande enkätundersökning. Eller att en opinionsundersökning visar att 50 procent av friskolelärarna inte skulle kunna tänka sig att arbeta vidare om deras skola om deras skola skulle bli kommunaliserad.  

Men det mest intressanta i hela denna debatt verkar vara att det helt saknas intresse för att tala om det som är skolans verkliga roll – att förmedla kunskaper. Ett tips, ställ frågan till alla de föräldrar och barn som nu väljer bort Rinkebyskolan till förmån för bl a friskolor i området. Vad är viktigast för dem – en skola som förmedlar kunskaper eller att gå i en icke vinstdrivande skola. Jag är övertygad om att deras svar kommer att bli kunskaper? För de vet att det är viktigast för att deras barn ska få en bra grund inför framtiden.

Och till slut – Borde inte allt fokus ligga på att vi får bra kvalitet och goda kunskaper för alla miljarder i form av skattemedel som satsas på den svenska skolan, oavsett huvudman? Det är så som segregationen motverkas.

 

Rinkebyelever pendlar till bl a Solna/Sundbyberg, Vällingby, Bromma, Innerstaden, Söderort, Järfälla, Spånga, Kista och Järvaområdet. Detta presenteras som ett problem för de kommunala skolor som tappar elever, men för de som valt att pendla är skolvalet en möjlighet.

Den svenska skoldebatten är väldigt fokuserad på elevernas bakgrund och på segregationsfrågor. Tyvärr hamnar kvalitet, resultat och ledarskap längre ner i prioriteringen. Den största anledningen till skolsegregationen (dvs skillnaden mellan skolorna när det gäller socioekonomisk sammansättning av elever) har sin grund i boendesegregationen. Den i kombination med en närhetsprincip förklara enligt IFAU drygt 80 procent av skillnaden mellan skolorna. En stor anledning till skillnaden mellan skolors resultat är ledarskapet, systematiskt kvalitetsarbete och höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund.

I går kom en nyhet om att hälften av Rinkebyeleverna väljer bort kommunala skolor och köerna är långa till Järvaområdets friskolor. Enligt SvT så pendlar elever till Solna/Sundbyberg, Vällingby, Bromma, Innerstaden, Söderort, Järfälla, Spånga, Kista och Järvaområdet. Detta är något som presenteras som ett problem för de kommunala skolor som tappar elever. Och det kan man ju förstå. Men samtidigt innebär ju detta att boendesegregationens genomslag minskar och för de som valt att pendla har skolvalet skapat denna möjlighet. Tittar man dessutom på vilka resultat som tex Rinkebyskolan har så kan man förstå att det finns farhågor när det gäller skolans kvalitet. 2017 (för ca ett år sedan) var det enligt Skolverket 13,1 procent av alla elever i stadens skolor som saknade behörighet till gymnasiet. Siffran för de kommunala skolorna i Rinkeby-Kista var 40,3 procent. Dvs var fjärde elev. På Rinkebyskolan var det 62,2 procent, och det i en skola som har över 70% behöriga lärare. 89 procent av eleverna har utländsk bakgrund och 23 procent av föräldrarna har eftergymnasial utbildning. Men tittar vi på Skolverkets SALSA-statistik så underpresterar skolan i förhållande till förväntat resultat med hänsyn tagen till elevernas bakgrund.

Det är inte svårt att förstå att många föräldrar i området är oroliga över detta alarmerande resultat. Föräldrar som också ofta har en stark önskan om att barnen ska få en bra start i livet genom en bra skola. Det är en start på vuxenlivet som minskar risken för segregation. Detta visar att skolvalet spelar roll. De kan välja en annan skola. Skolborgarrådet i Stockholm vill däremot inte att man ska välja bort Rinkebyskolan.

Intressant nog kommer denna nyhet samtidigt som skolfrågor idag debatterats i riksdagen. Ett regeringsförslag som var uppe – men som riksdagsmajoriteten röstade nej till – var att det ska anges i skollagen att huvudmännen för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av sina elever på sina skolenheter. Även rektorn skulle få detta ansvar. En majoritet bestående av m, l, kd, c, v och sd avslog förslaget. Om det hade blivit antagit så skulle det alltså öppnat möjligheter för politiker/byråkrater att  verkar för att ”byggnadsarbetarens barn ska sitta bredvid lärarens barn i klassrummet” för att citera utbildningsutskottets ordförande Matilda Ernkrans (s). Vilket för övrigt redan sker eftersom Sverige enligt OECD tillhör de länder som har den största sociala blandningen i skolan. Men uttalandet är en god illustration av prioriteringen inom skolpolitiken. Men för föräldrarna Rinkeby, och på många andra håll, är det viktiga vad barnen lär sig i skolan. Det visar bl a en rapport om obligatoriskt skolval som vi presenterade nyligen.

Tänk om riksdagsdebatten i stället hade handlat om hur vi genom ett aktivt skolval, och en bra information om skolors resultat, profil och systematiska kvalitetsarbete, kan bidra till att alla föräldrar får så bra beslutsunderlag som möjligt för att välja en skola som passar bäst för just deras val. Ett införande av ett obligatoriskt/aktivt skolval kom också från Skolkommissionen. Men just den delen i Skolkommissionens förslag valde regeringen att inte gå vidare med. I stället valde de att gå vidare med en modell, som om den hade blivit verklighet, hade sparkat undan benen för föräldrarnas skolval. Detta till förmån för att politiker och byråkrater ska kunna driva på skolhuvudmännen och rektorerna för att leverera ”rätt blandning av eleverna i klassrummet”. Hur den rätta blandningen ska se ut har de dock inte kunnat definiera. Men frågan är var Rinkebyeleverna som nu valt bort sin kommunala skola hade hamnat i ett sådant system……

Jag tror att många föräldrar och elever är tacksamma för att riksdagens majoritet röstade ner detta förslag från (s) och (mp). För 9 av 10 småbarnsföräldrar vill nämligen välja skola.

/

 

Men det finns inget undantag för non-profit i de förslag som nu behandlas av riksdagen

Det förslag som Reepalu lagt har nu, i princip ograverat, gått vidare till riksdagen. Detta trots att lagrådet totalsågade lagförslaget. I skrivande stund ligger det för behandling i riksdagens finansutskott, detta tillsammans med ett förslag om ägar- och ledningsprövning för tillstånd. Det senare förslaget är också kritiserat av lagrådet. En debattartikel i Smedjan illustrerar problemet med detta lagförslag.

Företrädare för sk non-profitverksamheter har sagt sig nått framgång med sitt arbete i och med att regeringen meddelat att dessa verksamheter ska undantas från den lagstiftning som nu ligger på riksdagens bord. Men det finns inget undantag för non-profit i de förslag som nu behandlas av riksdagen. Vi har inte heller sett någon proposition från regeringen där dessa verksamheter undantas från den lagstiftning som nu behandlas av riksdagen. Så det som riksdagen ska besluta om den 7 juni är lagförslag som omfattar alla verksamhetsformer och kommer således att gälla för alla fristående förskolor, grund och gymnasieskolor oavsett vilken verksamhetsform de bedrivs i.

Samtidigt som detta sker fortsätter civilministern att sprida det felaktiga budskapet att ”Övervinsterna uppgick till 4,7 miljarder kronor 2015”, denna gång i en debattartikel i Aftonbladet. Vem ska någonsin kunna lita på denne man när han beter sig på detta sätt?

Det som han kallar övervinster är ju i själva verket en hitte-på siffra. Den konstruerade siffra som skulle gällt om Reepalus förslag gällt 2015. Detta har jag skrivit om i tidigare blogginlägg.

Man kan undra hur mycket denna ”Reepalu-fars” har kostat skattebetalarna. Utredning, alla remissvar, granskning av lagrådet, mm. Det är inte billigt för att manifestera att man ska bli nedröstad i riksdagen.

/

Regeringen föreslår problematiska och rättsosäkra krav på privata företag i välfärdssektorn. Trots att allianspartierna är medvetna bristerna, är dock Centerpartiet det enda av dem som yrkar avslag. De övriga allianspartierna behöver ta sitt ansvar för välfärden och avfärda förslaget, skriver representanter för Friskolornas riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vårdföretagarna och Almega .

lliansregeringen tillsatte 2012 en utredning, Ägarprövningsutredningen, med syfte att lämna förslag på vilka krav som skulle kunna ställas på ägare och ledare i välfärdsföretag. Den nya regeringen bytte utredare och 2015 kom ett förslag om att ägare till och ledningen av välfärdsföretag ska behöva uppfylla vissa kriterier vad gäller insikt, erfarenhet, lämplighet och ekonomiska förutsättningar. Utredningen föreslog dessutom att krav på tillstånd ska införas för verksamhet inom hemtjänsten, samt för sådana boenden och hem som var undantagna från tillståndsplikt.

Även Välfärdsutredningen har utrett frågan, och föreslog väsentligen samma lagregler som Ägarprövningsutredningen. På riksdagens bord, i finansutskottet, ligger nu regeringens proposition 2017/18:158, ”Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden”.

Vi invänder inte mot principen att ställa krav på dem som ska ansvara för utförandet av välfärdstjänster. Det är snarast nödvändigt, men dessvärre innehåller förslaget stora brister. Bristerna handlar till att börja med om otydliga kriterier, eller avsaknad av kriterier, vad gäller kraven på insikt och ekonomi för att företaget ska bli godkänt i ägar- och ledningsprövningen. Därutöver riskerar IVO:s redan långa handläggningstider för tillstånd att förlängas avsevärt. Dessutom ska offentliga utförare undantas från kraven.

Om förslaget blir verklighet kan innebära radikalt försämrade förutsättningar för att starta verksamhet på välfärdsområdena. Därmed hotar en fortsatt utveckling bort från konkurrensutsättning och valfrihet hos kommunerna. Även befintlig, väl fungerande privat driven välfärdsverksamhet riskerar att hämmas eller hindras. Det handlar om välfärdsföretag inom bland annat förskola, grund- och gymnasieskola, hemtjänst, boende för äldre och funktionshindrade och personlig assistans.

Ängslan för att bli anklagad av vänstern för att inte vilja ha ”ordning och reda” på välfärdsområdet är ingen ursäkt för att släppa fram skadlig lagstiftning.

Allianspartierna har vid flera tillfällen kritiserat regeringen för att den inte lyssnar till lagrådets kritik. När det gäller detta förslag om ägar- och ledningsprövning så är det bara Centerpartiet, förutom Sverigedemokraterna, som yrkat avslag på propositionen.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna lyfter i sin gemensamma motion ett antal stora relevanta brister i regeringens förslag. Argumentationen borde landa i att regeringens förslag ska avslås. Tyvärr sker inte detta. Vår förhoppning är att de riksdagsledamöter som kanske inte helt och fullt insett förslagets effekter kan påverka utfallet. Därför finns det skäl att understryka varför regeringens proposition om ägar- och ledningsprövning måste avslås:

1. Den strider mot principen lika villkor för offentligt och privat drivna verksamheter

Förslagen omfattar inte offentliga utförare. Riksdagen har vid flera tillfällen uppmanat regeringen att återkomma med förslag som innebär att lika villkor ska gälla för privata och offentliga verksamheter. Det har regeringen struntat i och lägger nu åter ett förslag som strider mot principen att verksamheter ska ha samma villkor oavsett om de är offentliga eller privata. Trots att de i sin motion konstaterar att förslaget strider mot lika villkor är M, L och KD beredda att rösta för propositionen.

2. Lagrådets kritik

Lagförslaget är rättsosäkert. Det preciseras inte i lagstiftningen vad som avses med ”ekonomiska förutsättningar” att bedriva verksamhet, och även kompetenskraven för ägare och ledning är otydliga. M-, L- och KD-motionen instämmer i denna kritik och framhåller även att det kan hindra små aktörer att etablera sig. Denna rättsosäkerhet drabbar privata utförare inom hela skolväsendet och omsorgen.

3. IVO:s orimligt långa handläggningstider

Även detta problem har M, L och KD identifierat i sin gemensamma motion. Det finns ett yrkande om att regeringen ska vidta åtgärder för att korta handläggningstiderna för tillstånd. Röstar man för regeringens förslag om ägarprövning kommer man däremot att med öppna ögon förvärra situationen med handläggningstider.

Vi hoppas att den berättigade kritik som framförs mot propositionen får effekt. Ängslan för att bli anklagad av vänstern för att inte vilja ha ”ordning och reda” på välfärdsområdet är ingen ursäkt för att släppa fram skadlig lagstiftning. Det enda rimliga är att avslå regeringens förslag och sedan ta initiativ till ett regelverk som är förutsägbart och bygger på lika villkor för offentliga och privata aktörer.

 

Ulla Hamilton

VD för Friskolornas riksförbund.

 

Anders Morin

Ansvarig för välfärdspolitik hos Svenskt Näringsliv.

 

Håkan Tenelius

Näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna.

 

Andreas Åström

Näringspolitisk chef hos Almega.

 

Om regeringens förslag blir verklighet så ska alla kommuner från den 1 januari 2019 göra en ägar- och ledningsprövning av alla de som vill starta en fristående förskola. Är kommunerna medvetna om detta?

På riksdagens bord ligger nu ett förslag som innebär att det ska införas en ägar- och ledningsprövning av bla de privata verksamheter som ska bedriva hemtjänst, LSS, förskolor, grund- och gymnasieskolor. Det är ett dåligt utformat förslag, och inte särskilt uppmärksammat i den offentliga debatten, men dessvärre så talar mycket för att förslaget kommer att gå igenom eftersom m, l och kd inte går emot det. Vi kritiserar inte en prövning av ägare och ledning. Men en sådan lagstiftning måste vara förutsägbar och rättssäker. Det är inte detta lagförslag. Centern och SD vill avslå förslaget. Jag tänkte fokusera på en aspekt som inte alls har uppmärksammats men som kommer att innebära stora förändringar för landets kommuner.

Vi vet alla att det finns stora behov av nya förskoleplatser i Sverige. Barnkullarna ökar och det är många kommuner som behöver fler platser. Samtidigt har kommunerna många andra utbyggnadsbehov så det finns många kommuner som gärna ser att privata aktörer bidrar till att avlasta kommunerna när det gäller nya förskoleplatser. Och det finns intresse för detta från pravt håll.

Om regeringens förslag blir verklighet så ska alla kommuner från den 1 januari 2019 göra en ägar- och ledningsprövning av alla de som vill starta en fristående förskola. Det handlar om prövning av ekonomi, kompetens, vandel och lämplighet i övrigt av de personer som är i ledande ställning och även av ägarna. Redan idag vet vi att kommunerna agerar på väldigt många sätt gentemot fristående verksamheter. Av den anledningen har vi från förbundet menat att tillstånd, och tillsyn av förskolor borde, precis som för grund- och gymnasieskolor, hanteras av Skolinspektionen.  Nu riskerar vi i stället att få väldigt många olika synsätt om varje kommun ska göra en egen ägar- och ledningsprövning. Med anledning av detta vill jag bara väcka några frågor:

1. Hur många kommuner är det som har beredskap för detta?
2. Hur lång tid kommer det att ta innan den som är intresserad av att starta en fristående förskola kommer att få ett besked?
3. Hur kommer detta att påverka intresset för att starta fristående verksamheter?
4. Vad tycker tillväxtkommunerna om detta?

 

Vad säger regeringen i konsekvensanalysen för kommunerna prop?

”Kravet på att kommuner ska göra en ägar- och ledningsprövning av enskilda som huvudmän för fristående förskolor och vissa fritidshem innebär ett nytt åliggande. Regeringen bedömer i avsnitt 9.1.3 att förslagen kommer att medföra högre kostnader för Skolinspektionen än vad utredningen bedömt. Regeringen bedömer därför att förslaget även kommer medföra högre kostnader för kommunerna än vad utredningen bedömt. Regeringen uppskattar den totala kostnadsökningen för godkännandeprövningen till ca 4,1 miljoner kronor per år. Den tillkommande årliga merkostnaden för tillsynen bedöms till ca 15,8 miljoner kronor per år för kommunerna som kollektiv. Regeringen föreslår i avsnitt 4.4 att kommunerna ges rätt att finansiera de tillkommande kostnaderna genom avgifter.”

Så praktiskt – då kan man ju bara skicka vidare notan till de fristående aktörerna. Dessutom kan man ju fundera på hur rimlig kostnadsbedömningen är.

 

Civilministern använder åter hitte-på-siffran 4,7 Mdr kronor om sk ”övervinster” – en siffra som inte har ett dugg med verkligheten att göra, men ändå vill han få folk att tro att den är sann. Att han gör på detta vis visar bristen på äkta argument

Civilministern är arg på SD för att de inte kommer att rösta på hans förslag i riksdagen. Det framgår av dagens debattartikel i Expressen. När han behöver deras röster så passar det att kroka arm. Det som är intressant är att han åter använder hitte-på-siffran 4,7 Mdr kronor om sk ”övervinster”. Det är en siffra som inte har ett dugg med verkligheten att göra, men ändå vill han få folk att tro att den är sann. Det är sorgligt. Det faktum att han gör på detta vis visar bristen på äkta argument. För varför skulle han annars behöva hitta på en siffra? Jag har bloggat om vad denna siffra kommer ifrån här.

Men detta är inte det enda exemplet på att civilministern är ganska vårdslös med fakta i välfärdsdebatten. Nyligen presenterade han en ”rapport” som även den syftar till att få Sverigedemokraterna att ändra uppfattning och rösta på regeringens förslag. Innehållet i denna rapport har inte faktagranskats av media men väl av Svenskt Näringslivs experter. Det är en intressant läsning och jag tar mig friheten att länka till den här.

Den socialdemokratiska rapporten, ”De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng”, är tyvärr en försmak av den kommande valrörelsen. En tuff debatt kring välfärdsfrågorna är välkommen, inte minst hur välfärden ska klaras framöver med de demografiska utmaningar som finns med såväl kraftigt ökat antal unga som äldre. Hur kommuner och landsting ska klara detta på egen hand, utan välfärdsföretagen, borde debatteras mycket mer. Det gäller även välfärdens kvalitet, tillgänglighet och finansiering. Tyvärr kommer vi nog inte att få en sådan debatt utan fler som denna, med påståenden om välfärdsföretagare som inte har någon grund i verkligheten och svepande grundlösa angrepp mot företagen i välfärdssektorn. Därför är det bra att Svenskt Näringsliv bemöter en hel del påståenden i rapporten. Läs och begrunda.  Vi får aldrig ge upp kampen om fakta i debatten! Den devisen borde gälla även för regeringsföreträdare.

/