Ulla Hamilton om…..

I dagens DN kan vi läsa om den remiss om stomlinjer och stomnät som Stockholm behöver utveckla för att stadens kollektivtrafik ska vara konkurrenskraftig. Perspektivet är 2030 och att Stockholm växer snabbt. Redan idag kan de som åker T- bana konstatera att det är fullt i innerstaden. Det behövs avlastning i form av stomlinjer på gatunivån. Det behövs också knutpunkter som gör att man inte behöver åka till city om det inte är dit man ska. Idag har vi många bussar på stadens gator. Remissen beskriver väl att det behövs kapacitetsökning och det är här spårvägen kommer in. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv så måste resenärerna kunna lita på att den kommer fram snabbt. Idag fastnar bussarna i innerstadstrafiken. Även denna fråga tas upp i remissen.

För första gången finns det nu ett gemensamt framtaget dokument om kollektivtrafiken i framtiden i Stockholm. Utarbetat av tjänstemän från SL och trafikkontoret. SL jobbar också med ett liknande dokument som hanterar kollektivtrafiken i länets övriga kommuner. Det är i detta perspektiv som tunnelbaneutbyggnad ska ses.

Från stadens sida ska detta strategiska arbete sedan läggas ihop med arbetet med att ta fram en parkeringsplan för Stockholm liksom en cykelplan. Helhetsperspektivet och ett långsiktigt tänk är viktigt, vilka gator ska användas till vad är bara några viktiga strategiska framkomlighetsfrågor. Vi får absolut inte glömma att en växande stad måste ha bra framkomlighet för godsleveranser, utryckningsfordon och transporter av farligt gods. Detta helhetsgrepp har saknats länge i Stockholm.

Var är bussar bästa lösningen, var är spårväg bästa lösningen, hur knyter vi ihop de olika trafikslagen på bästa sätt?  Hur utvecklar vi cykelinfrastrukturen på bästa sätt? Frågorna är många och trafikkontoret har en tuff uppgift. Men nu är vi på gång!

En spännande tid att ha ansvar för trafikfrågorna i Stockholm, oavsett om det handlar om cyklar, bussar, varuleveranser, spårvagnar, personbilar, utryckningstrafik eller gående.
/

PJ Anders Linder skriver idag på SvDs ledarsida om vikten av att ha ett internationellt perspektiv. Stadshusmajoriteten jobbar mycket för att Stockholm ska vara konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv. Det handlar om att se till att ha ett gott innovationsklimat, goda förutsättningar för investeringar, tillgång till kompetens och attraktivt för utländska företag att etablera sig i vår region. De utlandsägda företagen i Stockholmsregionen utgör bara tre procent av alla företagen men de sysselsätter en fjärdedel av arbetskraften i regionen.  Så nog spelar det roll vad de anser om näringslivsklimatet i Sverige och Stockholm.

Den internationella konkurrenskraften om hjärnorna och kapitalet är benhård men hittills har Stockholm klarat sig väl. Den årliga rapport Cities of Opportunity, som PWC tar fram och som jag har skrivit om tidigare, visar det. Stockholm hamnar här på fjärde plats bland de 26 städer i världen som ingår i undersökningen. Men många tittar på oss och många vill dra till sig ”våra hjärnor” och det kapital som söker investeringsobjekt. Därför kan vi aldrig luta oss förnöjt tillbaka.

En viktig anledning till varför Stockholm ligger bra till är Kista. I fredags fick jag den trendrapport som Kista Science City ger ut. Den illustrerar väl hur viktigt Kista-området är för många i Stockholm och även för Sverige.

Knappt 66.000 personer är sysselsatta dagtid i Kista, av dessa återfinns ca 23.000 inom informations- och kommunikationsteknologin. 88% av dessa företag arbetar i exportföretag. Omsättningen per anställd i dessa ICT-företag är betydligt högre än den genomsnittliga omsättningen per anställd i riket. Andelen högutbildad arbetskraft är också högre. 

Så ser det ut idag – men inget är givet. Idag uppmärksammas Kista internationellt, senast i Fortune Magazine,  och intresset för att köpa företag och för att etablera sig i detta kluster är stort. Men det kan ändra sig snabbt. Därför måste vi hela tiden vara medvetna om hur Sverige och Stockholm ligger till i den globala konkurrensen. Det handlar om företagsklimat, innovationsklimat men inte minst också om en utbildning i världsklass så att kompetensbehovet kan tillgodoses.

Detta perspektiv måste ständigt vara närvarande i politiken, ovsett om det handlar om den nationella eller lokala politiken.

/

Det påpekas ofta att lagliga klotterväggar genererar klotter på andra håll. Samma sak med lagliga graffitiväggar – de leder till olaglig graffiti på andra ställen. Fel säger en del. Rätt säger vi från stadens sida. I helgen genomförde Riksteatern sin graffitiaktivitet Art of the streets på söder. I helger grep polisen 16 personer för klotter på söder. Personer som polisen vet varit på Riksteaterns evenemang. Välj sedan själv vem som har rätt i påståendet att olaglig verksamhet blir följden av lagliga väggar.

Läs min och Christoffer Järkeborns artikel på SvD brännpunkt idag som handlar om varför Stockholm har en tuff anti-klotter policy.

/

Första dagen efter semestern idag. Det har varit en fantastisk sommar och en skön ledighet. Det kan behövas inför hösten och vintern.

För över 20 år sedan var det helt självklart för mig att gå till måndagsmötena på Norrmalmstorg för att visa mitt stöd för att de baltiska folken skulle återfå sin frihet och deras länder sin självständighet. När mötena började tror jag få insåg vilken enorm betydelse som dessa möten faktiskt hade för människor på andra sidan Östersjön. Men genom de kontakter som jag fick i Estland, Lettland och Litauen i början av 1990-talet så förstod jag att måndagsmötena hade stor betydelse. 

När sovjettrupper sedan i början av 1991 försökte kuva självständighetssträvandena i Vilnius, Riga och Tallinn så fungerade mötena som en livlina och kommunikationskanal för våra grannländer. Det var mycket tydligt för dåvarande militärer och politiker i Sovjet att det inte skulle gå att genomföra aktioner i tysthet, måndagsrörelsen visste hela tiden vad som hände och agerade.

Ändå har jag sällan känt mig så hjälplös som när jag talade med en Tallinn-vän i telefon och hon plötsligt tystnade. Jag frågade vad som hände och hennes svar var ”nu rullar de sovjetiska tanksen in på gatorna i Tallinn”. Vad säger man då? Men då insåg jag hur oerhört viktigt det var att vi fanns där, talade med dem, visade vårt engagemang offentligt och gjorde allt vi kunde för att hjälpa till utifrån våra förutsättningar.

Idag uppmärksammades det att det är 20 år sedan de baltiska länderna återfick sin självständighet. Det 80:e måndagsmötet avhölls på Norrmalmstorg i närvaro av statsministrarna  i Litauen, Lettland, Estland och Sverige. Det var en fantastisk känsla att stå där tillsammans med många av de som var med för 20 år sedan och många nya människor. Gunnar Hökmark, en av de fyra initiativtagarna till måndagsmötena, gjorde i sitt tal ett mycket viktigt påpekande. Han påminde om att vi svenskar och andra europeiska länder faktiskt ha en tacksamhetsskuld till de baltiska folken. Tack vare deras frihetskamp och återtagna självständighet så har Europa utvecklas till en betydligt öppnare och friare kontinent. 

20 år kan tyckas vara en lång tid. Men det har verkliggen hänt otroligt mycket positivt sedan den 15 augusti 1991, i Sverige, i Europa, i Asien ja i hela välden.

Idag talas det mycket om sociala mediers betydelse för utvecklingen i Norra Afrika. Måndagsrörelsen kan nog med fog anses vara en tidig variant av dagens sociala medier.  Människor gör skillnad och människor med engagemang kan göra stor skillnad. Det framgick med all tydlighet på de 80:e måndagsmötet idag på Norrmalmstorg.

En som saknades mycket idag, och som har betytt mycket för utvecklingen i Estland, är Ulo Ignats. Han har varit en av de viktiga drivkrafterna bakom måndagsrörelsen, chefredaktör för Estniska Dagbladet och mycket, mycket mer – en betydande länk mellan Sverige och Estland. Tyvärr gick Ulo bort för några dagar sedan. Han fick aldrig själv uppleva det 80:e mångdagsmötet.   

/

Svenska Dagbladet sponsrar lånecykelsystemet i Stockholm. Det är utmärkt. Med anledning av detta har ett antal SvD-journalister presenterat sin cykelväg. Idag var det chefen för SvD näringslivs tur. Man skulle kunna tänka sig en spännande artikel som cykelvägen för oss runt till platser där företag startats som betytt mycket för stadens utveckling, Samuel Owens gränd, Bolinders plan, Bonnierhuset är bara några exempel. Men tyvärr beskriver artikeln bara platser utifrån skandalperspektiv. Trist tycker jag. Särskilt anmärkningsvärt perspektiv från en som borde inse näringslivets betydelse för samhällsutvecklingen och tillväxten.
/

Sweco har på eget initiativ tagit fram en idéskiss kring infrastrukturen i Stockholm. SvD skriver om detta idag. Sweco föreslår en gemensam sänktunnel för tunnelbana till Nacka och Österleden. Piggt initiativ och vi behöver verkligen fler smarta lösningar på infrastrukturområdet i Stockholm.

Det pågår mycket när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen i Stockholm. Inom de kommande 10 åren så handlar det om citybanan, norra länken, Förbifart Stockholm, byggandet av Värtapiren, fler etapper av Spårväg City och ombyggnation av Slussen. Därför är det kanske inte realistiskt att tro atttunnelbana och Österled kan vara klart inom denna tidsperiod. Det är ju en fördel om man kan röra sig i stan också…..

Däremot vet vi att planering och genomförande av infrastrukturprojekt tar tid så därför är det utmärkt med denna typ av inspel. För visst måste vi redan nu planera för det som kommer efter 2021.Så tack för sommarpresenten Sweco. Vi ska förvalta den på ett klokt sätt.

ps. Ideer på hur det hela ska finansieras mottages också tacksamt ds.

/

Tidningen Fortune har bl a  frågat ett antal företagsledare, tittat på ekonomiskt utveckling runt om i världen och kommit fram till 15 städer runt om i världen som ”hotspots for business” för investerare och företag.  I Europa pekas Stockholm och Warsawa ut som hotspots.

Ett bra kvitto på det arbete som Stockholm Business Region gör för att attrahera nya investerare och företagsetableringar och ett bra kvitto på att vi är på rätt väg från stadshusalliansens sida. Det är viktigt att bygga vidare på de goda förutsättningar som Stockholm har i form av ICT, life science, cleantech, hög utbildningsnivå, duktiga universitet mm. För konkurrenskraften spelar infrastruktur i form av flyg, vägar och spår också en oerhört viktig roll. Jag har sagt det förut men jag säger det igen, fortsatta infrastrukturinvesteringar är mycket viktiga för vår konkurrenskraft. 

/

I dagen DN kunde vi läsa den fantastiska nyheten om transplantationen av en luftstrupe konstruerad med hjälp av nanoteknik och stamceller. Den genomfördes på Huddinge sjukhus av den italienske läkaren Macchiarini. Han rekryterades av Karolinska Institutet till Sverige och kom hit i februari i år. Man kan fundera på varför han nappade på KIs erbjudande. Min gissning är att anledningen är enkel; han vill jobba tillsammans med världsledande forskare. För KI är världsledande. Der ska vi vara mycket stolta över och vårda. För det kommer inte med automatik. Det krävs medvetet arbete och insikt om att det är bra att det är lätt för utländska forskare och experter att komma hit.

Stockholm har mycket goda förutsättningar inom såväl life science, ICT som cleantech området. Konkurrensen om de brillianta hjärnorna är stenhård i världen. Vi måste se till att behålla och förstärka Stockholms position. Det är en investering för framtiden och för ett Stockholm i världsklass. så välkomna hit, forskare, investerare, företag och alla andra som vill bidra till utvecklingen i Stockholm.
/

Ja det kan man fundera på ibland. Under Almedalsveckan var jag på flera seminarier där handläggningstider mm togs upp. Ett mycket intressant och konkret seminarium arrangerades av Svenskt Näringsliv och handlade om handläggningstider på bl a miljöområdet. Det värsta är att de långa handläggningstiderna de fakto innebär att miljöförbättrande åtgärder försenas. Ett exempel på detta berättade Mathias Edstedt, VD på Stockholm Gas om. Det är allmänt känt att det behövs mer biogas till stockholmsmarknaden. Det har varit brist länge och därför beslutade sig  Stockholm Gas för flera år sedan för att investera i en anläggning som producerar biogas. Fortum, Stockholm Gas ägare, har en tomt i närheten av Tyresövägen, mellan Skarpnäck och Älta, som skulle kunna passa för ändamålet. Trafikstört och nära till vägnätet är bra kriterier. Bra projekt tyckte även staten, som beviljade Klimpmedel om 19 miljoner kronor till projektet 2007.  Dessa pengar riskerar nu att försvinna. Eftersom tillståndsprövningen tagit så lång tid kommer man inte att hinna påbörja bygget så att pengarna kan användas. Något som också givetvis påverkar kalkylen för investeringen. 

Projektet har försenats minst två år pga överklaganden och långa handläggningstider. Nu ligger ärendet hos regeringen sedan 2010 och ingen vet när regeringen kommer att hantera överklagandet. Under tiden så söker aktörerna på biogasmarknaden i Stockholm efter gas runt om i hela landet för att förse stockholmsbilisterna med drivmedel.

Exemplet Arlanda är ytterligare en del som innebär att mycket av trafiken på Arlanda faktiskt hotas pga ett 20 år gammalt miljötillstånd där utsläppen från alla fordon som körs fram och tillbaka till Arlanda räknas in i deras utsläppsbubbla. Nu vill Swedavia, som ärger Arlanda, ha ett nytt tillstånd. Men det kräver att regeringen, som fattade beslutet om tillståndet för 20 år sedan, säger att det är ok för miljödomstolen att pröva Swedavias nya ansökan enligt miljöbalken. Tiden går, ansvarig minister funderar, och Arlandas utveckling hämmas och till och med riskeras.

Bäste miljöminister; Vore det inte en bra sommarpresent att meddela Swedavia att regeringen beslutat att lyfta de regeringssatta 20 år gamla villkoren och därmed klargöra att Arlandas verksamhet ska miljöprövas enligt dagens miljölagstiftning?

/

Den konjunkturrapport som Stockholm Business Region presenterar för Stockholmsregionen är mycket glädjande. Stockholm går bra! Siffran över nyregistrerarde företag är mycket imponerande och unik. 72 nyregistrerade företag/arbetsdag under det första kvartalet  i Stockholms kommun. Det är verkligen en fantastisk siffra, en ökning med 38%  jämfört med samma kvartal 2010.

Nästan 34.000 nyanmälda jobb kom in till arbetsförmedlingen i Stockholm under det första kvartalet. Totalt i Stockholms län handlade det ca 53.700 under samma period. Detta innebär en ökning med 36% i länet och 35% i staden jämfört med samma period 2010. Antalet varslade personer minskade samtidigt med 24 % i staden och totalt varslades 1.325 personer i Stockholm stad under årets första kvartal.

Det är lätt att bli glad och mätt med siffror som dessa. Men samtidigt vet vi att konkurrensen är stenhård. Det går inte att sitta nöjd. Därför är det viktigt att jobba vidare för att Stockholm ska vara konkurrenskraftigt i ett internationellt perspektiv. Det gäller också att se till att de som står utanför arbetsmarknaden kan få ta del av denna positiva utveckling. Konjunkturrapporten understryker åter att Stockholm är oerhört viktig för Sverige och den svenska ekonomin.

/