Samtal med Damian Brunker, tidigare bl a rektor vid Internationella Engelska skolan i Eskilstuna. Vi talar om den svenska skoldebatten, om skillnaden mellan engelska och svenska skolsystemet och vikten av tydligt ledarskap i skolan.
Lyssna här
Måste så mycket i skolan förändras på samma gång?
Detta är min krönika i Altinget 10 mars
Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund gav IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), vid Uppsala universitet i uppdrag att göra en utvärdering av de reformer som genomförts på skolans område i slutet av 1980-talet och början på 1990-talet. Tanken var att utvärderingen skulle ge en samlad bild av hur de påverkade grund- och gymnasieskolan.
Tanken var att hitta orsaker till nedgångarna i studieresultaten som bland annat framkom i Pisa 2012.
IFAU fann att skolresultaten börjat sjunka innan till exempel friskolereformens genomförande. En mängd olika förändringar genomfördes som påverkade skolan, exempelvis kommunaliseringen, förändring av betygssystem, finansieringssystem och nya läroplaner.
Svårt att veta vem som påverkat vad
Sammantaget innebar dessa att IFAU ansåg att det var svårt att uttala sig om vad som hade hänt med svensk skola om reformerna inte hade genomförts.
IFAU skrev att det är svårt att särskilja effekterna av reformerna, eftersom olika årskullar i olika utsträckning påverkats av olika delar av reformerna.
”En ansats är därför att jämföra resultatutvecklingen mellan olika elevkullar och koppla den till vilka reformer de har påverkats av. En svårighet är dock att skilja reformpåverkan från övergripande trender som också kan ha påverkat resultaten i skolan men som inte har med reformerna att göra.”
Nu presenteras en kanonad av utredningar som berör skolan.
IFAU:s rapport avslutas med att: ”Vår förhoppning är också att framtida reformer utformas på ett sådant sätt att lärdomar kan dras, och kunskap kan genereras, om hur skolan kan förbättras.”
En förhoppning som nu nog kommer på skam. Nu presenteras nämlingen en kanonad av utredningar som berör skolan.
Många förändringar på kort tid
Även om det finns stora behov av förändringar på skolområdet kan man fundera på om det är rätt strategi att göra så många förändringar på en gång. Inte minst mot bakgrund av erfarenheten från tidigare skolreformer. Hur ska vi veta vad som är felet om utvecklingen inte går åt rätt håll i skolan när alla förändringar görs på en gång?
Inom ett år ska utredningsförslag läggas som bland annat handlar om förändringar av förskole- och lärarutbildningen, om ett nytt betygsystem, en ny läroplan, ett nytt skolpengssystem, förändrad elevhälsa, ökad studiero i skolan, reglering av lärarnas arbetstid, mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det och ändrade förutsättningar för att driva friskolor.
Lägg därtill en ny dimensionering av gymnasieskolan.
Beakta IFAU:s förhoppning
Alla förändringar är säkert viktiga, men måste alla göras på en gång? Skolan är ansträngd på många håll.
En prioritering bland förslagen utifrån vad som är viktigast för att skapa förutsättningar för ökat kunskapsresultat tror jag skulle välkomnas av många i skolans värld. Det är inte fel att beakta IFAU:s förhoppning ”att framtida reformer utformas på ett sådant sätt att lärdomar kan dras, och kunskap kan genereras, om hur skolan kan förbättras.”
/
Ung Företagsamhet – en riktig framgångssaga
Idag har jag talat på Bromma Rotaryklubb över rubriken Ung Företagsamhet – en riktig framgångssaga. Här är vad jag sa:
I över 40 års tid har Ung Företagsamhet som nationell organisation utbildat unga i entreprenörskap, där över 640 000 gymnasieelever drivit UF-företag sedan starten (ett UF-företag är ett företag som startas, drivs och avvecklas under ett läsår på gymnasiet). Ung Företagsamhet är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av globala Junior Achievement (JA World Wide). Vår organisation finns i 122 länder.
Detta läsår är det rekordmånga, nästan 41.000 gymnasieelever som driver UF-företag i Sverige. Det är 640 gymnasieskolor runt om i landet som erbjuder UF-företagande. Ung företagsamhet finns dessutom på drygt hälften av Sveriges grundskolor genom läromedel och utbildningskoncept och vi driver nätverket UF alumni som ger unga entreprenörer personlig utveckling och ett unikt nätverk.
I Stockholms län är det för närvarande över 8.500 gymnasieelever, över 320 lärare och 2410 rådgivare som är involverade i verksamheten. Jag är ordförande för region Stockholm, totalt finns det 24 regionkontor i Sverige samt ett centralt kansli i Stockholm. Varje region har sin egen styrelse. Även i Stockholm jobbar vi givetvis med grundskolorna och det pågår just nu ett intressant initiativ där Vattenfall har utmanat grundskoleelever i åk 4-9 att Skapa en fossilfri vardag. Lärare kan anmäla sin klass och får då ta del av färdiga lektionsupplägg, lärarhandledning och tillhörande elevhäften. De kan sätta igång att arbeta med utmaningen direkt. Till utmaningen hör en fysiskt tävling på Vattenfall dit eleverna får presentera sin idé för en jury, det vinnande förslaget vinner pengar till klasskassan.
Varför UF-företag?
Syftet med Ung Företagsamhet är att ge unga möjlighet att i åk 3 på gymnasiet träna sina entreprenöriella förmågor som samarbete, problemlösning och kreativitet. Igår satt jag och lyssnade på 4 gymnasieskolor i Stockholm som är nominerade till årets UF-skola i Stockholm. Det var oerhört inspirerande att lyssna på företrädare för skolan, en representant från skolledningen och lärare som jobbar med UF på skolan. De har ett enormt engagemang och de kan också återge konkreta exempel på hur UF stärker elevernas självförtroende och skolengagemang genom hela skolgången.
Elever som har autism, eller andra npf-diagnoser blommar plötsligt ut när de får berätta om sitt företag. Lärare och andra elever får en helt annan bild av eleven. Ung företagsamhet bidrar också till att skapa en naturlig brygga mellan skola och lokalsamhälle samt en värdefull mötesplats mellan unga och vuxna inom näringslivet och andra organisationer eller myndigheter. Många skolor har samarbete med Rotary. De fyra skolor som jag träffade igår har också en mycket tydlig, medveten, profil som innebär att de vill vara en UF-skola. Det innebär att det också påverkar rekryteringen av medarbetare. De bör också omfatta värdegrunden, entreprenörskapets betydelse.
Hur vet vi då att Ung Företagsamhet gör skillnad?
Det har gjorts flera undersökningar som visar att UF gör skillnad – för individen och för samhället. 2013 presenterades Rapporten Effekter av utbildning i entreprenörskap – en långtidsstudie av UF alumners arbetsmarknadspotential och företagande från 2013 av Karl Wennberg då docent idag professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskaren Niklas Elert idag vid Handelns forskningsinstitut.
Deras rapport visar att UF-företagare senare i livet: får högre medelinkomst, blir chefer i större utsträckning och har en högre etablering på arbetsmarknaden. En rapport från 2011, även den av Karl Wennberg, visar att att UF-företagare: startar företag i större utsträckning senare i livet, anställer fler personer i sina företag, har högre omsättning i sina företag, har längre livslängd på sina företag än de som inte har drivit UF-företag. Aktiebolag som startats av före detta UF-företagare har en omsättning på i snitt 20 procent mer än jämförbara företag som startats av kontrollgruppen. Bland enskilda firmor och handelsbolag startade av före detta UF-företagare är omsättningen sex procent högre. Övning ger färdighet.
Kåre Moberg, forskningsledare vid Fonden for Entreprenørskab i Danmark, har under tre år (2021-2023) hållit i en forskningsstudie där totalt 1 100 elever på 31 skolor runt om i landet medverkat. Det är både elever som drivit UF-företag och elever som inte gjort det, från olika gymnasieprogram. Han lyfter fram tre tydliga resultat som visar på positiva effekter av UF-företagande, det;
- Utvecklar elevers entreprenöriella kompetenser – oavsett gymnasieprogram. Entreprenöriella kompetenser är viktiga för att hantera osäkerhet, kunna navigera i en osäker verklighet och vara kreativ. Ju fler jobb som ersätts av AI kommer det bli ännu viktigare att ta till vara på de mänskliga kompetenserna och Ung Företagsamhet bidrar till detta. Många har det tufft i skolan idag och vi behöver hitta sätt att engagera våra unga, att göra dem nyfikna på lärande, utveckla sociala kompetenser och fungera i grupp.
- Minskar ojämlikhet mellan könen vad gäller entreprenörskap och företagande. UF-företagande har en speciellt positiv påverkan på de kvinnliga deltagarna. UF-företagande tidigt i skolåldern kan vara en effektiv insats för att minska könsrelaterad ojämlikhet inom entreprenörskap och företagande. Skillnader i antal kvinnor och män som startar företag fortsätter att bestå trots att problematiken har uppmärksammats under flera årtionden och flera insatser har genomförts.
- Minskar ojämlikhet vad gäller socioekonomiska skillnader i skolan. Det är också i linje med annan forskning om entreprenöriellt lärande, som exempelvis positiva effekter på olika typer av utanförskap. Det kan helt enkelt skapa en mer jämlik spelplan och minska startsträckorna för unga inom skolan och samhället. Låg akademisk självkänsla kan ofta leda till att unga får problem i skolan. Insatsen med UF-företagande blir något annat än vanlig skolundervisning, där får eleverna arbeta med andra talanger och lärarna behöver omvärdera sina elever.
Resultaten bekräftar tidigare forskning på UF-företagande som samhällsstärkande. Det är häftigt att se. En del av studien var även intervjuer med lärare på skolor som har UF-företagande, men som själva inte undervisar i UF-företagande. Resultaten där pekar på att lärarna anser att UF-företagande utvecklar användbara kompetenser hos eleverna, både vad gäller deras fortsatta skolgång och senare i livet. Men de uppger också att det behövs mer samarbete kring undervisningsmetoder, ämnen och årskullar om eleverna ska få mer användning av dessa kompetenser efter UF-företagandet.
Det finns all anledning att fortsätta att forska kring effekterna av Ung Företagsamhet. Resultaten hittills visar tydligt att entreprenörskap är en viktig del inom skolans värld. Traditionella undervisningsmetoder gynnar typiskt elever med akademisk talang. Med sitt fokus på handlingsorienterade undervisningsmetoder, karaktärsegenskaper och sociala färdigheter ger UF-företagande elever möjlighet att använda sig av andra talanger.
Den 11–13 mars samlas 600 UF-företag från Stockholmsregionen i Westfield Mall of Scandinavia, Solna, för årets största mötesplats för ungt entreprenörskap – UF-mässan! För besökare är det en chans att upptäcka nya affärsidéer, stötta unga företagare och inspireras av nästa generations entreprenörer. För UF-företagare ett tillfälle att möta kunder, presentera sin affärsidé och få värdefull erfarenhet av att driva försäljning i en verklig miljö.
Så passa på att besök mässan. Vi ses på Westfield Mall of Scandinavia!
Jag har också haft besök av Ung Företagsamhets vd Tove Jarl i Hamiltonpodden. Lyssna på vårt samtal här.
Elever i resursskolor måste få en långsiktig finansieringslösning
Resursskolor har utretts vid flera tidigare tillfällen, bara under de senaste 10 åren. Almega Utbildning har nyligen, i ett brev till Skolpengsnormsutredningen, understrukit vikten av att den kan presentera ett förslag som innebär en långsiktig lösning för finansieringen av resursskolorna.
Dagens skolsystem bidrar till att elever systematiskt misslyckas i skolan, särskilt elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). I dag lämnar drygt 15 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Elever med NPF är kraftigt överrepresenterade i statistiken. Därför kan det inte nog understrykas hur viktigt det är för såväl eleverna som för samhället i stort att utredningen nu presenterar en lösning på finansieringsfrågan.
Elever som går i resursskolor har ofta en historik av tidigare problematisk skolfrånvaro och låg måluppfyllelse. En stor och ofta stökig skolmiljö i vanliga skolor försämrar deras möjlighet att ens vistas där. Därför är en helt anpassad och resurstät skola ofta en nödvändig lösning för dessa elever. Eftersom en resursskola inte är en egen skolform finns det skäl att understryka att en riktad ersättning till en resursskola är en investering i dessa elevers, med stora och varaktiga stödbehov, möjligheter att nå kunskapsmålen för ordinarie grund- och gymnasieskola och därmed också leva ett mer självständigt liv.
I veckans Hamiltonpodd samtalar jag med Niklas Ahlström, styrelseordförande för familjeföretaget Utvecklingspedagogik AB, om dessa frågor och även om att regelverk och finansieringsmodeller måste stödja elevernas rätt till anpassad lärmiljö och ge nödvändig förutsägbarhet för sådana insatser.
-+
Grundskolan måste omorganiseras så att alla elever kan växa
Inger Enkvist är en väl etablerad skoldebattör. I Hamiltonpodden talar vi om vad som är de grundläggande problemen i svensk skola, om socialdemokraternas försåtliga retorik, forskning om lärarnas betydelse och om Charter schools i USA. Och vad skulle hon göra först om hon var skolminister.
Läroplansutredningens kraftiga kritik av Skolverket
I veckan har Läroplansutredningen överlämnat sitt förslag. Det är ett dokument på över 900 sidor. De som nu jobbar med skolfrågor kommer att ha fullt upp under de kommande månaderna för att besvara remisser på Betygsutredningen, Läroplansutredningen och snart kommer dessutom fler utredningar.
Jag har inte hunnit ta del av hela förslaget till ny läroplan men jag har läst sammanfattningen. Det är många förslag som verkar gå åt rätt håll. Nu återstår det att se hur den tas emot av remissinstanserna.
De som läst mina blogginlägg tidigare vet att jag har skrivit kritiskt om Skolverkets stödjande material, till exempel när det gäller läsa, skriva räkna garantin. Läroplansutredningen tar upp frågan om det stödjande materialet och jag kan inte låta bli att ta med texten från sidan 26 i utredningen, på denna sida.
” I dagsläget finns en stor mängd stödjande material på Skolverkets webbplats vilket vi ser som problematiskt. Det är svårt att hitta och navigera bland materialen och att få en överblick av vilka stöd som finns. Ibland är kopplingarna till läro- och kursplanerna tydliga, men ibland inte. Flera material är också daterade och deras forskningsförankring verkar vara av varierande kvalitet. Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att regeringen bör se till att de stödjande material som Skolverket har tagit fram ses över vad gäller omfattning, aktualitet, relevans, kvalitet, vetenskaplig förankring och tillgänglighet. Syftet bör vara att säkerställa att materialen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att minska och samla stödet samt att undersöka vilken typ av stöd som är motiverat. När en ordentlig rensning är genomförd och inaktuella material är avvecklade eller uppdaterade behöver man, förutom att upprätthålla en stringent ordning för de stödjande materialen, koppla dem till läroplanerna inklusive kursplanerna så att materialen är lättillgängliga för de som ska använda dem.”
Tydligare kan knappast en kritik framföras – och här gäller det alltså den myndighet som har ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen.
Inger Enkvist – grundskolan måste omorganiseras så att alla elever kan växa
Inger Enkvist är professor emerita vid Lunds universitet. Hon är mycket aktiv i skoldebatten och vi talar om kunskapskrav, om socialdemokratiska dimridåer, läroplanen och om lärarnas betydelse för kunskapsresultaten.
Lyssna här
Vi har inget val tack och lov
Läser krönikören Lisa Stevik i GP. Hon är lycklig över att slippa välja förskola och skola till sina barn. Hon skriver ”Efter en flytt till landet behövde vi plötsligt inte våndas över vilken skola som var bäst för barnen, för det finns bara en. Och det är faktiskt skönt. Tyvärr verkar regeringen inte känna likadant.” När jag läser hennes krönika funderar jag på hur det kommer sig att de som är nöjda med att inte behöva välja skola vill ha ett system som innebär att ingen ska få välja skola. För det är ju det hon säger när hon beklagar att regeringen inte känner likadant som hon när det gäller möjligheten att välja skola.
Statistiken visar dessutom att det är väldigt många, 7 av 10, som anser att det är rätt att man kan välja skola. En rätt som dessutom faktiskt innebär att den som inte vill välja skola idag kan avstå. Då blir barnet placerat på närmsta skola. Då är ju allt bra. Den som vill välja kan göra det och den som inte vill kan avstå.
Om allt fungerar utmärkt så är detta inget problem. Men den dagen som barnet inte trivs i skolan, blir mobbad eller av annat skäl behöver byta skola så är jag säker på att alla föräldrar, oavsett om de avstått från att välja en skola eller gjort ett aktivt val, själva vill ha möjligheten att byta skola utan att behöva be en skolbyråkrat eller skolpolitiker om lov. Så som det var förr. Makten ligger idag hos individen och det är en oerhört stor skillnad mot hur det var före 1993. Tack och lov har vi ett skolval.
/ps. Påståendena om glädjebetyg och friskolor stämmer inte heller. Magnus Henrekson visar tydligt att dagens betygssystem leder till glädjebetyg oavsett huvudman. ds
Hur kan liberalen bemöta populisten?
Nils Karlson, statsvetare och bland annat grundare av forskningsinstitutet Ratio, har skrivit en bok med rubriken ”Ett liberalt försvar mot populismen. Han skrev boken när han var gästforskare vid Stanford university. Vi samtalar i Hamiltonpodden om varför populismen är ett hot mot demokratin och det öppna samhället. Var finns de som idag företräder ett liberalt perspektiv. Det är en mycket intressant och tänkvärd bok som går att ladda ner gratis här.
Den finns också på svenska utgiven av Timbro.
Så kan liberalt sinnade bidra i ett försvar mot populismen
Ett liberalt försvar mot populismen är titeln på Nils Karlsons bok. Nils är statsvetare, bla grundare av forskningsinstitutet Ratio och tidigare adjungerad professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han skrev boken när han var gästforskare vid Stanford University i Kalifornien. Det öppna samhället måste försvaras och vi samtalar om hur detta kan ske i dagens turbulenta tid där populismen blivit allt mer utbredd. Varför är populismen ett hot mot demokratin? Hur kan den motas? Och vilka företrädare finns det för de klassiska liberala ideerna, i Sverige och i världen idag?
Lyssna här