Författare: Ulla Hamilton

Publicerat

Statliga jobb är inte framtiden

Läser med förvåning en debattartikel i SvD undertecknad av lokalpolitiker från m, c och kd. De pläderar för att det bör finnas statliga jobb i deras kommuner. Det är intressant att pendeln verkligen verkar ha svängt när det gäller tilltron till det offentliga. Jag hade kunnat förstå om samma personer hade skrivit en debattartikel som gick ut på att det var viktigt att se till att fler startar företag. För det är så som jobben och tillväxten skapas. Men icke.

Jag vill därför rekommendera artikelförfattarna att läsa den artikel i SvD som nationalekonomen Stefan Fölster skrev bara några dagar före kommunpolitikernas artikel. Fölsters artikel har visserligen fokus på hur man kan vända utvecklingen i utsatta områden, men budskapet är detsamma. Näringslivsklimatet spelar roll.  Därför borde lokalpolitikerna snarare fokusera på att förbättra det lokala företagsklimatet framför att ropa på fler statliga jobb.

En titt på Svenskt Näringlivs ranking av det lokala företagsklimatet visar att tre av kommunerna – Simrishamn, Örnsköldsvik och Sollefteå – har en utmaning när det gäller företagsklimatet medan Värnamo och Lycksele ligger bland de 50 bästa i landet. Den offentliga sektorn dominerar stort som arbetsgivare i många kommuner. Men det behöver inte vara så. Det spelar roll vilken politik som förs lokalt. Det finns många välfärdstjänster som kan utföras av privata aktörer, men det förutsätter att kommunen inte ägnar sig åt illojal konkurrens genom att tex subventionera de egna verksamheterna. En subventionering som kan ske inte alltid är medvetet utan helt enkelt beror på att man inte beräknat de kommunala kostnaderna för tjänsterna korrekt.  En privata aktör måste ha koll på räkenskaperna eftersom de inte har några skattebetalare att falla tillbaka på.

Så mitt budskap till alla kommunpolitiker – se till att fokusera på ett bra lokalt företagsklimat. Då växer jobben och tillväxten.

/

 

Publicerat

Aldrig för tidigt eller försent att påverka din hjärnhälsa

Den 4 december tjuvstartade Samfundet Sverige-Finland Finlands självständighetsfirande. Den rätta dagen är 6 december. Då har landet varit självständigt i 108 år. Vi valde att fira det bland annat med ett seminarium om hjärnhälsa.

Märkligt kan man tycka men Sverige och Finland tillhör de ledande länderna i världen inom just hjärnforskning. I Samfundet Sverige-Finlands styrelse återfinns Miia Kivipelto. Hon är professor vid bl a Karolinska Institutet och via sitt initiativ Brain Health Institute samarbetar hon med svenska och finska forskare inom något som kallas för Finger-studien. Detta är inte hennes enda initiativ inom forskningsområdet hjärn-hälsa. Så det är mycket välförtjänt att hon samma dag fick besked om att hon tilldelats utmärkelsen Finlands vita ros (FVR R I).

På seminariet berättade hon, tillsammans med en välrenommerad panel, om de hoppfulla forskningsresultaten. De visar att du kan påverka din hjärnas hälsa genom din livsstil. Och det är aldrig för tidigt eller för sent att börja. Den senaste forskningen visar nämligen att minst 45% av alla demensfall har koppling till livsstils- och miljöfaktorer som kan påverkas. Hon framhöll också att processen som leder till demens kan börja 20–30 år innan vi kan ställa diagnosen. Därav att det aldrig är för tidigt att börja förebygga. En annan hoppfull information är att livsstilsåtgärderna kan bidra till att bromsa en process som redan startat. Därav att det  heller aldrig för sent.

Seminariet gav en tydlig inblick i att forskningen verkligen går framåt och att det i stor utsträckning här i norra Europa som det sker. Idag kan ett blodprov avslöja om en person är i riskzonen för att drabbas alzheimer. Vi fick också veta att en trång sektor i Sverige är implementering av de nya kunskaperna och dess tillämpning. Det svenska företaget BioArcic, som också  deltog på seminariet, har tagit fram ett läkemedel som heter Leqembi. Ett läkemedel som iår godkänts för behandling av tidig Alzheimers sjukdom i EU, Qatar, Singapore, Thailand, Saudi Arabien och Kuwait. Amerikanska FDA har godkänt intravenös underhållsbehandling av Leqembi för tidig Alzheimers sjukdom i USA. Däremot verkar det som att det tar tid innan patienter i Sverige kan få ta del av detta vid behandling i Sverige.  Alzheimer Life driver på i dessa frågor och det är inte svårt att inse vilken frustration som processen leder till hos såväl anhöriga som drabbade, som vet att det finns bromsmediciner som kan bidra till ett bättre liv.  På seminariet fick vi också höra att Alzheimerfonden stöder olika projekt runt om i landet, projekt som bygger på Finger-studiens resultat.

Kort sagt ett mycket intressant och relevant seminarium om hjärnhälsa som tydliggjorde för alla, oavsett ålder, att Finger-studiens resultat bör användas av var och en. Med hjälp av hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter och kontroll av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer så kan du vårda din hjärnhälsa!

Det som möjligen kan vara en nyhet för många är hur viktigt sociala aktiviteter är för hjärnhälsan. Ett välkommet budskap till en förening som Samfundet Sverige-Finland, vars syfte bland annat är just seminarier, kulturaktiviteter och andra former av möten mellan människor.

Publicerat

Visst passar UF även för de som läser vård- och omsorgsprogrammet

Som ordförande i UF Stockholm kan man göra många roliga saker. Jag fick höra talas om att det på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde finns en klass som i år har UF på schemat. Jag bestämde mig för att besöka dem. Åsa Vallin är en av deras lärare och hon har inspirerat sin klass till att driva UF-företag. Självfallet passade jag på att göra en inspelning med Hamiltonpodden när jag var i Skövde. Lyssna på vårt samtal här.

Publicerat

Ukrainas hemska erfarenheter lär oss mycket

Idag har jag varit på två mycket intressanta aktiviteter. Stockholms hamnar bjöd in till ett intressant seminarium ”När Norden möter Nato”. Det är inte alla som tänker på det men landets hamnar är verkligen viktiga tillgångar i en kris- eller krigssituation. Det är inte bara pga att väldigt stor del av varutransporterna kommer sjövägen. I och med att Sverige nu är Nato-medlemmar så är det även annan typ av försörjning som ska komma via landets hamnar. Det tydliggjorde bland andra Claes Isoz, brigadgeneral och ansvarig för försvarsmaktens logistik och av Aleksandrs Bucens från Nato. Sveriges, och givetvis andra länders hamnar, får nu en helt annan uppmärksamhet eftersom de är viktiga aktörer i totalförsvaret. För Sveriges del, där ju de flesta hamnar är kommunalt ägda, kräver det en helt annan gemensam planering och brett samarbete än vad vi varit vana vid tidigare. Under seminariet tydliggjordes det att det är många regelverk, såväl i Sverige som i andra länder, som behöver förändras och synkroniseras för att underlätta flexibilitet för olika händelser.

Flera talare underströk att försvaret, näringslivet och samhällets olika delar måste samarbeta och öva på ett helt annat sätt än vad vi varit vana vid. Ett scenario som innebar att ett fartyg som var godkänt för 5 besättningsmän men som skulle användas för att bl a transportera flera hundra personer var en god illustration av behovet av regelöversyn eftersom man efter flera timmars arbete inte lyckats få fartyget att lämna hamn.

Ukraina har lärt oss vilken stor betydelse det har för samhällsekonomin att hamnarna är öppna och att exporten fungerar. Samhället i övrigt måste fungera även under eventuella krigssituationer.  Sjöfartens betydelse belyser också vikten av att det finns fler svenskflaggade fartyg som kan nyttjas i en krissituation. Idag är det inte alls förmånligt att ha svenskflaggade fartyg, så här behöver regelverket förändras.

Efter detta seminarium gick jag vidare till en presentation av Lars Peter Fredéns bok Ukrainsk sommar.  Jag lärde känna Lars när vi båda jobbade i statsrådsberedningen under Bildt-regeringen. Lars är tidigare ambassadör och han har gjort något så ovanligt som att cykla längs med fronten i Ukraina. Boken handlar om den cykling som han gjorde 2024. Han var tillbaka i somras och konstaterade vilken enorm skillnad det var jämfört med året innan. Drönarna har helt tagit över. Civilbefolkningen bygger drönare och tekniken utvecklas hela tiden. Drönare kan tex användas för att transportera mat och vatten till fronten och till att transportera sårade till vårdplatser. Men även Ryssland använder sig av drönare, vilket gör att det näst intill är omöjligt för soldater att röra sig på marken utanför kamouflageläge utan att bli upptäckta.

Han berättade om den ryska medvetna strategin att skjuta på stridssjukvårdare som tar hand om sårade, sjukhus, skolor och viktig infrastruktur. Allt exempel på krigsbrott. Kriget till trots fungerar det civila samhället fortfarande, att betala med visakort var inga problem. Trots att kriget har pågått i snart fyra år så är försvarsviljan obruten. Och det är inte så konstigt med tanke på att alternativet är att landets oberoende försvinner. Så som kriget förs nu så är amputeringar de vanligaste skadorna och Lars påpekade också att det finns ett stort behov av brigadpsykologer.

Budskapet till oss alla åhörare var mycket tydligt; se till att ukrainarna får det de behöver. De får inte förlora kriget. Boken kan beställas här.

Publicerat

Fryshuset hyllar förebilder genom Anders Carlbergs minnespris

När jag kom in i  kommunfullmäktige i Stockholm så fanns Anders Carlberg där. Många tror att politiker inte umgås över partigränserna men det är fel. Anders  var en mycket social person och framförallt så brann han  för ungdomar och sin verksamhet Fryshuset. Anders Carlberg tillhör de personer som gör intryck och som man minns. Det var därför lätt för mig att tacka ja till inbjudan till Fryshuset den 27 november för att delta när Fryshuset delade ut Anders Carlbergs minnespris. Och vilken eftermiddag det blev, fullt med folk, otroliga dansuppvisningar och fantastiska berättelser från de som fick ta emot pris i fyra olika kategorier. Det var årets påverkare, revanschist och unga förebild samt ett hederspris för livsgärning. Alla med utgångspunkt från Anders Carlbergs anda att visa medmänsklighet och tro på människors förmåga.

Imponerande unga förebilder som ni kan läsa om här. Om hur berättelser om hemska erfarenheter från SIS-hem kan göra att även andra vågar dela med sig av sina berättelser och därmed också bygga en samhörighet (Sistjejer) som kunnat driva på för förändringar.  Om hur förlusten av en älskad storebror leder till bildandet av en stiftelse var syfte är att stötta barn och unga inom idrotten.

Ungdomarna är fantastiska, men hederspriset för livsgärning förutsätter att man är äldre. Gensvaret i lokalen när det tillkännagavs att utmärkelsen går till Tommy Söderberg. Tommy är en person som hållit fast vid sin filosofi i sitt ledarskap inom fotbollen att det inte bara handlar om utveckla duktiga fotbollsspelare utan också använda ledarskapet för att bidra till att individer växer i mycket vidare bemärkelse. Han har visat att fotbollen också kan bidra till att spelarna växer som människor.

Kort sagt, en riktigt stimulerande eftermiddag som visar vilken skillnad som människor faktiskt kan göra – för många andra.

Lyssna gärna på mitt samtal i Hamiltonpodden med Fryshusets vd Johan Oljeqvist från 2 oktober 2025.

Publicerat

Krönika Altinget – Ett sekel av kunskap på Sveavägen 65

Krönika i Altinget 26 november 2025
På Sveavägen 65 i Stockholm har det under 100 år pågått en verksamhet som har haft och har stor betydelse för Stockholms och Sveriges konkurrenskraft.

Här bedriver Handelshögskolan sin undervisning och forskning. Hit kommer studenter från hela världen för att studera och forska och mer än var tredje fakultetsmedlem har kommit hit från andra länder. Handelshögskolan är ett privat initiativ som tack vare företrädare från näringslivet kunde starta 1909. Då var det 110 studenter, i dag är det cirka 2 000 studenter på kandidat- och masternivå.

Det är uppenbart att näringslivet alltjämt anser att detta är en viktig verksamhet, inte minst på grund av att privata medel står för omkring 80 procent av finansieringen. En fundering är om verksamheten hade utvecklats på samma sätt om man hade haft en mycket större andel av finansieringen från offentliga medel. I dag måste skolan ständigt vara relevant i det de erbjuder. Något som ställer krav på att ha ständig omvärldsbevakning.

Internationell attraktionskraft

En viktig måttstock för många akademier som erbjuder ekonomiutbildningar är den årliga universitetsrankning som tidningen Financial Times gör. Genom sin höga internationella ranking bidrar Handelshögskolan till att attrahera akademiker från andra länder till att söka sig till Stockholm. Ett problem i detta sammanhang är den dåligt fungerande bostadsmarknaden i Stockholm.

Ett problem i detta sammanhang är den dåligt fungerande bostadsmarknaden i Stockholm

Det är näst intill omöjligt att få tag på en hyreslägenhet, en bostadsform som är lättillgänglig i många andra länder. Det är inte bara Handelshögskolan som drabbas av den dåligt fungerande bostadsmarknaden. Det gäller även andra akademier och företag, vilket innebär att Stockholms konkurrenskraft påverkas negativt. Här borde stadens politiker ligga på regering och riksdag för att få till stånd lagändringar så att rörligheten på bostadsmarknaden ökar.

Näringslivet som motor

Tack vare näringslivets stöd bidrar Handelshögskolan inte bara till att tillgodose såväl offentliga som privata arbetsgivares behov av kompetens. SSE Business Lab har sett flera framgångsrika startups gå från idé till verklighet. Tack vare det ekosystem som de kan erbjuda såsom råd kring företagsidéer, nätverk för kapitalförsörjning, affärsängel nätverk och program för startups, så bidrar denna del av verksamheten också till utvecklingen av Stockholm. Kort sagt händer det mycket som har betydelse för Stockholm innanför väggarna på Sveavägen 65.

Ett viktigt besök

Nu när huset fyller 100 år så har jag ett förslag till de 101 ledamöterna som sitter i Stockholms kommunfullmäktige. Besök huset, passa på att njuta av all den konst som finns i byggnaden och få en insikt om hur det är att driva och utveckla en privat Handelshögskola i dagens globala värld.

Och inte minst få en insikt om all den spännande forskning som sker inom ledarskap, vad som kännetecknar framgångsrika skolor med mera. Områden som även är relevanta för en stad – och arbetsgivare – som Stockholm. För Handelshögskolan är en viktig verksamhet i Stockholm som alla fullmäktigeledamöter bör ha kunskap om.

/

Publicerat

Att leva upp till vetenskaplig grund är inte lätt för Liberalerna

Liberalerna har nu haft sitt Landsmöte och fattat en hel del beslut som de också kommer att driva i valrörelsen. Beslutat att friskolor inte ska kunna drivas i AB-form är jag övertygad om är ett stort misstag för ett part som kallar sig liberalt. Men det var inte primärt det beslutet som jag tänkte kommentera utan det om att man politiskt ska bestämma hur många elever som maximalt får finnas i ett klassrum. Jag kommenterade i förra veckan Riksrevisionens rapport där de granskat om skolmyndigheterna lever upp till kravet på vetenskaplig grund för deras råd om rekommendationen till landets skolor.

Rapporten är en beklämmande läsning utifrån det perspektivet, bristerna är stora. Lotta Edholm kommenterade Riksrevisionens rapport i Vi Lärare ”Jag är inte förvånad. När den här regeringen tillträdde visste vi att Skolverket publicerade mängder av material som saknar vetenskaplig grund.” Av artikeln framgår det också att  vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet numera är krav på myndigheterna och står inskrivet i deras uppdragsbeskrivning. På frågan vems fel det är att det har blivit så här svarar Lotta Edholm: ”En grundläggande förklaring är det postmoderna synsätt som finns ibland i svensk pedagogisk forskning, det finns ingen sanning, alla sanningar är lika mycket värda.  Sen har det funnits en ovilja från politisk sida att ta itu med detta.” 

Åter till liberalernas beslut om klasstorlekar. Vilar beslutet att skolklasserna ska minska från 30 elever till 20 på vetenskaplig grund? Svaret är nej. Det finns ingen forskning som stöder detta beslut. Det finns ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet som startade i år och som ska titta på Klasstorlekens betydelse för utbildning, hälsa och rekrytering av lärare. Däremot verkar de inte vara inriktade på att granska effekterna när det gäller skolresultat. Det finns gott om forskning som visar att det är lärarens kompetens som är av avgörande betydelse för elevernas kunskapsnivå. En duktig lärare kan åstadkomma bättre resultat i en klass med många elever än en dålig lärare som har en liten klass. En lysande illustration av hur svårt det kan vara politiker när man samtidigt vill framföra budskap som man tror uppskattas av föräldrar, som politiken ska vila på vetenskaplig grund.

Andra har också framfört att det också är ett märkligt löfte att ge i en situation där det råder lärarbrist. Något som knappast kan vara ett okänt faktum för utbildningsministern. Kravet riskerar således att leda till att fler obehöriga lärare ska undervisa i skolan. Förutom lärarbristen innebär förslaget dessutom en kraftigt ökad kostnad för hela skol-Sverige. Det har vi inte hört ett ord om.

Jag kan också tänka mig att det finns många rektorer runt om i landet som suckar tungt över att ”politikerna åter ska detaljstyra mitt arbete”. Att det finns en frihet för de som jobbar i skolan att planera och organisera arbetet beroende på de förutsättningar som finns just i den skolan vet vi är en viktig faktor för trivseln och därmed också ordning och reda på skolan.

För det ser olika ut – storstad – glesbygd – elevsammansättning osv. Kunskapsresultaten måste väl trots allt vara det viktigaste.

Så – vetenskaplig grund ska gälla för skolmyndigheterna – men hur ska dessa myndigheter hantera situationen när de åläggs av politiken att agera utifrån politiska beslut som inte vilar på vetenskaplig grund?

/

Publicerat

Ta ifrån kommunerna ansvaret för kontrollen

Jag skriver en krönika i Tidningen Näringslivet 21.11 2025

Drygt vart femte förskolebarn (22 procent) går i en fristående förskola. Skolinspektionen kom nyligen med en rapport där de granskat 30 kommuners ägar- och ledningsprövning av enskilda huvudmän i förskolan. Det är en intressant läsning som visar att det skiljer sig mycket mellan de granskade kommunerna. När det gäller ägar- och ledningsprövning av grundskolor och gymnasier görs den av Skolinspektionen men vill du starta en fristående förskola så granskas ditt företag av den kommun som verksamheten ska bedrivas i.

Ägar- och ledningsprövningen syftar till att säkerställa att enskilda huvudmän uppfyller lagens krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten. Skolinspektionens rapport visar tydligt att det finns stora kvalitetsskillnader mellan de 30 kommuner som har granskats.

”Det som är mest graverande med dagens system är att det är en förskoleaktör, dvs kommunen, som ska granska och godkänna en potentiell ’konkurrent’.”

 

Det är skillnader som handlar om såväl hur bedömningar görs som vilken kompetens som kommunen har för att genomföra t ex granskning av de ekonomiska förutsättningarna.

”Vi bedömer att 26 av 30 granskade kommuner saknar viktiga kvalitetsaspekter. ””Hälften av kommunerna har inte rutiner, processer och bedömningsstöd som säkerställer en likvärdig och noggrann bedömning och utredning.”

Det är i sig inte konstigt att kompetensen är olika eftersom det är stor skillnad på förutsättningarna. Små kommuner har inte samma resurser att tillgå som stora, och då talar jag framförallt om resurser i form av kompetens. Men det som är mest graverande med dagens system, och som också illustreras av att det är så olika hur kommunerna jobbar, är att det är en förskoleaktör, dvs kommunen, som ska granska och godkänna en potentiell ”konkurrent”.

”Det är anmärkningsvärt att det inte är fler som reagerar.”

 

I den infekterade svenska välfärdsdebatten riskerar det att bli ett verktyg för kommunpolitiker att stoppa fristående förskolor. Dagens system innebär att förutsättningarna för att få öppna en förskola är mycket beroende av vilken kommun som du vill starta i. Det är anmärkningsvärt att det inte är fler som reagerar på det faktum att det är kommunen som ska ansvara för detta.

Vänd på perspektivet. Hur skulle reaktionen bli om regeringen kom med ett förslag som innebär att fristående aktörer ska granska de kommunala verksamheterna? En helt orimlig tanke säger säkert många. Men om det är kommunen så uppfattas det som helt naturligt.

”En attityd som tydligt visar att kommunen går före invånarnas önskemål.”

 

Den svenska Skolinspektion ger tillstånd till de som vill starta fristående grund- eller gymnasieskola. Skolinspektionen utövar också tillsynen över dessa verksamheter, fristående såväl som kommunala skolor. Det rimliga är att Skolinspektionen även får ansvaret för att ge tillstånd till fristående förskolor. Skolinspektionen har rutiner för att såväl tillståndsgivning, som inkluderar ägar- och ledningsprövning, och tillsyn.

Skolinspektionens rapport visar att dagens system, där kommunerna är ansvariga för prövningen av de fristående förskolorna, inte fungerar. Bedömningarna är olika och tillståndsprövningen kan användas som politiskt verktyg för att stoppa etableringar, vilket vi sett i bl a Stockholm. Där är det vänsterpartistiska förskoleborgarrådet mycket tydlig med att hon inte vill se fristående förskolor så länge som det finns tomma platser i kommunens förskolor. En attityd som tydligt visar att kommunen går före invånarnas önskemål.

Publicerat

Vad är viktigast; bilden av en skola i kris eller fokus på att lösa de verkliga problemen?

Läser handlingar till Liberalernas landsmöte. Detta ska inte bli en omfattande analys av deras förslag på skolområdet. Den kanske kan komma vid annat tillfälle. Men nu vill jag skriva av mig kring de referenser i form av nötter som de använder sig av i texterna. Jag antar att det är för att de vill ge någon slags vetenskaplig känsla till texterna. Men då krävs det nog mer än att hänvisa till olika utspel i media, artiklar i Vi Lärare och rapporter från Sveriges Lärare vars undersökningsmetod kan ifrågasättas. Och framförallt kan man fundera över de påståenden som saknar notreferenser samt över fakta som saknas över huvud taget i texten.

Det känns inte seriöst att ett part som kallar sig för skolpartiet tar artiklar och utspel som intäkt för att en hel bransch mer eller mindre ägnar sig åt att missbruka skolpengen eller fuska på annat sätt. Det är självklart att de skolhuvudmän, fristående som kommunala, som inte sköter sig ska beivras. Ekonomisk brottslighet ska självfallet aldrig accepteras.

Det som är intressant är att det tex inte skrivs något om att Skolinspektionen har fått ta över kommunala skolor för att de misskötts, en i Botkyrka och en i Gällivare. Än mindre tas dessa exempel som intäkt för att kommuner inte ska driva skolor (eller ska man tolka förslaget om förstatligande av skolan som en effekt av detta. Om så saknas det en not med referens till dessa exempel, tex till Skolinspektionens beslut).

Som referens till ett generellt påstående om att friskolor har lägre lärartäthet hänvisar man till statistik för gymnasieskolan. När det gäller påståendet att friskolorna har större problem med ”fuskbetyg” så hänvisas det till en rapport vars metod verkligen kan ifrågasättas. Jag har skrivit om den här.

Ett annat anmärkningsvärt påstående som saknar belägg är ”Det går knappt en dag utan att det kommer nya avslöjanden om friskolor som prioriterar vinst framför elevernas rätt till kunskap. ”

Inte heller detta beläggs med evidens; ”Den fria etableringsrätten har också resulterat i stora negativa konsekvenser för elever i kommunala skolor, bl.a. eftersom de kommunala huvudmännen har ett större ansvar än de fristående.”

Förhoppningsvis finns det personer på landsmötet som ifrågasätter detta, till exempel genom att bara be om ett exempel på hur elever i kommunala skolor har drabbats.

Måhända har de som hållit i pennan för partistyrelsens förslag förläst sig på Dagens Nyheters artiklar om friskolor. Tidningen verkar ha satt en ära i att alltid hitta negativa infallsvinklar, att aldrig ta in kommentarer från personer som vill bredda perspektivet på texterna och aldrig skriva egna texter om vad friskolor faktiskt har bidragit till i form av tex höjda skolresultat i internationella skoltester. Sällan har väl en tidning haft ett så oerhört fokus på en specifik bransch och särskilt en specifik skolhuvudman som har koppling till en fd chefredaktör för tidningen. Man kan undra varför… Det finns intressanta sammanställningar om deras texter. Vinst-rapport-202506030.pdf. Skevt igen i DN om friskolor. 

Meningen ”Vidare finns stora problem med hur sanktionssystemet fungerar idag. Skolinspektionen har inte fått in viten på fem år från de skolor som de anser missköter sig.” Här finns referensen till ett inslag i Dagens Eko. Det som hade varit mer relevant är en referens till den kommentar som Skolinspektionens generaldirektör gav till denna Eko-nyhet Skolinspektionens vitesbeslut

Det är faktiskt anmärkningsvärt att landets utbildningsminister inte känner till att vitesförelägganden enbart ska utkrävas om inte rättelse sker. Men så verkar inte vara fallet (gäller uppenbarligen såväl den nuvarande som hennes företrädare). Förhoppningsvis har övriga liberaler som ska fatta beslut på Landsmötet kunskap om hur systemet fungerar.

Ett annat påstående som passande nog inte försetts med någon notreferens  är följande ”Friskolesystemet fungerar inte. Det är nära nog fritt fram för oseriösa aktörer och religiös indoktrinering i dagens skola – på bekostnad av barnens kunskaper.” Här hade det passat bra med tex en referens till en artikel i Liberal debatt av Gabriel H Sahlgren eller denna intressanta artikel i SvD från juli 2025 (ja jag vet att det är mitt i semestern men intresserade borde ha sett den ändå).

Svensk skola har problem, det kan många vara överens om. Ett exempel är den rapport som Riksrevisionen presenterade i veckan om hur skolmyndigheterna misslyckas med att leva upp till kravet på vetenskaplig grund. Brister som givetvis påverkar svensk skola i dess helhet. Jag skriver om deras skrämmande resultat i Smedjan.

Men det finns saker som jag inte förstår när jag läser och lyssnar på Liberalerna.  Varför håller de krampaktigt fast vid bilden att det är stor kris i skolan? Varför undviker de att hänvisa till de positiva exemplen på att utvecklingen går åt rätt håll? Genom att ge en vinklad bild av vad som är de verkliga problemen så finns det en uppenbar risk för att kraften riktas på fel saker.

Jag avslutar med en referens till ytterligare en länk till en debattartikel av en av landets ledande skolforskare (som inte får en enda not i partistyrelsens text) Gabriel H Sahlgren. Politikerna vilseleder – vår skola är världsbäst . Länken ger också en bonus i form av en debatt mellan sagde skolforskare och den bitr rektorn Linnea Lindquist.

/

 

 

Publicerat

Underkänt för skolmyndigheterna

Skriver i Smedjan om Riksrevisionens rapport ”Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap”/

I flera år har det framförts att skolpolitiken ska vila på vetenskaplig grund. Men hur ser det ut i verkligheten? Riksrevisionen kom nyligen med en intressant rapport där de har granskat regeringens och skolmyndigheternas arbete med att främja en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De har granskat Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolforskningsinstitutet. I rapporten konstateras att de tre första myndigheterna har ett arbetssätt som medför en risk för att kunskapsunderlag baseras på ofullständiga eller subjektiva sammanställningar av forskning. När det gäller Skolforskningsinstitutet, vars uppdrag bland annat är att göra systematiska forskningssammanställningar som ska fungera som en grund för just vetenskaplig grund i skolan, skriver Riksrevisionen att ”Myndigheten använder dock ofta en metod för att väga samman forskningens resultat som tillåter tolkningar och kreativa inslag.”

När det gäller Skolinspektionens kvalitetsgranskning är kritiken skarp. Det är inte minst intressant mot bakgrund av att Utredningen om vinst i skolan i sitt delbetänkande kopplar flera av sina förslag till just verksamhetens kvalitet. En förutsättning för att få göra utdelning är exempelvis att verksamheten ska ha god kvalitet. Efter att ha granskat hur skolmyndigheterna definierar kvalitet så konstaterar vinstutredningen att ”De kvalitetsmått som utredningen kartlagt har inte de egenskaper som krävs för att utgöra underlag för rättssäkra kvalitetsmått av det slag som direktivet anger”. Därför är deras förslag att Skolinspektionens förelägganden ska vara utgångspunkten vid kvalitetsbedömningen. ”Utredningens slutsats är därför att förelägganden vid tillsyn utgör den enda rättssäkra grunden för ingripanden. Av den anledningen används tillsynsmyndigheternas förelägganden, i stället för kvalitetsmått, som rekvisit i förslag som utredningen lägger i detta delbetänkande.”

Åter till Riksrevisionens granskning av om Skolinspektionens kvalitetsgranskning vilar på vetenskaplig grund. De skriver:

Vi kan konstatera att den planerade kvalitetsgranskningen i sin nuvarande form har en svag koppling till elevernas måluppfyllelse, trots att det anges tydligt i förarbetena till skollagen att kvalitetsgranskningen ska fokusera på kunskapsresultat. Kvalitetskriterierna har inte i första hand utformats utifrån forskning om faktorer som förknippas med förbättrade kunskapsresultat. Därutöver är kvalitetsgranskningen framförallt fokuserad på förutsättningarna för kvalitet, och bedömer inte kvalitet utifrån en skolas utfall. Skolinspektionen kan bedöma att en skola har hög kvalitet på samtliga bedömningsområden även om skolan har låg måluppfyllelse i den mening att eleverna inte når målen med utbildningen.

När Riksrevisionen försöker att ta reda på hur Skolinspektionen har kommit fram till vilka viktiga faktorer som ska ingå i myndighetens kvalitetsgranskning så hittar man ingen ordentlig dokumentation. En konsekvens av den bristande vetenskapliga grunden är ”… att kvalitetskriterierna inte nödvändigtvis motsvarar aspekter av undervisningen som relaterar till hög måluppfyllelse för eleverna. Detta är allvarligt eftersom kriterierna har en normerande effekt för hela skolväsendet.” Riksrevisionen konstaterar kort och gott: ”Sammanfattningsvis visar våra iakttagelser att det i Skolinspektionens eget underlag saknas uttalat forskningsstöd för flera kvalitetskriterier, och att det därför är oklart om de bidrar till hög måluppfyllelse.”

Riksrevisionen skriver i sin rapport att Skolinspektionen i oktober 2025 meddelade att antalet planerade kvalitetsgranskningar kommer att minskas och att myndigheten kommer att se över inspektionsformen. Låt oss hoppas att detta också påverkar hur den eventuellt kommande propositionen om vinstbegränsning utformas när det gäller definitionen av kvalitet i skolan.

Riksrevisionens slutsatser kring skolmyndigheterna är beklämmande. Den svenska skoldebatten är helt fokuserad på friskolor och vinst. Samtidigt är det uppenbart att de skolmyndigheter som har till uppgift att se till att undervisningen i svensk skola vilar på vetenskaplig grund inte klarat sitt uppdrag. Detta trots att det finns gott om stöd utanför landets gränser. Riksrevisionen påpekar att det finns internationella sammanställningar som bidrar till kunskap om hur vanliga undervisningssituationer kan bidra till att förbättra resultaten sett till skolans kunskapsuppdrag. ”Skolmyndigheterna översätter inte resultaten i systematiska forskningssammanställningar till ett användbart kunskapsstöd till lärarna.”

Riksrevisionens kritik av Skolverket är förödande.

Riksrevisionens kritik av Skolverket är också förödande. Låt mig börja med att citera från myndighetens hemsida:

Skolverket är en förvaltningsmyndighet med ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Vi arbetar för att alla barn och elever ska få en utbildning som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Skolverket arbetar med flera viktiga uppdrag som ska stärka undervisningen och skapa bättre förutsättningar för både elever och lärare. Här kan du ta del några exempel av vad som är på gång – och hur det hänger ihop med skolans utveckling. Målet är att göra skillnad i klassrummet och i samhället.

Riksrevisionen bedömer ”… att Skolverket inte har tillräcklig metodkompetens i arbetet med att ta fram stöd till skolväsendet.” För några år sedan inrättades det regionala kontor, jag citerar från Skolverkets hemsida ”… för att regelbundet kunna genomföra frivilliga dialoger med alla skolhuvudmän. Det är en del i arbetet med att skolan ska bli mer likvärdig, att kvaliteten ska stärkas och att fler barn och elever ska nå målen. De regionala kontorens huvudsakliga uppgift är att genomföra kvalitetsdialoger med huvudmän och representanter för skola och förskola. Syftet är att få ökad spridning och närvaro i landet för att kunna ge stöd. På så vis underlättar vi för myndighetens möten med landets skolhuvudmän.”

Mot bakgrund av kritiken från Riksrevisionen så kan de som kritiserade denna utveckling av Skolverkets verksamhet antingen vara nöjda eller förfäras. Och inte var det en billig åtgärd. Det finns uppenbarligen all anledning att granska resultatet av denna regionalisering.

Skolverkets bristande processer innebär att enskilda medarbetare har fått ”ett onödigt stort handlingsutrymme” vilket enligt Riksrevisionen har inneburit en risk för att kravet på vetenskaplig grund har åsidosatts. ”Därför är det viktigt att myndigheterna upprättar arbetssätt som säkerställer att ofullständiga sammanställningar och subjektiva bedömningar om kunskapsläget undviks.” Detta är kommentarer till myndigheter vars uppgift bland annat är att utarbeta stöd till landets skolor. ”Riksrevisionen bedömer att Skolverkets processer ger stort utrymme för medarbetares egna bedömningar om hur exempelvis kunskapsunderlag och stöd/insatser ska tas fram och säkerställas. Därmed finns en risk att väsentlig forskning inte har fångats upp, och att enskilda studier eller en särskild forskningstradition får för stor vikt.”

Det är en myndighet där regering efter regering bokstavligen har öst skattemedel över verksamheten.

Riksrevisionens ”avklädning” av skolmyndigheternas arbete när det gäller vetenskaplig grund är en sorglig läsning. Inte minst när det gäller Skolverket. Det är uppenbart att myndigheten har kvalitetsproblem. Därtill är det en myndighet där regering efter regering bokstavligen har öst skattemedel över verksamheten. Deras budget har ökat kraftigt under de senaste 10–15 åren. Politikernas tilltro till myndigheten, oavsett parti, är också mycket hög. Detsamma gäller tilltron till Skolinspektionen. Förhoppningsvis leder nu denna granskningsrapport av skolmyndigheternas förmåga att basera sitt arbete och sina råd till på vetenskaplig grund till att utbildningsministern och landets övriga politiker inser att friskolorna knappast är problemet i svensk skola.

Inte heller regeringen går fri från kritik. ”Riksrevisionens granskning visar att regeringens styrning av skolmyndigheterna har medfört att stödet till skolan är fragmentiserat och uppfattas som svårtillgängligt av målgrupperna.” Detta är en kritik som omfattar såväl sittande regering som regeringar bakåt i tiden. Att landets skolmyndigheter har så stora brister som Riksrevisionen nu påvisar drabbar hela skol-Sverige. Uppmaningen är därför given: sluta jaga friskolor och fokusera på att de mycket allvarliga brister som Riksrevisionen påvisat snarast åtgärdas. All kraft måste läggas på det arbetet, för där läggs grunden för svensk utbildning och därmed landets framtida kompetensförsörjning.

Ulla Hamilton
18 november 2025