Ulla Hamilton om…..

Vem har ansvar för skräpet? var tema på ett av de seminarier som jag medverkade i under måndagen i Almedalen. Mitt svar på den frågan är givet; Det är ingen annan än den som slänger som är ansvarig. Undersökningar visar också att det är en inställning asom jag delar med många. Därför är det välkommet att det nu kommit en tydlig lagstiftning om att den som slänger skräp på marken kan bli bötfälld.

På seminariet var vi också rörande överens om att det är minst sagt tokigt att i tillämpningen av denna nya lagstiftning undanta bl a fimpar. Jag är rätt övertygad om att detta inte har varit justitieministerns och andra lagstiftares intention. 65% av allt skräp som finns på marken i Stockholm är fimpar. Fimpar innehåller tjära och kadmium och har lång nedbrytbarhet. Kadmium i batterier = farligt avfall. Men kadmium i fimpar ska inte ens bötfällas. Detta är inte rimligt.  Nedskräpning är nedskräpning och därför måste även den som slänger fimpar kunna bötfällas.

En solig dag i Stockholm, som de senaste dagarna tex. så slängs det ca 1,5 ton skräp i papperskorgarna i Kungsträdgården.  Stockholm stad gar ca 11.000 papperskorgar på gator, torg och i parker. I innerstan töms de 1-2 ggr/dag.

Stockholmarna mfl släpper ifrån sig ca 300-400 ton skräp/månad i det offentliga rummet. Beräkningen är att det slängs ca 1 miljon fimpar/dag. Det är mycket att ta hand om. Och det finns ingen ursäkt för att slänga på marken; inte ens att ”papperskorgen är full” eller ”det inte finns några askkoppar i närheten”. Jag har alltid förundrat mig över att rökare kan bära med sig cigarettpaket och tändare men det går inte att ta med sig en fickaskkopp. Hur kommer det sig? Det finns ju tom fickaskkoppar som är kombinerade askkoppar och tändare. Snacka om att en sådan pryl gör det lätt att göra rätt!

Nej, se till att alla som slänger ska känna att det finns risk för böter. Inget undantag för snus eller fimpar!

/

Vid onsdagens regeringssammanträde fattade regeringen det kloka beslutet att ge kommunerna ytterligare ett verktyg för att klara luftkvalitetet. Vi får nu möjlighet att införa lokala miljözoner för att reglera dubbdäcksanvändningen. Det är mycket bra. Vi vet att EU har ögonen på oss pga att Sverige överskrider gränsvärdena för luftkvalitet. Dryga böter hotar.

Samtidigt kan jag konstatera att det inte finns något egenvärde i att förbjuda dubbdäck. Sedan förbudet infördes på Hornsgatan i januari 2010 har dubbdäcksandelen i stockholmstrafiken i stort sjunktit från 70% till ca 50%. Mängden partiklar som orsakats av dubbdäck har under samma period sjunkit med 50-60 %. 

Det är en oerhört snabb beteendeförändring bland bilisterna och mycket talar för att den fortsätter. Många stockholmsbilister har fått klart för sig att det finns ett samband mellan luftkvalitet och dubbdäcksanvändning. 52% av stockholmarna är dessutom för en utvidgning av regleringen.

Det är skönt att  det sker en utveckling åt rätt håll och att det finns ett stöd för att införa miljözoner om det skulle behövas. Det som behöver göras nu är att analysera hur en zon skall vara utformad för att göra mest nytta för luftkvaliteten, titta på vilka effekter denna kan får för grannkommunerna, arbetspendlare fårn dessa mm. Trafiksystemen hänger ihop över kommungränserna. Det har vi inte minst fått erfara unde de senaste veckornas trafikolyckor. Därför måste zon-utformningen analyseras noga utifrån bla framkomlighetsperspektiv. Med en väl förberedd plan kan staden sedan skrida till verket – om det visar sig att det behövs för att klara luftkvaliteten. 

Det finns inget egenvärde i att reglera. För mig har denna fråga hela tiden handlat om att klara luftkvaliteten, inte om en regleringsiver eller hat mot dubbdäck. Nu har stockholmarna i stor utsträckning klart för sig sambanden, vi har av regeringen fått ytterligare verktyg. Det är mycket bra!

/

Äntligen har det kommit tydliga signaler om att det ska gå att bötfälla personer som skräpar ner i vår gemensamma utemiljö. Men jag måste säga att jag blir förvånad när det meddelas att rökare som kastar fimpar på marken inte behöver vara oroliga för att bli bötfällda. Det har uppenbarligen någon kommit fram till att det ska räknas som en ringa förseelse och därför inte omfattas av straffansvar för nedskräpning. De visa som beslutat detta kanske tror att fimpar är försumbart skräp i Stockholm. Men då har de helt fel.

För över 60% av allt skräp som finns i Stockholms offentliga miljö är fimpar. Varför ska denna form av nedskräpning, som dessutom handlar om farligt avfall, inte omfattas av böter?

Det tycker jag är helt hel. Nedskräpning är nedskräpning och ska bötfällas oavsett om det är en engångsgrill, burk eller fimp. Så tänk om!

/

Det händer mycket spännande i Stockholm i dessa tiden. Men ett av de intressantaste projekten är Hagastaden. På gränsen mellan Solna och Stockholm pågår just nu en av de största investeringarna i sverige någonsin. 50 miljarder kronor investeras i Nya Karolinska, bostäder, en ny vetenskapstad med fokus på hälsa och life science. I Hagastaden ska forskning, bostäder, arbetsplatser och kultur blandas.  Närheten till Hagaparken och Nationalstadsparken skapar också fantastiska rekreationsmöjligheter. 

Här planeras 5.000 bostäder och totalt ca 36.000 arbetsplatser. Självklart kommer närheten till den världsledande forskning som bedrivs  inom Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory, Stockholms Universitet och KTH att attrahera många nationella och internationella företag och förhoppningsvis också investerare. 

På tisdagen skedde det formella forsta spadtagen för Hagastaden.

/

Dagens samtal med kollega är med socialborgarrådet.  Anna engagerar sig mycket i arbetet för att förebygga droganvändning hos ungdomar. Så mina frågor handlar om hur det ligger till egentligen och vad som kan göras för att ungdomar inte ska fastna i drogmissbruk.

Det talas mycket om drogmissbruk bland unga, super dagens unga mer än tidigare?

  Nej jag tror inte att unga dricker speciellt mycket mer idag än tidigare generellt. Andelen som dricker regelbundet ökar bland unga men samtidig ökar andelen som helt avstår alkohol. Det som är anmärkningsvärt är att det finns en tydlig trend att unga människor testar droger tidigt i åldrarna. Ett tråkigt men tydligt bevis för detta är att för första gången är det fler som söker hjälp hos Maria ungdom som uppger Cannabis som huvudsaklig drog. Tidigare har alkohol varit den absolut vanligaste orsaken.

  Vilket ser du som den  största utmaningen när det gäller Cannabis?

  Utmaningarna är många och stora men för att bli mer konkret så skulle jag säga att minska utbudet. Idag kan det vara lättare för en ung person att få tag i Cannabis än alkohol.  Vi ser också att det finns okunskap kring effekterna av Cannabis. Många unga upplever alkohol som farligare än Cannabis men känner då inte till de skador som uppkommer på hjärnan och som drabbar dem på längre sikt.

 Vad kan föräldrarna göra?

 Föräldrarna är nog de som kan göra mest och ha störst inverkan till ett förändrat beteende.  Föräldrarna måste prata med sina barn och vara tydliga med att Cannabis är skadligt för utvecklingen av hjärnan det är också inkörsporten till tyngre droger.  Dessutom måste föräldrarna fostra sina barn att bli självständiga och av egen kraft våga säga nej till droger och alkohol.

/

Åter igen får vi dessvärre exempel på att hela staden korkas igen när det händer en olycka. En för hög lastbil har fastnat vid nedfarten från Centralbron mot Slussen/Nacka. Denna vackra stad på öar har en sårbar infrastruktur. Därför är det viktigt att vi ser till att minska denna sårbarhet och bygger ut infrastrukturen. Det innebär Nya Slussen med god trafikkapacitet, Förbifart Stockholm och alla de andra infrastruktursatsningar som finns i 100-miljarders paketet av infrastrukturstatsningar som löper fram till 2021.

/

/

Idag har jag och Christoffer Järkeborn invigt den sopsugsanläggning som trafikkontoret har investerat i för att det ska bli lättare att göra rätt för alla som njuter av Mariatorgets grönska. Papperskorgarna har kopplats till en sopsugsanläggning som innebär att papperskorgarna töms automatiskt när de blir fulla. Anläggningen behöver tömmas en gång i veckan och det innebär att transportmängden minskas betydligt. Särskilt fiffigt är det med den nedsänkta containern som inte syns i gräsmattan. Förhoppningsvis kan även fastigheterna runt parken ansluta sig till anläggningen.

På vägen dit kunde jag också konstatera att det är så oerhört mycket trevligare på Hornsgatan med de träd som planterades i vintras och som nu grönskar så vackert upp mot Ringvägen.

Teknik kan underlätta tillvaron och det gäller verkligen många av de företag som finns i Kista. Jag hade nöjet att delta på mitt första möte med electrums styrelse idag på eftermiddagen. Kista Science Citys verksamhet är verkligen viktig för Stockholms utveckling. Verksamheten uppmärksammas runt om i världen men det är få som känner till allt som händer på de arbetsplatser där över 60.000 personer jobbar i Kista.

/

Idag har det verkligen varit mycket slitande på talarstolen för min del. Det började med en interpellationsdebatt om snöröjningen med Tomas Rudin. Där kom ärendet till trafiknämnden på torsdag väl till hands. Det är enkelt för s att kritisera snöröjningen men det är ingen som synar dem på hur de vill lösa frågan. De säger nej till sjötippning av snö från innerstaden och nej till landdepåer i ytterstaden. Nu i vinter har det samlats in snö motsvarande ett Globen i innerstaden och en i ytterstaden. Och då har ändå inte all snö samlats in. Om man inte vill sjötippa – var ska då snön som röjts undan läggas?

Cykel är en annan fråga som är aktuellt. Trafikkontoret jobbar just nu med att ta fram en sammanhängande cykelplan för staden. Den ska också innehålla cykelstråk som går över kommungränserna. Det är ett sätt att stimulera till arbetspendling på cykel. Enklare regler för cyklister, i kombination med att man blir bättre på att ta hänsyn till varandra i trafiken, är en annan fråga som diskuterats. Jag säger i DN idag att jag kan tänka mig att öppna upp för att det, på vissa specifika ställen i stan, blir möjligt för cyklister att svänga till höger trots att det är rött. Det gäller dock bara på platser där det är rimligt utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Tunnelbanan och kollektivtrafiken är en annan fråga som diskuterats såväl i media som på dagens kommunfullmäktige. Jag har alltid hävdat att det är viktigt att bygga ut kollektivtrafiken i takt med att allt fler vill bo och arbeta i Stockholm med omnejd. Därför kan man inte säga att det ska vara antingen tunnelbana eller spårväg. Det är det som passar bäst utifrån rådande förutsättningar som ska väljas. Något som också mycket riktigt konstaterades i ledarens i söndagens Dagens Nyheter. Det finns intrasftrukturplaner som omfattar över 100 miljarder kronor i den länsplans som Per Unckel presenterade för ett drygt år sedan. Över 100 miljarder kronor i form av investeringar i vägar och spår som ska initieras till 2021. Det är dags att redan nu börja titta på vad som kommer efter detta. Och självfallet ska tunnelbanan vara en del i detta. Det är inte minst viktigt för att binda ihop länets kommuner bättre i framtiden. På vissa ställen, i staden, finns det redan tunnelbana och den kanske ska kompletteras med spårväg (som kan ta fler passagerare än bussar) för att öka kapaciteten.Det är en stor utmaning att upprätthålla denm höga andelen kollektivtrafikresenärer i en växande region. Redan idag görs det ca 1,2 miljoner resor varje dag med kollektivtrafiken.

Oppositionen jämför ofta med Köpenhamn där de hävdar att vi borde bli en lika bra cykelstad som Köpenhamn. Köpenhamn har inte alls lika hög andel kollektivtrafikresenärer som Stockholm. KTHs Centrum för transportstudier konstaterade för ett drygt år sedan att potentialen för att minska trängsel genom att locka över bilister till cykel måste anses vara liten. Även om hälften av alla resor med bil som är längre än 15 km ersätts med cykel får man effekter som vore nätt och jämt märkbara. Således – de stora utmaningarna ligger i att bilisterna går över till kollektivtrafiken. Visst är det bra att många och allt fler cyklar. Men det viktiga när det gäller att fixa framkomligheten och miljön är att en mycket hög andel använder kollektivtrafiken.

Till dessa frågor kan läggas en motion från Tomas Rudin om inrättandet av ett handelshus för företagare där jag kunde konstatera att Nyföretagarcentrum och Start Up Stockholm är svaret på den frågan. Till detta kan också läggas debatt med anledning av två motioner från det nya oppositionsborgarrådet Karin Wanngård på tema Ekoism i stället för egoism, källsortera mera och Ekoism i stället för egoism om dubbdäcksförbud. Även här fick jag möjlighet att berätta om vad vi gör från majoritetens sida.

/

Båda morgontidningarna har stora artiklar om trafiken i Stockholm. Dn jämför restider på en stäcka 2006 jfr med 2011 och konstaterar att det tar längre tid nu. Detta föranleder ett antal att kräva högre trängselavgifter pga ökad trafik. Kollegan SVD har dock idag en artikel där det konstateras att trafiken över trängselskattesnittet har minskat betydligt sedan trängselskattens införande. Viktig info som saknasi DN där man lätt kan få intrycket av att köerna beror på fler bilar. Men den stora skillnaden mellan 2006 och nu är bygget av Norra länken och E18 vid Kista och att antalet fordon inte ökat trots att befolningen i Stockholm ökat med över 50.000 personer och än mer i länet under samma tid.

Åter igen har språkröret Fridolin uttalat sig om Stockholm stad på ett sätt som pinsamt tydligt visar att han inte vet vad han talar om. Kanske dags att språkrörskollegan Romson berättar lite om vad som sker i Stockholm när det gäller miljö- och energieffektiviseringsarbetet. Borgarrådskollegan Joakim Larssonvill också hjälpa till i kompetensutvecklingsarbetet vilket framgår av följande pressmeddelande;

I går uttalade sig Gustav Fridolin (MP) återigen kritiskt i radio om uteblivna satsningar på upprustningar av bostäderna i miljonprogrammet. Denna gång i Morgonpasset i P3. Ytterstadsborgarrådet Joakim Larssons (M) inbjudan till en guidad visning av miljonprogramsupprustningarna i Järva kvarstår.

 – Då jag inte fått någon respons på min tidigare inbjudan till Fridolin vill jag påminna honom om att inbjudan om en guidad tur i Järvaområdet kvartstår, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

 – Det tycks fortsatt gå Fridolin förbi att Stockholms stad nyligen, tillsammans med de boende i Husby, invigt referenskvarteret för de omfattande upprustningar och energieffektiviseringar som nu genomförs i alla stadens miljonprogramsfastigheter, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

– Stockholms stad visar att det är möjligt att rusta upp och energieffektivisera miljonprogrammen utan statligt stöd, något som många rödgröna kommuner inte klarar av, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

 Fakta:
Under en tioårsperiod, samma tidsspann som det tog att bygga miljonprogramsbostäderna i Järva, kommer staden investera över 10 miljarder i renoveringar och energieffektiviseringar. Detta arbete har föregåtts av en bred dialog med 15 000 av de 60 000 boende i järvaområdet, som har inkommit med 30 000 förslag till förbättringar. Utöver de omfattande renoveringarna i Järvaområdet så renoverar nu de kommunala bostadsbolagen i Stockholm alla eftersatta lägenheter i staden byggda under samma tidsperiod.