Hallå där Marianne Jakobsson, årets företagare i Ale!

Företagarna i Ale har utsett Lärlingsgymnasiet och Marianne Jakobsson till årets lokala företagare. Nu väntar deltagande i den regionala utnämningen.

M_jakobsson.JPGHur känns det för dig?

– Jag känner att jag fått ett erkännande för mitt koncept. Man är efter tio år etablerad!

Varför fick just ni priset?

– Framgångsfaktorerna är småskalighet med korta beslutsvägar och rektorers och lärares förmåga att se varje elev där den är och låta eleven utvecklas därifrån. Samt alla fantastiska företagare som tar emot lärlingar som får sin yrkesutbildning ute i arbetslivet, vilket är den smartaste vägen till jobb.

– Nittio procent av eleverna går ut i arbete och efter två år har de fortfarande arbete. Värt att notera är att fyrtio procent av lärlingarna är tjejer och finns representerade i alla program.

Vad betyder det här för er?

– Att vi idag är framgångsrika och respekterade.

Läs mer

Läs mer om Lärlingsgymnasiet i broschyren om Friskolornas riksförbund och på Lärlingsgymnasiets webbplats (nytt fönster).

Vad är viktigast? Individens val eller ”rätt blandning av elever”?

Människor är olika och har olika behov. Föräldrar och barn har mycket bättre förutsättningar för att hitta rätt skolval än en skolbyråkrat eller politiker, som ju faktiskt är alternativet till ett skolval.

På vår årsmöteskonferens presenterades bl a en rapport om Obligatoriskt skolval. Forskaren, Ek dr, Erik Lakomaa har beskrivit forskningsläget när det gäller val av skola. Till detta presenteras också en undersökning som genomförts av Novus i de sju kommuner som redan har ett obligatoriskt skolval, om vilka kriterier som är viktiga när föräldrar väljer skola. Se intervjun med honom här.

Nacka har haft obligatoriskt skolval sedan 1995, Täby sedan 1996, Sollentuna sedan 2008, Botkyrka 2012, Helsingborg läsåret 2017/18 och Borås samt Malmö från och med nuvarande läsår. Modellerna är lite olika i sin utformning men de innebär att alla måste välja grundskola.

Via Novus-undersökningen får vi en bild av vilka faktorer som påverkar föräldrarnas val. Undersökningen visar tex att föräldrar med barn i friskolor värderar närhet till hemmet lägre än föräldrar med barn i kommunala skolor. Eftersom den viktigaste grunden för skolsegregationen är boendesegregationen så är detta en intressant information i sig. De viktigaste faktorerna för föräldrars skolval är frånvaro av våld/ mobbing och att det är ordning och reda i klassrummet.

Frånvaron av våld/mobbing värderas högre av föräldrar som valt en friskola än de som har barn i kommunal skola. Det framförs ofta i debatten att lika väljer lika, dvs att barnens kamrater går på en viss skola är en viktig faktor för skolvalet. Undersökningen visar att andelen som fäster stor vikt vid vilken skola barnens kamrater går i är låg. De föräldrar som har barn i kommunala skolor lägger i högre grad stor vikt vid detta.

Av de testade kriterierna hade ” eleverna har liknande bakgrund” minst betydelse. Med detta sagt är det viktigt att påpeka att de skolor som har en tydligt profil, som tex språklig eller musik, nästan enbart är friskolor.

Ett införande av obligatoriskt skolval minskar effekten av den kraftiga boendesegregationen. Det kan tydliggöra skillnader mellan skolor. Det ställer också högre krav på att kommuner informerar om skolvalet och vilka val som finns. Det ökar kraven på skolhuvudmännen att informera om skolornas resultat, profil mm. Det ökar också förutsättningarna för att föräldrar och barn ska hitta bästa val av skola till den enskilde. Om vikten av information talar forskaren Dany Kessel här.

Människor är olika och har olika behov. Föräldrar och barn har mycket bättre förutsättningar för att hitta rätt skolval än en skolbyråkrat eller politiker, som ju faktiskt är alternativet till ett skolval. Det vet allmänheten och det är därför det fria skolvalet har ett enormt starkt stöd bland dem. Därför borde fler kommuner följa efter de sju som redan tagit steget, och införa ett obligatoriskt skolval och skapa bättre förutsättningar för alla att välja skola. Jag och Stefan Koskinen har skrivit om detta i en debattartikel.

/

Alla föräldrar ska välja skola

Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen bland Sveriges skolelever, skriver Ulla Hamilton och Stefan Koskinen, Friskolornas riksförbund respektive Almega hos Dagens Samhälle.

Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen bland Sveriges skolelever. Det visar en rapport som Almega Tjänsteföretagen och Friskolornas Riksförbund låtit göra. Rapporten bygger bland annat på en Novus-undersökning av sju kommuner som har obligatoriskt skolval.

Den främsta orsaken till segregationen i skolan är den omfattande bostadssegregationen. Men om alla skulle välja skola skulle detta kunna motverkas. I debatten om skolvalet finns det många förutfattade meningar om vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars/elevers skolval i grundskolan. Många hävdar att lika väljer lika och att det därmed ökar skillnaden mellan skolor när det gäller elevsammansättning.

Men undersökningen visar att föräldrar väljer i första hand bort skolor som har problem med våld, stök och bråk. Det gäller alla föräldrar oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Då får andra kriterier som närhet eller behöriga lärare stå tillbaka.

Undersökningen visar också att föräldrar med svaga socio-ekonomiska förutsättningar i högre grad väljer skolor med bra akademiska meriter än andra föräldrar. Det tyder på en drivkraft att kunna ge barnen en bättre utbildningssituation än den egna.

Det är dags att prata allvar om skolvalet. Ingen förälder ska tvingas se sitt barn gå i en skola där man känner oro för våld oavsett om det är för att man inte har råd att bo någon annanstans, missat att välja skola eller som ett av Skolkommissionens föreslag – lottats till skolan.

Skolor som väljs bort av föräldrar på grund av våld måste antingen omedelbart åtgärda problemen eller läggas ned. Inte som idag bara kunna fortsätta som förut. Därför vill vi se ett obligatoriskt skolval där alla föräldrar aktivt väljer skola till sina barn.

Friskolereformen sjösattes för knappt 26 år sedan. Trots detta finns det alltjämt många som inte känner till att man kan välja skola. Ett fåtal kommuner har obligatoriskt skolval, dvs alla måste välja skola. Det har funnits länge i Nacka, Täby, Botkyrka och Sollentuna men har också nyligen införts i Helsingborg, Borås och Malmö.

Regeringen har gått vidare med ett antal av Skolkommissionens förslag. Däremot har regeringen inte sagt något om deras förslag om att införa ett obligatoriskt skolval. Den rapport som vi presenterat visar att det finns all anledning för regeringen att gå vidare med den frågan till alla kommuner.

I Nacka, Sollentuna och Täby har det blivit en självklarhet för alla föräldrar, oavsett bakgrund, att välja skola. Där gör 99 procent av alla föräldrar ett aktivt val av skola. Så borde det kunna fungera i hela Sverige!

Ulla Hamilton

vd, Friskolornas Riksförbund

Stefan Koskinen

förbundsdirektör, Almega Tjänsteföretagen

Obligatoriskt skolval

FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND & ALMEGA 2018 | Närhet är viktigt när föräldrar väljer skola, särskilt för de med yngre barn. Men skolvalet görs utifrån ett större antal faktorer. Föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund värderar i högre utsträckning akademisk kvalitet på bekostnad av trivsel och mer högavlönade prioriterar i högre grad mjuka faktorer. Det visar en ny rapport som undersökt det aktiva skolvalet i sju kommuner.

Ladda ner hela rapporten här (Pdf, nytt fönster)

Det har skett stora förändringar av elevsammansättningen i skolorna under det senaste decenniet. Forskningen pekar på en ökande boendesegregation och också slagit genom på skolorna (Holmlund, Häggblom et al. 2014) – något som är en naturlig följd av att många väljer den skola som ligger närmast hemmet eller inte väljer alls. Om vilken skola ett barn går i är kopplat till vilket bostadsområde familjen bor i kommer boendesegregation slå igenom i skolan.

Även val kan dock leda till skolsegregation och dessa effekter kan vara svåra att isolera från varandra. En ny undersökning baserad på surveydata visar att en stor andel väljer den skola som ligger närmast – det gäller särskilt för de föräldrar som har yngre barn – men också att närhet är en viktig variabel i skolvalet för de som inte sedan väljer den skola som är närmast.

Internationell forskning visar att föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund i högre utsträckning värderar akademisk kvalitet vid skolvalen, på bekostnad av sådant som trivsel. Också den här undersökningen ger stöd för detta, även i de undersökta kommunerna finns en signifikant sådan effekt; mer högavlönade prioriterar samtidigt i högre grad mjuka faktorer.

Valet styrs dock inte av en eller ett fåtal faktorer utan är en sammanvägning av ett större antal sådana. Exempelvis visar undersökningen att föräldrar med elever i friskolor värderar små elevgrupper högre än de som valt en kommunal skola – detta trots att friskolor i genomsnitt har större elevgrupper. Elevgruppsstorleken kan ju variera även inom friskolesektorn och vi vet förstås inte om just de föräldrarna som sagt sig prioriterar små elevgrupper också valt en friskola med ovanligt små sådana.

I likhet med forskningen om konkurrensens påverkan på förekomsten av våld i skolan (Sebathu 2017) visar undersökningen att frånvaro av våld och mobbning är något som föräldrar prioriterar högt. Totalt är det den faktor som respondenterna uppgett vara viktigast. Det finns också skillnader mellan kommunerna i detta avseende, frånvaro av våld är viktigare i Malmö och Botkyrka än i Täby och Nacka vilket kan hänga samman med att våld i skolan är ett större problem i de förstnämnda kommunerna. Om detta är orsaken ger undersökningen inget svar på.

Ladda ner hela rapporten här (Pdf, nytt fönster)

 

Minskat intresse för lärarutbildningar, särskilt för förskollärarutbildningen, innebär en jätteutmaning de kommande 5-10 åren

Intresset för att söka lärar- och förskolärarutbildningarna har sjunkit med 5,4% jämfört med 2017. Värst är det för förskollärarutbildningen, där har intresset sjunkit med 13,3 % i ett läge där det skulle krävas en rejäl ökning för att klara behoven. Det är uppenbart att offentlig sektor har problem med att attrahera medarbetare.

Idag kom det intressant statistik från såväl Skolverket som Universitets- och högskolerådet. De senare visade på sökintresset för högre utbildningar till hösten. Vi vet att Skolverket har beräknat att det saknas ca 77.000 lärare inom fem år. När den rapporten kom i december 2017 konstaterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att det skulle krävas 23 700 nya lärarstudenter varje år för att täcka behovet, att jämföra med verklighetens 15 300 nya lärarstudenter per år. Störst brist förväntades då bli på ämneslärare, yrkeslärare och förskollärare. Nu visar det sig att intresset för att söka lärar- och förskolärarutbildningarna har sjunkit med 5,4% jämfört med 2017. Värst är det för förskollärarutbildningen, där har intresset sjunkit med 13,3 % i ett läge där det skulle krävas en rejäl ökning för att klara behoven. Behovet om fem är är 18.500 och nu sökte knappt 10.000 den utbildningen. Mot bakgrund av att andelen avhopp är relativt stort så är det helt klart för lite för att klara behoven. Andelen förstahandssökande har också minskat på den utbildningen.

Däremot har intresset ökat för yrkeslärare, speciallärare och civilingenjör och lärare. Det är självfallet välkommet men det räcker inte för att tillgodose de förväntade behovet. Intresset har också sjunkit för att läsa ämneslärarutbildning och grundlärarutbildning. 93% av de förstahandssökande till förskollärarutbildningen är kvinnor.

Vi presenterade för någon månad sedan en rapport författad av Peter Stein, där han analyserade den demografiska utvecklingen fram till 2027. Hans beräkning visade att åldersgruppen 0-19 år ökar med 396.667 individer. Det illustrerar än mer vilken utmaning som svensk förskola och skola står mitt uppe i. Och då ägnar sig regeringsföreträdare åt att diskutera hur man ska förhindra friskolor, aktörer som kan bidra till att avlasta kommunerna deras behov av investeringar. Det är verkligen helt fel fokus. Skulle Reepalus förslag om att strypa möjligheterna för friskolor att gå med ett rimligt överskott, bli verklighet blir lärarbristen än större. Det vet vi tack vare en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort. Ca hälften av de som idag jobbar i friskolor är inte intresserade av att jobba i kommunala skolor.

Skolverkets rapport på förskolesidan är också intressant. Vi vet att regeringen driver på för att barngrupperna ska bli mindre på förskolan. Statistiken visar att enskilda verksamheter har färre antal barn på småbarnsavdelningar och med barn 4-5. Det finns statsbidrag som stimulerar den utvecklingen. Men frågan är hur länge detta håller om nu intresset för att bli förskollärare sjunker.

Det är uppenbart att offentlig sektor har problem med att attrahera medarbetare. Det handlar inte bara om förskolan, skolan, polisen, domarkåren utan också om vården och omsorgen. I detta läge är det faktiskt helt obegripligt hur regeringen kan driva en politik där de vill förhindra välfärdsföretagen att utvecklas. Än värre är att regeringen verkar driva politiken väl medveten om hur helhetsbilden ser ut.

Det krävs ett nytänk på välfärdsområdet. Hur ska vi gemensamt säkra kvaliteten på välfärdsområdet? Vad gör vi när det kommer att saknas utbildade förskollärare, legitimerade lärare i förskolan, grund- och gymnasieskolan? Vad krävs för att säkerställa kvaliteten? Hur underlättar vi för de som är mitt i livet, som har goda ämneskunskaper och vill byta karriär så att de inte behöver genomgå en lång lärarutbildning?

Frågorna är många, komplicerade och stora! Men regeringen väljer att fokusera på gruppstorleken i förskolan, detta trots att det inte finns någon forskning som visar att den har avgörande betydelse. Titta gärna på videon på sidan jag länkat till.  Det handlar nämligen om medarbetarnas kompetens och hur man jobbar med barnen, inte hur stor gruppen är.  Men det är ju mer komplicerat än att hävda små barngrupper.

/

Ny styrelse i Friskolornas riksförbund

Lars Leijonborg valdes enhälligt om till ordförande för Friskolornas riksförbund vid förbundets årsmöte den 19 april. Det blev även omval för vice ordförande Ulrica Bennesved, verksamhetschef för Älghults friskola. Annette Brodin Rampe, vd för Internationella Engelska Skolan och Malin Johansson, vd för Fridaskolorna valdes in som nya ledamöter.

Lars Leijonborg valdes enhälligt om till ordförande för Friskolornas riksförbund vid förbundets årsmöte den 19 april. Det blev även omval för vice ordförande Ulrica Bennesved, verksamhetschef för Älghults friskola.

Styrelsen fick två nya ledamöter.

Malin Johansson är utbildad civilingenjör i maskinteknik, skolledare och verksamhetsutvecklare inom Fridakoncernen sedan 2003 och sedan 2014 vd och koncernchef.

Annette Brodin Rampe är ny vd för Internationella Engelska Skolan. Annette har magisterexamen i industriell kemi, lång erfarenhet från kommunikationsbranschen och är bland annat styrelseordförande i Stillfront Group.

Hela Friskolornas riksförbunds styrelse vald vid årsmötet 19 april:

Ordförande:

Lars Leijonborg (omval)

Vice ordförande:

Ulrica Bennesved, verksamhetschef Älghults friskola (omval)

Ledamöter:

Marita Andersson, vd Inspira förskolor & skolor (omval)

Annette Brodin Rampe, vd Int. Engelska Skolan (nyval)

Malin Johansson, vd och koncernchef Fridaskolorna (nyval)

Sara Karlin, vd Atvexa (omval)

Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan (omval)

Oscar Lundin, Verksamhetskraft (omval)

Bo Nyberg, rektor Källskolan (omval)

Lisa Oldmark, HR-direktör AcadeMedia (omval)

Marie Pilfalk, rektor och delägare Broholmsskolan, (omval)

Magnus Selberg, vd Nya Läroverket, (omval)

Kontakt:

Magnus Johansson, kommunikatör, tfn 072-222 78 04

SVT blev plattform för politisk aktion mot friskolor

När Sveriges televisions satirprogram Svenska nyheter väljer att – med hjälp av licenspengar – driva kampanj mot den i riksdagen beslutade ordningen för kösystem i friskolor visar SVT inte bara på en oförmåga att förutse konsekvenser för de drabbade friskolorna, barn och föräldrar, utan också på stor okunskap i sakfrågan. Dessutom avslöjar de sin oförmåga att värna sin egen legitimitet. Det skriver Ulla Hamilton hos Dagens Samhälle.

Poängen var från början märklig. Många friskolor är populära och har därför kö. Det är inte alltid lätt att växa med efterfrågan i en verksamhet som är tillståndsreglerad. Friskolor är avgiftsfria och har en öppen kö, ett system som enligt SVT:s produktion är orättvist. Därför utvecklar de en kampanjsida där allmänheten uppmanas att massanmäla barn till friskolor utan urskillning och med bristande information om exempelvis önskad årskurs.

Denna licensfinansierade spam-kampanj fick friskolor hantera efter påskhelgen. För vissa hundratals, för andra tusentals, köanmälningar. Sammantaget initierade SVT:s ”satir” minst 20 000 registreringar – mer eller mindre seriösa. Tilltaget har även försenat antagningsbesked för mängder av barn och föräldrar eftersom de berörda skolorna nu måste gå igenom och återkoppla om alla dessa ansökningar för att säkerställa att de är seriösa, och för att komplettera med de uppgifter som saknas. Hur många tycker att det är framgångsrik satir om det leder till flera månaders extra arbete för tredje man, i detta fall friskolor? Nu går den skattefinansierade skolpengen till att betala effekten av SVT:s satir. Public service har stimulerat oseriösa ansökningar – att barn med namn som ”Hello Kitty” har registreras illustrerar detta väl.

Jag blev förbluffad och sedan uppriktigt arg när det visade sig att SVT:s representanter, efter att vi informerat om de långtgående konsekvenserna, valde att vifta bort effekterna. Istället för att diskutera den publicistiska aspekten väljer de att ta politisk ställning. ”Friskolesystemet och dess kösystem bidrar till segregation och gynnar de barn som har starkast föräldrar med högst utbildningsnivå”, är producentens motiv för spam-tilltaget. En talande kommentar utan ett uns av skämt.

Lägg därtill svepande kommentarer om ”små Lundsberg” och att SVT-kopplade konton på Twitter fortsatte att uppmana till registreringar trots att man var medveten om kampanjens effekter för friskolorna. Så övergick det som sades vara satir till att bli inlägg i debatten om friskolor där SVT:s representanter tydligt ställde sig på vänsterkanten. Det förefaller tyvärr som kunskapen om hur det ser ut inte är speciellt omfattande.

Det svenska friskolesystemet är unikt. Det kombinerar en stor variation av skolor med en avgiftsfri skola där skolpengen följer eleven, terminsavgifter är förbjudna och friskolor får inte välja elever. Det vill vi och en riksdagsmajoritet behålla. Det orättvisa enligt SVT ligger i att välutbildade föräldrar tenderar använda möjligheten att välja skola i högre grad. De missar att kommunerna har en lagstadgad skyldighet att informera om att alla kan välja skola. Dessvärre fungerar det inte överallt.

Trots detta kan vi konstatera att det aldrig varit fler barn i friskolor än nu och skillnaden i föräldrarnas utbildningsbakgrund minskar i takt med att allt fler elever går i friskolor. Skillnaden i den genomsnittliga skolenhetens värde för föräldrarnas utbildning i Skolverkets SALSA-statistik har nära halverats mellan friskolor och kommunala skolor sedan slutet av 90-talet.

Vi driver frågan om aktivt skolval. Alla, inte bara de mest välinformerade, ska göra skolval men då måste förutsättningarna för att göra seriösa och medvetna skolval förbättras.

Idag har ett fåtal kommuner infört aktivt skolval. Vi berättar mer om det på vår årsmöteskonferens den 19 april. SVT är välkomna till konferensen. Då kanske de kan bidra till att sprida information om hur man faktiskt skulle kunna gå till väga för att fler ska kunna välja skola. Förutsatt att det är något de tycker det är värt att lägga tv-licenspengar på förstås.

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

​Pressinbjudan – Årsmöteskonferens med Friskolornas riksförbund

I morgon, torsdagen den 19 april, arrangerar Friskolornas riksförbund årsmöteskonferens på Radisson Blu Royal Viking. Medverkar gör bl a Ulf Kristersson, partiordförande för Moderaterna. Då presenteras också rapporten Obligatoriskt skolval som visar vilka faktorer som är viktiga vid skolvalet i de kommuner som har obligatoriskt skolval.

I morgon, torsdagen den 19 april, arrangerar Friskolornas riksförbund årsmöteskonferens på Radisson Blu Royal Viking i Stockholm.

I samband med årsmötet hålls en öppen konferens med fokus på framtiden för svensk skola, skolval och fristående förskolor och skolor, med medverkan av såväl forskare, politiker och friskoleföreträdare. Bland andra medverkar Ulf Kristersson, partiordförande för Moderaterna.

Då presenteras också rapporten Obligatoriskt skolval som visar vilka faktorer som är viktiga vid skolvalet i de kommuner som har obligatoriskt skolval.

Hela programmet finns här.

Föranmäl närvaro på konferensen till magnus.johansson@friskola.se eller 072-222 78 04.

Kommunal mobbing av friskolor

I ett första steg riktas den kommunala bannbullan mot de skolor som profilerar sig som konfessionella, dvs kristna, judiska och muslimska. Vilket är nästa steg? Vilka andra profiler på friskolor är det som kommunpolitikerna kan komma att ogilla och försöka stoppa?

På tisdagsmorgonen kunde vi som lyssnar på P1 höra flera s-märkta kommunpolitiker tala om att de vill förhindra konfessionella skolor från att hyra kommunens lokaler.

Det bl a skolborgarrådet i Stockholm säger är alltså att han vill bygga upp ett eget regelverk som hindrar friskolor. I ett första steg riktas den kommunala bannbullan mot de skolor som profilerar sig som konfessionella, såsom kristen, katolsk, judisk eller muslimsk. Vilket är nästa steg? Vilka andra profiler på friskolor är det som kommunpolitikerna kan komma att ogilla och försöka stoppa? De som har för mycket engelskspråkiga lektioner? De som inte har ”rätt blandning av elever”?

Utspelet från socialdemokraterna i Stockholm och Botkyrka är anmärkningsvärt för det innebär att kommuner tar sig rätten att överpröva Skolinspektionens utfärdade tillstånd för att driva friskola. För att Skolinspektionen ska utfärda tillstånd krävs det att ett antal kriterier är uppfyllda. Att då som kommun meddela att de har för avsikt att behandla just konfessionella skolor på ett särskilt sätt, dvs inte hyra ut lokaler till dessa, menar jag knappast är förenligt med kommunallagens krav på lika behandling. Det är en sak om detta skulle handla om olaglig verksamhet, men här handlar det om verksamhet som drivs med offentligt tillstånd.

Jakten på friskolorna går vidare och skälen varierar. Den ena dagen handlar anklagelserna om att den mångfald som sades skulle bli följden av friskolereformen inte har skapat mångfald.  Några dagar senare är kritiken att konfessionella skolor är tillåtna, dvs då är det fel pga för mycket mångfald.

Fokus i skoldebatten måste ligga på skolans kvalitet och resultat, inte på verksamhetsform. Skolborgarrådet i Stockholm, liksom s i Botkyrka, borde lägga sin energi på att som huvudman se till att de egna skolorna levererar bra resultat. De försök till att blockera konfessionella skolor, som de nu ägnar sig åt, för tankarna till mobbning. Bara för att man inte gillar någon/något så har man inte rätt att strunta i lagar och regelverk.

 

 

Ägar- och ledningsprövningsförslag med stora brister

Förslaget innebär att det endast är privat verksamhet som ska granskas i dessa delar, inte offentligt driven verksamhet. Det innebär i praktiken att det ställs större krav på privata än offentliga verksamheter. Det är inte rimligt.

I veckan gick motionstiden ut när det gäller följdmotioner till regeringens proposition om ägar- och ledningsprövning för välfärdsföretag. För friskolor finns det ju redan ett regelverk som innebär att Skolinspektionen granskar förutsättningarna för att bedriva verksamhet, bland annat då de ekonomiska förutsättningarna, innan man lämnar besked om tillstånd. Regeringen föreslår nu en utvidgning av detta regelverk så att det också ska omfatta prövning av såväl ägare som ledningen av verksamheten. Vi har inget emot en prövning av detta men det är viktigt att det är tydligt vilka kriterier som gäller för att ett välfärdsföretag ska få tillstånd beviljat. Dessvärre lever inte regeringens proposition upp till detta. Hur kommer till exempel föräldrakooperativ att betraktas ur ett ägar- och ledningsperspektiv? Det är oklart.

Det förslag som nu regeringen har lagt innebär att tillståndsmyndigheten också ska bedöma handel och vandel hos ägare och ledning. Det är få som har någon invändning mot detta. Däremot är det oklart hur avgränsningen av denna grupp ska göras. Tillståndsmyndigheten får dessutom i princip full handlingsfrihet när det gäller att fastställa tillståndskriterierna inom dessa mycket vida ramar som lagstiftningen ger. Till detta ska läggas att förslaget innebär att det endast är privat verksamhet som ska granskas i dessa delar, inte offentligt driven verksamhet. Det innebär i praktiken att det ställs större krav på privata än offentliga verksamheter. Det är inte rimligt.

Tyvärr är allianspartierna splittrade i denna fråga. Trots kritik från lagrådet har m,l och kd valt att i stort stödja regeringens förslag. Däremot vill c avslå. Detta är djupt beklagligt och riskerar att leda till försämrade förutsättningar att bedriva verksamhet pga att det blir otydligt. Vi hade gärna sett att en enig allians hade sagt – gör om gör rätt – till regeringen i denna viktiga fråga. En lagstiftning måste vara förutsägbar. Detta förslag har stora brister i den delen.

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor på Svenskt Näringsliv, skriver i Dagens Samhälle om varför förslaget inte bör bli verklighet.  Jag lägger in hans artikel här.

 

Regeringens förslag hotar välfärdsföretagen

Regeringens förslagna lagstiftning om ägar- och ledningsprövning för företag i välfärdssektorn tar sikte på att strama upp regelverket och säkra kvaliteten. Det är därför olyckligt att förslagen är otillräckligt genomarbetade, obegripliga och inkonsekventa. De leder till mindre valfrihet och sämre utvecklingskraft i välfärden.

Regeringen har presenterat ett förslag om ägar- och ledningsprövning för företag i välfärdssektorn. Det finns ett behov av att strama upp regelverket kring välfärdsverksamheterna. Det är oacceptabelt att personer med svår brottslighet bakom sig kan tillåtas starta skattefinansierade verksamheter inom välfärden. Likaså är det rimligt de som driver sådana verksamheter kan uppvisa resurser – avseende till exempel ekonomi och kompetens – som ger goda förutsättningar för kvalitet och stabilitet.

Det lagförslag som regeringen lägger fram till riksdagen utgår från viktiga problemställningar, men innehåller samtidigt flera avgörande brister. Svenskt Näringsliv ställer sig positiva till stramare krav men regeringens förslag är otillräckligt genomarbetade, obegripliga och inkonsekventa.

Det krav som regeringen vill ställa avseende ekonomi anger endast att utförarna ska ha ekonomiska förutsättningar att driva verksamhet. Vad detta i praktiken innebär är höljt i dunkelt. Därmed är det fritt fram för regeringen och myndigheterna att utfärda närmare regler, som har till syfte eller får till effekt att väl fungerande välfärdsverksamheter stängs ute. Till exempel kan krav på omotiverat högt eget kapital, i förhållande till verksamhetens behov, komma att ställas. Särskilt nyetableringar riskerar att förhindras. Vad som hade behövts är väl avvägda regler vars konsekvenser går att förutse och som ger rättssäkerhet. Även lagrådet anser att förslaget i denna del är så tunt att det inte kan genomföras.

Det är extra olyckligt att delar av Alliansen i finansutskottet har ställt sig bakom ett lagförslag som i praktiken kraftigt ökar osäkerheten – och därmed även försvårar – även för alla de seriösa privata aktörerna i välfärdssektorn.

Ägar- och ledningsprövningen, samt därtill kopplade tillståndskrav för driften av enskilda verksamheter, ska dessutom bara gälla privata utförare. Det är en märklig ordning när lägre kvalitetskrav ställs på offentliga aktörer som idag står för cirka 80 procent av välfärden. Alla medborgare bör tillförsäkras en hög kvalitet i välfärdstjänsterna – oavsett vem som utför dem.

Redan idag ser vi hur verksamheter som tidigare drivits i kommunal regi stoppas när privata utförare ska driva dem vidare i samma lokaler på grund av att tillsynsmyndigheten nu anser att den privata aktören inte lever upp till de krav myndigheten ställer på lokalerna. Regeringens förslag kommer att förstärka denna uppdelning i ett privat A-lag och ett kommunalt B-lag vilket borde vara oacceptabelt.

Regeringens förslag tar sikte på viktiga frågor för att säkra den långsiktiga välfärden i Sverige – men förslaget hamnar helt fel. Tidigare har man beklagat att det inte finns fler små aktörer inom välfärdssektorn, nu lägger man fram förslag som gör det mycket svårare för just dem att fortsätta var verksamma. Dessutom presenterades förslaget om ägar- och ledningsprövning, som alltså innehåller krav på ekonomisk stabilitet, samma dag som förslaget om vinstbegränsningar lades fram för riksdagen. Ett förslag som omöjliggör ekonomisk stabilitet. Det är svårt att inte se omfattande drag av cynism i regeringens agerande när det gäller företagen i välfärdssektorn.

/