Författare: Ulla Hamilton

Läser i lördagens DN om att segregationen ökar i länet och i kommunen. Intressant artikel eftersom den visar att ALLA stadsdelar i staden har fått en ÖKNING av andelen rika blande de 800 närmaste grannarna. Visserligen ser ökningen olika ut i stadsdelarna men det är en ökning. Motsatsen vore mycket bekymmersamt. Jag är övertygad om att många städer runt om i världen avundas denna statistik. Därmed inte sagt att man ska vara nöjd. Rörligheten i en stad är mycket viktig. Möjligheten till fritt skolval, istället för det system som fanns tidigare där skolan närmast var det enda alternativet, ökar också möjligheterna att träffa barn med olika bakgrund.

Vänsterpartiets alternativ, att försämra det fria skolvalet och friskoleutvecklingen, är ju i själva verket ett flrslag för att förstärka inlåsningseffekterna. När Ann-Margarethe Liv (v) i dagens SvD dessutom säger att hon ska använda allmännyttan som en spjutspets för att bygga bostäder. Detta är enligt henne svaret på den ökade segregation som DN lyft fram. Mot bakrund av DNs artikel så undrar jag var i Bromma, på Kungsholmen, Östermalm eller Norrmalm som dessa billiga bostäder ska byggas? För att bygga dem i Rinkeby, i Skärholmen, i Hässelby ökar ju segregationen enligt denna logik.

Det viktiga är att människor har egen försörjning, ett jobb att gå till. Det som illusteras i statistiken är just detta, att allt fler har fått en egen försörjning. Andelen hushåll som är beroende av försörjningsstöd är rekordlågt. Att höja kommunalskatten, som nu görs trots god ekonomi i staden, är verkligen att ta från de fattiga. För det är låginkomsttagare som drabbas värst av kommunala skattehöjningar.
/

Just nu pågår en omfattande diskussion inom EU om utbyggnaden av fibernät och hur denna ska utformas. Ska de stora telekomföretagen få monopol på den digitala infrastrukturen eller ska man hitta andra modeller som stödjer konkurrens och mångfald av aktörer. Sveriges Kommuner och Landsting och STOKAB arrangerade tillsammans seminariet ”Maximizing fibre infrastructure investment in Europe” i Bryssel under onsdagen. Jag var med på konferensen och talade om våra erfarenheter från Sverige och Stockholm. Modellen som baseras på att bredband betraktas som en grundläggande infrastruktur som tillhandahålls öppet och på lika villkor har tjänat Stockholm väl de senaste 20 åren. Jag bifogar här min inledning på konferensen och en länk till inspelningen av hela konferensen. Jag rekommenderar att titta på den även om det tar en stund. Det är intressant att lyssna på talare som ger olika perspektiv, från kommissionen, från EU-parlamentet, hur det ser ut i andra länder mm. Den ger en bra överblick över knäckfrågorna när det gäller en av de viktigaste frågorna för konkurrenskraft och tillväxt just nu, villkoren för och utbyggnaden av den digitala infrastrukturen inom EU.

Welcome

My name is Ulla Hamilton, member of the Committee for Growth and Regional Development at Swedish Association of Local Authorities and former – during the last eight years – vice Mayor of the City of Stockholm. On behalf of the Swedish Association of Local Authorities and Regions and The City of Stockholm IT Infrastructure Company Stokab, I would like to welcome you to this seminar. We hope that you will take this opportunity to discuss how regions and municipalities can foster fibre deployment in order to stimulate competition on the service level.

The digital evolution creates great opportunities for our society. We can do much more in less time – the digitalization simplifies our everyday life. It can strengthen the international competitiveness of companies and support the development of innovative services in the public sector.    

At the same time, it requires a more effective IT-Infrastructure. Access to superfast communication for people and companies at reasonable price levels is today crusial for municipalities and regions possibilities to grow and develop. It also has great impact re companies’ decisions where to locate their business. A connected society can offer stronger regional development, increased growth and sustainability.  

This is not only an issue for the telecom sector, but for the society as a whole and thereby a responsibility for the EU, the member states, regions and municipalities.

In Sweden, municipalities have taken responsibility to deploy open fibre networks, which companies are invited to use, on equal and non-discriminatory conditions. Basically this “Swedish model”, is about providing an infrastructure in the same way as we, as a country, provide roads and railways to our citizens and businesses – a public utility. The model allows companies to freely compete in providing the citizens with the best services to the lowest possible price.

 Sweden has around 170 municipal fibre networks. Those municipality owned networks, offers individual companies, on equal terms, access to a modern communication infrastructure. Private network operators can through this infrastructure create their own solutions and applications, such as Internet, television and telephone products that are then offered to companies and households.  

The major part of the investments in fibre infrastructure in Sweden are made by the municipalities and by the SMP (Telia Sonera). The municipal networks are financially viable and do not rely on any public support. The access fees to the networks are in an international comparison very competitive.

 The Swedish broadband and digital services market is dynamic and caracterisied by competition. Our open networks have stimulated new company-entries on the market since they don´t have to invest heavily in infrastructure or depend on leasing the infrastructure from a competitor. The networks have for example contributed to Sweden’s world-class rollout of LTE network [4G] – the fastest available mobile technology of today. The prices on ultrafast broadband are also very low.

Retail broadband prices in municipalities with open networks are generally 20-30 % lower than in other parts of Sweden. This has also been an important driver for households to connect to the networks. Today, 5 out of 10 households have access to ultrafast broadband connections, allowing the households to stream media and television. The availability of infrastructure is driving demand and thus development of services. 60% of the consumers who have access to ultrafast broadband subscribes to a 100 Mbit connection. Swedes are leading in the use of high broadband speeds.

The deployment of the municipal networks has also been an enabler for cities and counties to provide distance learning, e-health solutions and other types of e-services to their citizens. Our main goal is to give municipalities opportunity to develop, using modern IT applications in the fields of healthcare, education and elderly care. They are facing great challenges in these areas and smart ICT solutions can help them to develop their services. And that requires extensive fibre networks.

Among Sweden’s municipal networks, “STOKAB” is the most renowned. Stokab, owned by the City of Stockholm, started in 1994.  It was not obvious to all of us within the conservative party that the City should get engaged in this business – wouldn´t it risk damaging competition within the market? But we found, on the contrary, that the ownership of the open infrastructure was a key factor. We realized that in order to secure free and fair competition regarding services, the City should provide the market with an open, not subsidised, ICT infrastructure.

 Today Stockholm ranks number 1 of 40 cities around the world in Ericsson Networked Society index. One of the main reasons for this is Stokab´s fibre network. (High quality access to both fixed and mobile broadband, thanks to extensive infrastructure rollouts). A study performed by the research institute Acreo, has shown that the socio economic return on Stokab´s  network is at least three times the investment  – benefits that will continue to grow and accumulate. And this has been accomplished without risking the taxpayer money.

I believe that securing and driving growth in today’s digitalized society relies on the existence of open fibre infrastructure that can serve the market on open and equal conditions. The municipalities’ investments in deploying open fibre networks have been blessed by the telecom industry. The private sector has seen that public owned open fibre networks have led to lower costs and have stimulated competition. Furthermore it will stimulate the investments and innovation in communication equipment and services

The European Union’s member states are at different stages of their NGA [Next Generation Access] rollout. The basic conditions for-, and pace of, – NGA roll out differs significantly. But the current development in Europe, where operators are becoming increasingly vertically integrated, in control of both infrastructure and services, is not, in our opinion, desirable. This development may lead to a monopolization, which would inhibit growth and competiveness throughout the EU. In a majority of European countries, it is expected that the incumbents shall provide the market with high-speed fibre networks. The incumbents originally built their [copper or coax] networks in order to supply their services and products to the end customer, but since then the marketplace has changed with the arrival of new technology and business models e g OTT (over the top players), which in turn, has put increasing requirements on regulatory efforts. We [SALAR], welcome a reform of the European Telecom Market and will emphasize the need that the Commission take in consideration the well-functioning municipal model during that process.

The Swedish example shows that public actors can be key players for broadband rollout. We hope that our model can inspire other municipalities and counties to define fibre for what it really is – a fundamental infrastructure in today’s modern society. European Union should support Member States, regions and municipalities in their efforts to deploy fibre. Because when enough fibre exists on open and equal terms –  an market structure with a non-vertically integrated network – entry barriers on the service level and associated competition problems do not exist. This will create new conditions with cost-effective solutions for several entering operators, OTT-players and freedom of choice for the costumer. In short – A open market economy solution where we can all work together in fulfilling the objectives of the DAE (Digital Agenda of Europe) towards building a stronger Europe.

Thank you, and once again welcome.

 

Idag kom det en bok i posten. ”Norra Djurgårdsstaden  Från kolhamn till filmkluster”. Den är skriven av Anders Johnson på uppdrag av Föreningen Stockholms Företagsminnen och är ett samarbete mellan Centrum för Näringslivshistoria och Stockholmia forskning och förlag. Så här en månad efter det att jag meddelat att jag slutar som borgarråd känns det extra bra att få en bok som handlar om mycket av det som jag ägnat min politiska gärning åt. Företagande och framtidsfrågor.

Under många år har det diskuterats kring vad som ska hända i frihamnen och Värtan. Ska hamnverksamheten få vara kvar eller ska den bort och ersättas med bostäder. Svaret vet vi nu, det blir både och, en förtätning av hamnverksamheten och en stadsdel – Norra Djurgårdsstaden – med en mycket ambitiös miljöprofil som tagits fram i samverkan mellan staden, bygg- och fastighetsbranschen och KTH. För mig har det varit viktigt att värna om hamnverksamheten.

Boken illustrerar mycket väl vilken utveckling som detta område har genomgått från 1803 och fram till nu. Jag skriver i förordet om hur viktigt just detta område och den verksamhet som funnits här genom århundradena , faktiskt är och har varit för Stockholm stad och näringslivets utveckling.Det handlar om energiförsörjning, sjöfart, flyg, järnväg. Idag finns här finans, IT,media mm.

Det som är så fantastiskt med utvecklingen i Norra Djurgårdsstaden är att gammalt och nytt kombineras. Den nya Värtapiren som byggs i detta miljöprofilområde omfattas också av miljömålen. Till Norra Djurgårdsstaden kommer otaliga internationella delegationer från hela världen för att få information om hur vi I Stockholm samverkar för att bygga hållbart med tuffa miljömål. I Norra Djurgårdsstaden Innovations regi arrangeras flera forum i syfte att utbyta erfarenheter kring hållbar stadsutveckling. Företag inom bygg- och fastighetsbranschen träffas och lär av varandra. Oerhört stimulerande. Utecklingen av Norra Djurgårdsstaden och verksamheten innom Norra Djurgårdsstden Innovation är i sig en innovation i hur man kan arbeta och komma bort från den ”beröringsskräck” som stundtals finns mellan näringslivet och staden. För det är tillsammans som vi kan åstadkomma fantastiska saker för staden och stockholmarna. Då måste man våga träffas, våga utbyta erfarenheter och testa nya samarbetsformer.

I min gärning som borgarråd har det varit en ambition att sänka trösklarna mellan stadens förvaltningar och näringslivet. Jag är övertygad om att Stockholm, och andra städer, behöver mer av det arbetssätt som vi nu ser i Norra Djurgårdsstaden. Det är tillsammans som vi ska fortsätta att utveckla staden, en modern, attraktiv storstad, med smarta lösningar inom IT, life science mm.

Tyvärr ser jag inte mycket av den inriktningen hos den nya majoriteten.Tillväxt och utveckling har aldrig kommit ur enbart offentlig sektor. Det är näringslivet och akademierna som har de smarta lösningarna – inte politikerna.

Läs boken om Norra Djurgårdsstaden. Stockholms historia är också näringslivets historia. Det förtjänar att påpekas detta år då vi firar att Sverige har haft näringsfrihet i 150 år.

/

Idag har Miljöpartiet presenterat att den nya majoritetens ska prioritera cykling framför annan trafik i staden. Gods- och leveranstrafiken är viktig i en storstad och kommer inte den trafiken fram så drabbar det många. Detta är skälet till att jag tog initiativ till Framkomlighetsstrategin. En viktig del i denna är just gods- och leveranstrafiken. Den glöms ofta bort – och det verkar vara fallet nu igen med den nya stadshusmajoriteten. Nyligen visades en dokumentär om Citylogistik på TV4. Den är väldigt illustrativ. Se den här.

/

Äntligen kommer det en tydlig artikel om hur viktig Bromma flygplats är för näringslivet, i Sverige och i Stockholm. Vi varnade i valrörelsen för att Bromma kan komma att läggas ner. Vi sa det som nu också andra säger i dagens DI. Det finns ingen anledning för regeringen att låta oss alla sväva i osäkerhet när det gäller Brommas framtid. Sätt ner foten och tala om högt och tydligt att regeringen anser att Bromma ska vara kvar. Det är viktigt för Sverige och Stockholm. Allt annat skapar osäkerhet pga den situation som den nya majoriteten i Stadshuset har försatt oss alla i med sitt tal om nedläggning. Osäkerhet riskerar leda till försiktighet med eller avståenda från investeringar och etableringar. Vi behöver mer jobb i Stockholmsregionen och i Sverige. Vi behöver fler investeringar. Mp och v hävdar att Bromma måste läggas ner för det behövs bostäder. Alliansen i stadshuset har tagit fram planer på 140.000 nya bostäder. Så skyll inte på bostadsbehovet. Säg som det är -ni är emot flyg. Det är orimligt att en sådan attityd ska få påverka hela förutsättningarna för Stockholms tillväxt och möjlighet att vara globalt konkurrenskraftig. Så nu har du chansen statsminister Löfven, visa att du menar vad du säger. Tydliggör att Bromma ska vara kvar.
/

Läser i dagens SvD en mycket välkommen artikel av Niklas Zennström. Han konstaterar helt kort att Stockholm idag är det näst mest produktiva tekniknavet i världen, strax efter Silicon Valley. Under mina år som borgarråd har jag sett denna utveckling och försökt att förmedla den bilden. Jag kan dock konstatera att det inte fanns något i valrörelsen, vare sig nationell eller lokal nivå, som tydde på att det finns en spridd insikt om Stockholm och Sveriges möjligheter och position. Än mindre i de plattformar som har presenterats av regeringen och av den nya majoriteten i stadshuset.

Ska Stockholm och Sverige kunna behålla denna världsledande position krävs det att beslutsfattare inser vilken enorm möjlighet som Stockholm har och att politiken inte hindrar denna utveckling utan tvärtom underlättar den. Det handlar om skatteregler, kompetensförsörjning, arbetskraftstillgång, bostadsbyggande mm.

Det är lätt att titta på andra delar av världen och försöka att kopiera vad som sker där. Men faktum är att andra delar av världen just nu tittar på Stockholm, med avund, och försöker förstå hur det kommer sig att så många spännande företag växer fram i Stockholm. Vi har nu ett unikt ekosystem för teknikföretag, ett växande för spelföretag och för life scienceföretag.

Zennström ser detta. Nu är det hög tid att politikerna från alla partier också ser det. Kliv utanför dörren och träffa dessa fantastiska företagare. Förstå deras verklighet och se till att föra en politik som inte förstör denna fantastiska möjlighet som finns här och nu för fler jobb och nya spännande företag. Bromma behövs, fler direktflygt till Arlanda behövs, Förbifart Stockholm behövs, bara för att ge några exempel. Tillgänglighet är viktigt för konkurrenskraften vilket bl a rapporten Cities of Opportunity visar.

Min uppmaning är – Åkt till Kista och Nod, träffa Thomas Andersson mfl på Kista Science City, besök SUP_46, träffa de som startat de företag som Zennström skriver om; Klarna, Spotify, King.com och Mojang. Gå på Sthlm Tech Meetup.

En ny värld kommer att öppna sig. Och den finns här – runt din knut!

r

Kvällen ägnades åt att låta sig inspireras av alla de spännande företag som finns i Stockholm. Aulan på Hotell Hilton vid Slussen var fylld till bredden av personer som har, funderar på eller är intresserade av att starta eget. Tyler Crowley gör verkligen ett bra jobb och Sthlm Tech meetup har blivit en populär mötesplats. Det är ju lite märkligt att det ska behövas en amerikan för att vi i Stockholm ska få en samlingsplats och inse att det finns goda poänger med att träffas för att utbyta idéer. En mötesplats där även potentiella investerare kan lyssna på pitchar från start-up företag. Tyler lyckas också få med utländska företag, denna kväll Index Ventures. Det var intressant att lyssna på Ben Holmes när han berättade om vilken strategi företaget har när det gäller att investera i bl a start-ups. Han var imponerad av det ekosystem som vuxit upp i Stockholm under senare år och underströk vikten av att människor träffar varandra och lär av varandras framgångar och misstag.

Pitcharna är alltid lika intressanta att lyssna på. Och jag är övertygad om att alla som gör dem och som lyssnar på dem lär sig mycket om vad som är rätt och fel. Tylers inhopp, med ibland lite brutala frågor, är också nyttigt. För de flesta som startat företag har svårt att presentera det som är riktigt intressant i sitt företag på ett kortfattat sätt. Det som är unikt kommer ofta sent och ibland inte alls. Kvällens pitchar var Secure Mailbox , LeeLuu och Degoo. LeeLuu vann bästa pitchen.

I övrigt så var det en kavalkad av information om olika evenemang som är på gång bara under den närmaste månaden.

Dessutom kul info om hur bra det går för andra start-up företag. Lifesum som nyligen uppmärksammades av Apples VD vid en presentation, Codarica, ett av företagen på SUP_46  och som också är ett av två företag utvalda för Bonniers accelerator, har blivit antaget till Disneys accelerator, Truecaller har fått in hela 60 miljoner dollar, vilket uppmärksammats stort internationellt.

Min förhoppning är att denna fantastiska företagsutveckling ska fortsätta i Stockholm. Här finns nu ett ekosystem som, om det får fortsätta att utvecklas, kommer att kunna mäta sig med de främsta i världen. Men det förutsätter att de kan rekrytera kompetens, att det är bra näringslivsklimat här och att det finns kapital.

 

Läser i DN idag att miljöpartiet i Stockholm vill snabbavveckla kolanvändningen i Värtaverket. Jag har varit med och tagit första spadtaget för det biokraftvärmeverk som nu växer fram vid Fortums kontor i Norra Djurgårdsstaden/Hjorthagen. En investering på drygt 4,4 miljarder kronor. En investering som görs just för att kolet ska fasas ut på ett planerat och klokt sätt. Biokraftvärmeverket ska enbart ha förnyelsebart bränsle.

Nu vill miljöpartiet att det ska gå snabbare. Det är ju lätt att säga. Men gissa vem som får betala för de ökade kostnader som en sädan snabbavveckling skulle innebära. Rätt gissat -stockholmarna.

Det vore intressant att höra vad socialdemokraterna anser i denna fråga. De, liksom v, har kritiserat Fortum Värme för höga fjärrvärmekostnader. Nu vill deras kompisar i miljöpartiet lägga på än mer kostnader på stockholmarna. Detta för att en avveckling som redan är på gång ska ske några år snabbare och mer oplanerat. Ett krav som riktas mot ett flretag som till 80% producerar fjärrvärme och el baserat på förnyelsebara bränslen.
Med förlov sagt -detta är inte rimligt. jan Valeskog, Karin Wanngård -har ni inget att säga till om? Jan borde sitta på kunskap om såväl kostnaderna, planerna och produktionen för Fortum Värme. Han är ju styrelseledamot. En intern kurs för må och v vore inte helt fel i denna fråga.

Till slut. I artikeln jämförs kinesiska kolkraftverk med kraftvärmeverket i Värtan. Det är med förlov sagt helt orimligt. Det är skillnad på kraftvärmeverk och kraftverk -stor skillnad!

/

Svenska Dagbladets förstaledare handlar idag om att 5,7% bestämmer politiken i Sverige. Det är verkligen stora förändringar som sker nu i svensk politik. Stefan Löfven,som påstått sig vara en förträfflig förhandlare, har nu fått lära sig att det är stor skillnad mellan den fackliga världen och politiken. Det är uppenbart att vänsterpartiet har fått en stark position i dagens rikspolitik. Frågan är hur länge detta varar.

Under många år har det konstaterats från ekonomer, SKL mfl att det inte kommer att fungera att leverera en välfärd med kvalitet inom ramen för den offentliga sektorn. Alla goda krafter behöver hjälpa till för att en god omsorg ska kunna levereras. Alternativ och valfrihet leder till utveckling av tjänster och till att pengarna används effektivt. Jag har alltid förundrats över att debatten om vinst i välfärden fokuseras på överskotten i den privata sektorn. Borde inte den rimliga frågan vara ”Hur kommer det sig att den offentliga aktören inte kan att erbjuda lika mycket för pengarna ?”. Det är ju valuta för pengarna och kvaliteten på tjänsterna som är det viktiga. Med många aktörer och valfrihet blir detta tydligt.

Nu har regeringen valt en annan väg. En utredning har annonserats. Den ska komma med förslag om hur vinster i välfärden ska begränsad. En infernalisk strategi som innebär att det nu finns en stor osäkerhet inom en hel välfärdsbransch. Många planer kommer nu att skrinläggas. Jag rekommenderar läsning av denna intervju med Investors Börje Ekholm. Hans konstaterande om att politiken nu skapar osäkerhet på många områden inger också stor oro inför framtiden. Den regering som talar om att jobb ska skapas visar med sin politik att den inte förstår vad som krävs för att jobben ska växa till. Det är sorgligt för Sverige och sorgligt för de som nu blir fast i utanförskap.
/