Ulla Hamilton om…..

Äntligen har det kommit tydliga signaler om att det ska gå att bötfälla personer som skräpar ner i vår gemensamma utemiljö. Men jag måste säga att jag blir förvånad när det meddelas att rökare som kastar fimpar på marken inte behöver vara oroliga för att bli bötfällda. Det har uppenbarligen någon kommit fram till att det ska räknas som en ringa förseelse och därför inte omfattas av straffansvar för nedskräpning. De visa som beslutat detta kanske tror att fimpar är försumbart skräp i Stockholm. Men då har de helt fel.

För över 60% av allt skräp som finns i Stockholms offentliga miljö är fimpar. Varför ska denna form av nedskräpning, som dessutom handlar om farligt avfall, inte omfattas av böter?

Det tycker jag är helt hel. Nedskräpning är nedskräpning och ska bötfällas oavsett om det är en engångsgrill, burk eller fimp. Så tänk om!

/

Det händer mycket spännande i Stockholm i dessa tiden. Men ett av de intressantaste projekten är Hagastaden. På gränsen mellan Solna och Stockholm pågår just nu en av de största investeringarna i sverige någonsin. 50 miljarder kronor investeras i Nya Karolinska, bostäder, en ny vetenskapstad med fokus på hälsa och life science. I Hagastaden ska forskning, bostäder, arbetsplatser och kultur blandas.  Närheten till Hagaparken och Nationalstadsparken skapar också fantastiska rekreationsmöjligheter. 

Här planeras 5.000 bostäder och totalt ca 36.000 arbetsplatser. Självklart kommer närheten till den världsledande forskning som bedrivs  inom Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory, Stockholms Universitet och KTH att attrahera många nationella och internationella företag och förhoppningsvis också investerare. 

På tisdagen skedde det formella forsta spadtagen för Hagastaden.

/

Dagens samtal med kollega är med socialborgarrådet.  Anna engagerar sig mycket i arbetet för att förebygga droganvändning hos ungdomar. Så mina frågor handlar om hur det ligger till egentligen och vad som kan göras för att ungdomar inte ska fastna i drogmissbruk.

Det talas mycket om drogmissbruk bland unga, super dagens unga mer än tidigare?

  Nej jag tror inte att unga dricker speciellt mycket mer idag än tidigare generellt. Andelen som dricker regelbundet ökar bland unga men samtidig ökar andelen som helt avstår alkohol. Det som är anmärkningsvärt är att det finns en tydlig trend att unga människor testar droger tidigt i åldrarna. Ett tråkigt men tydligt bevis för detta är att för första gången är det fler som söker hjälp hos Maria ungdom som uppger Cannabis som huvudsaklig drog. Tidigare har alkohol varit den absolut vanligaste orsaken.

  Vilket ser du som den  största utmaningen när det gäller Cannabis?

  Utmaningarna är många och stora men för att bli mer konkret så skulle jag säga att minska utbudet. Idag kan det vara lättare för en ung person att få tag i Cannabis än alkohol.  Vi ser också att det finns okunskap kring effekterna av Cannabis. Många unga upplever alkohol som farligare än Cannabis men känner då inte till de skador som uppkommer på hjärnan och som drabbar dem på längre sikt.

 Vad kan föräldrarna göra?

 Föräldrarna är nog de som kan göra mest och ha störst inverkan till ett förändrat beteende.  Föräldrarna måste prata med sina barn och vara tydliga med att Cannabis är skadligt för utvecklingen av hjärnan det är också inkörsporten till tyngre droger.  Dessutom måste föräldrarna fostra sina barn att bli självständiga och av egen kraft våga säga nej till droger och alkohol.

/

Åter igen får vi dessvärre exempel på att hela staden korkas igen när det händer en olycka. En för hög lastbil har fastnat vid nedfarten från Centralbron mot Slussen/Nacka. Denna vackra stad på öar har en sårbar infrastruktur. Därför är det viktigt att vi ser till att minska denna sårbarhet och bygger ut infrastrukturen. Det innebär Nya Slussen med god trafikkapacitet, Förbifart Stockholm och alla de andra infrastruktursatsningar som finns i 100-miljarders paketet av infrastrukturstatsningar som löper fram till 2021.

/

/

Idag har jag och Christoffer Järkeborn invigt den sopsugsanläggning som trafikkontoret har investerat i för att det ska bli lättare att göra rätt för alla som njuter av Mariatorgets grönska. Papperskorgarna har kopplats till en sopsugsanläggning som innebär att papperskorgarna töms automatiskt när de blir fulla. Anläggningen behöver tömmas en gång i veckan och det innebär att transportmängden minskas betydligt. Särskilt fiffigt är det med den nedsänkta containern som inte syns i gräsmattan. Förhoppningsvis kan även fastigheterna runt parken ansluta sig till anläggningen.

På vägen dit kunde jag också konstatera att det är så oerhört mycket trevligare på Hornsgatan med de träd som planterades i vintras och som nu grönskar så vackert upp mot Ringvägen.

Teknik kan underlätta tillvaron och det gäller verkligen många av de företag som finns i Kista. Jag hade nöjet att delta på mitt första möte med electrums styrelse idag på eftermiddagen. Kista Science Citys verksamhet är verkligen viktig för Stockholms utveckling. Verksamheten uppmärksammas runt om i världen men det är få som känner till allt som händer på de arbetsplatser där över 60.000 personer jobbar i Kista.

/

Idag har det verkligen varit mycket slitande på talarstolen för min del. Det började med en interpellationsdebatt om snöröjningen med Tomas Rudin. Där kom ärendet till trafiknämnden på torsdag väl till hands. Det är enkelt för s att kritisera snöröjningen men det är ingen som synar dem på hur de vill lösa frågan. De säger nej till sjötippning av snö från innerstaden och nej till landdepåer i ytterstaden. Nu i vinter har det samlats in snö motsvarande ett Globen i innerstaden och en i ytterstaden. Och då har ändå inte all snö samlats in. Om man inte vill sjötippa – var ska då snön som röjts undan läggas?

Cykel är en annan fråga som är aktuellt. Trafikkontoret jobbar just nu med att ta fram en sammanhängande cykelplan för staden. Den ska också innehålla cykelstråk som går över kommungränserna. Det är ett sätt att stimulera till arbetspendling på cykel. Enklare regler för cyklister, i kombination med att man blir bättre på att ta hänsyn till varandra i trafiken, är en annan fråga som diskuterats. Jag säger i DN idag att jag kan tänka mig att öppna upp för att det, på vissa specifika ställen i stan, blir möjligt för cyklister att svänga till höger trots att det är rött. Det gäller dock bara på platser där det är rimligt utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Tunnelbanan och kollektivtrafiken är en annan fråga som diskuterats såväl i media som på dagens kommunfullmäktige. Jag har alltid hävdat att det är viktigt att bygga ut kollektivtrafiken i takt med att allt fler vill bo och arbeta i Stockholm med omnejd. Därför kan man inte säga att det ska vara antingen tunnelbana eller spårväg. Det är det som passar bäst utifrån rådande förutsättningar som ska väljas. Något som också mycket riktigt konstaterades i ledarens i söndagens Dagens Nyheter. Det finns intrasftrukturplaner som omfattar över 100 miljarder kronor i den länsplans som Per Unckel presenterade för ett drygt år sedan. Över 100 miljarder kronor i form av investeringar i vägar och spår som ska initieras till 2021. Det är dags att redan nu börja titta på vad som kommer efter detta. Och självfallet ska tunnelbanan vara en del i detta. Det är inte minst viktigt för att binda ihop länets kommuner bättre i framtiden. På vissa ställen, i staden, finns det redan tunnelbana och den kanske ska kompletteras med spårväg (som kan ta fler passagerare än bussar) för att öka kapaciteten.Det är en stor utmaning att upprätthålla denm höga andelen kollektivtrafikresenärer i en växande region. Redan idag görs det ca 1,2 miljoner resor varje dag med kollektivtrafiken.

Oppositionen jämför ofta med Köpenhamn där de hävdar att vi borde bli en lika bra cykelstad som Köpenhamn. Köpenhamn har inte alls lika hög andel kollektivtrafikresenärer som Stockholm. KTHs Centrum för transportstudier konstaterade för ett drygt år sedan att potentialen för att minska trängsel genom att locka över bilister till cykel måste anses vara liten. Även om hälften av alla resor med bil som är längre än 15 km ersätts med cykel får man effekter som vore nätt och jämt märkbara. Således – de stora utmaningarna ligger i att bilisterna går över till kollektivtrafiken. Visst är det bra att många och allt fler cyklar. Men det viktiga när det gäller att fixa framkomligheten och miljön är att en mycket hög andel använder kollektivtrafiken.

Till dessa frågor kan läggas en motion från Tomas Rudin om inrättandet av ett handelshus för företagare där jag kunde konstatera att Nyföretagarcentrum och Start Up Stockholm är svaret på den frågan. Till detta kan också läggas debatt med anledning av två motioner från det nya oppositionsborgarrådet Karin Wanngård på tema Ekoism i stället för egoism, källsortera mera och Ekoism i stället för egoism om dubbdäcksförbud. Även här fick jag möjlighet att berätta om vad vi gör från majoritetens sida.

/

Båda morgontidningarna har stora artiklar om trafiken i Stockholm. Dn jämför restider på en stäcka 2006 jfr med 2011 och konstaterar att det tar längre tid nu. Detta föranleder ett antal att kräva högre trängselavgifter pga ökad trafik. Kollegan SVD har dock idag en artikel där det konstateras att trafiken över trängselskattesnittet har minskat betydligt sedan trängselskattens införande. Viktig info som saknasi DN där man lätt kan få intrycket av att köerna beror på fler bilar. Men den stora skillnaden mellan 2006 och nu är bygget av Norra länken och E18 vid Kista och att antalet fordon inte ökat trots att befolningen i Stockholm ökat med över 50.000 personer och än mer i länet under samma tid.

Åter igen har språkröret Fridolin uttalat sig om Stockholm stad på ett sätt som pinsamt tydligt visar att han inte vet vad han talar om. Kanske dags att språkrörskollegan Romson berättar lite om vad som sker i Stockholm när det gäller miljö- och energieffektiviseringsarbetet. Borgarrådskollegan Joakim Larssonvill också hjälpa till i kompetensutvecklingsarbetet vilket framgår av följande pressmeddelande;

I går uttalade sig Gustav Fridolin (MP) återigen kritiskt i radio om uteblivna satsningar på upprustningar av bostäderna i miljonprogrammet. Denna gång i Morgonpasset i P3. Ytterstadsborgarrådet Joakim Larssons (M) inbjudan till en guidad visning av miljonprogramsupprustningarna i Järva kvarstår.

 – Då jag inte fått någon respons på min tidigare inbjudan till Fridolin vill jag påminna honom om att inbjudan om en guidad tur i Järvaområdet kvartstår, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

 – Det tycks fortsatt gå Fridolin förbi att Stockholms stad nyligen, tillsammans med de boende i Husby, invigt referenskvarteret för de omfattande upprustningar och energieffektiviseringar som nu genomförs i alla stadens miljonprogramsfastigheter, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

– Stockholms stad visar att det är möjligt att rusta upp och energieffektivisera miljonprogrammen utan statligt stöd, något som många rödgröna kommuner inte klarar av, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

 Fakta:
Under en tioårsperiod, samma tidsspann som det tog att bygga miljonprogramsbostäderna i Järva, kommer staden investera över 10 miljarder i renoveringar och energieffektiviseringar. Detta arbete har föregåtts av en bred dialog med 15 000 av de 60 000 boende i järvaområdet, som har inkommit med 30 000 förslag till förbättringar. Utöver de omfattande renoveringarna i Järvaområdet så renoverar nu de kommunala bostadsbolagen i Stockholm alla eftersatta lägenheter i staden byggda under samma tidsperiod.

I  denna film illustreras hu komplicerad snöhanteringen är i en tät stad. Det blir inte enklare av det faktum att Sverige är det enda landet i Europa som betraktar snö som avfall. Så när snön inte smälter krävs det dispens från tippningsförbudet från Naturvårdsverket för att sjötippa snö. Om det däremot blir töväder så är det helt ok att den smälta snön, dvs dagvattnet, finner ner i samma sjö.

Intressant artikel i dagens DN. Den har jämfört hur lång tid det tar att åka sträckan Bredäng-Kista första halvåret 2011 med 2006. Med hjälp av Trafikverket i Borlänge har man räknat ut att det tar längre tid idag än 2006. Det är inte så konstigt för sedan 2006 så har två stora infrastrukturprojekt påbörjats på just denna sträcka. Det är dels Norra Länken som påbörjades våren 2007 och dels bygget av E 18 vid Kista Hjulsta Järvafältet som påbörjades under 2010. Att vägbyggen påverkar framkomligheten är inte konstigt, det är snarare förvånande att det inte påverkar mer än vad de faktiskt gör. Det är imponerande att ca 40-50.000 fordomn så smidigt kan passera vid norrtull varje dygn.

I artikeln hävdas det också att det blivit fler fordon. Det påståendet finns det dock inget belägg för i artikeln och det finns det inte heller något belägg för i de årliga trafikmätningar och analyser av stockholmstrafiken som Trafikkontoret genomför varje år. Tvärtom visar dessa analyser att trängselskatteeffekterna håller i sig.

På trafiknämnden i mars i år hade vi ett ärende som visade statistik över trafikflödena 2010. Redovisningen omfattade huvudsakligen mätningar av fordonsflödet över ett antal snitt i staden. Tendensen är att det inte går att se några tydliga eller stora förändringar av trafiken sedan 2009 i dessa snitt. Effekten av trängselskatten består, både avseende att reglera mängden trafik till och från innerstaden och avseende framkomligheten på huvudgatorna i både innerstaden och ytterstaden.

I underlaget skönjs också en utveckling att trafiken inte ökar trots att både befolkning och sysselsättningen ökar. Det är positivt för regionens utveckling att ekonomin kan växa utan att trafiken gör det, även om det är för tidigt att säga om det är en tillfällighet eller en mer långsiktig trend. För City är den trenden särskilt tydlig. Trafiken kan inte öka mer, utan trafiktillväxten måste istället ske inom andra trafikslag, dvs att man går, cyklar eller åker mer kollektivt så att utrymmet för fordonstrafik kan användas i högre grad av nyttotrafiken. Samarbete om kollektivtrafikens förutsättningar och hur befintlig vägsystem ska nyttjas blir för det växande Stockholm allt viktigare.

Sedan är det en helt annan sak att många uppfattar det som att det blivit mycket mer trafik över lag. Men det kan ju också ha sin förklaring i att det pågår en massa byggen runt om i staden, såväl vägar som fastigheter som spår, som faktiskt också påverkar  framkomligheten.

Det som är positivt med dagens artikel är att det understryker vikten av att vi snabbt får fart på bygget av Förbifart Stockholm och alla de andra infrastruktursatsningar som finns i det 100 miljarders paket som ligger i den länsplan som sträcker sig till 2021. Den takt som Stockholmsregionen växer i just nu understryker detta mycket tydligt och det finns anledning att påpeka att det behövs mer infrastruktursatsningar än de som finns i  denna rekordomfattande länsplan. För infrastruktursatsningarna måste hänga med i befolkningsutvecklingen.

Som finansiering av infrastruktursatsningarna i den länsplanen finns också överenskommelsen mellan staden, länets företrädare och regeringen om att trängselskatteintäkterna ska användas för finansieringen av Förbifarten, att trängselskatten ska indexregleras och att trängselskatt kan införas på Essingeleden när Förbifarten står klar. En överenskommelse som c, fp, m och kd står bakom.   Till slut vill jag bara påminna om att det är riksdag och regering som beslutar om trängselskatten inte Stockholm stad. Och trafikkontorets mätningar visar att trafiken på Essingeledan faktiskt har minskat något sedan 2007 och samma sak gäller trafiken i Södra länken.

/