Välkomna fler friskolor är rubriken på Annika Wesths ledare i Kristianstadsbladet. Annika är liberal politiker och har integritet nog att vara mycket tydlig i frågan om friskolors resultat och framtida utvecklingsmöjligheter. Kort sagt en politiker som står för valfrihet och mångfald och vikten av att människor ska kunna välja skola. Människor är olika och har olika behov. Det inser hon och det slåss hon för ! Läs hennes ledare från den 9 februari här nedan.
*****
Att inte klara av att få tillräckligt bra betyg i nian för att fortsätta utbilda sig på gymnasiet kan bli förödande. I Kristianstad kunde ytterligare 206 ungdomar inte komma in på gymnasiet i höstas på grund av bristande behörighet och i Hässleholm var det 144. Det motsvarar 13 klasser.
Det är alldeles för många. Hur ska de klara sig som vuxna?
För att komma in på ett praktiskt program på gymnasiet krävs godkänt betyg i minst åtta ämnen. Varför en elev inte klarar det, finns det olika förklaringar till. En är vilken pedagogik som används.
Moderaterna föreslår nu att No Excuses Schools-pedagogik ska införas i kommunala skolor, för att råda bot på den befarade utslagningen. Modellen sägs vara tagen från Londonskolan Michaela Community School. Där praktiseras strikt disciplin och sanktioner för brott mot skolans regler.
Det är bra att Moderaterna vill arbeta för ”tydligare fokus på explicit undervisning, arbetsro, disciplin och höga förväntningar”. Men den modell de föreslår är inte ny. Den bygger på Internationella engelska skolans, IES, pedagogik. Innan Londonskolan startade reste initiativtagarna till dem för att lära av IES.
Faktum är att kommunala skolor då och då gör försök att införa delar av No excuses-modellen. Ett exempel är den kommunala Sjumilaskolan i Göteborg, som förändrade pedagogiken och bland annat gav eleverna påföljder för förseelser.
Internationella engelska skolan utmärker sig med särskilt god ordning.
Men förändringen i kommunala skolor blir inte bestående, eftersom det finns lärare på skolan som motarbetar pedagogiken därför att de inte håller med om den. Det blir svårt för de lärare som vill införa nya metoder att upprätthålla dem om det inte finns stöd bland samtliga lärare. För att no excuses ska fungera, måste alla vara överens.
Det problemet har inte friskolor. De är tydliga från start med hur de arbetar – och den lärare som väljer att börja arbeta på en friskola, gör det för att denne skriver under på elevsyn och pedagogik.
IES utmärker sig med särskilt god ordning och använder sig av positiv förstärkning för att sporra till gott uppförande – precis det Moderaterna önskar. Ett av många exempel på uppmuntrande pedagogik mötte jag under ett besök hos IES Helsingborg, där en elev som gör något bra får en ”biljett”. I slutet av varje vecka samlas biljetterna in, och tre ”vinnare” dras, som får pris.
Resultaten talar för sig själv. Hos IES Helsingborg var 100 procent av avgångseleverna behöriga till gymnasiet. Skolans elever har 50 olika modersmål, 57,4 procent har utländsk bakgrund och eleverna kommer från så kallade utsatta områden. Den som påstår att koncernskolor väljer ”lätta elever”, påstår något som helt enkelt inte stämmer.
Dessutom har skolan hög korrelation mellan nationella prov och slutbetyg – skolan kan inte beskyllas för att sätta ”glädjebetyg”. Eleverna kommer att kunna klara sig bra även på högre utbildningar i framtiden.
IES resultat nås genom effektivt kvalitetsarbete och lärarnas gemensamma betygsanalys i ämneslaget på varje IES-skola: 15 procent bättre i matematik, 16 procent bättre i engelska och 12 procent bättre i svenska mot landet som helhet.
Låt oss en gång för alla begrava all ryktesspridning om att friskolor inte håller hög kvalitet. Friskolorna erbjuder flera olika pedagogiska modeller att välja mellan, som den kommunala skolan inte klarar av. Därför bör man öka utbudet av friskolor.
Annika Westh är legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap, historia, religion samt fristående liberal skribent.