Ulla Hamilton om…..

I dagens SvD misstänkliggörs företag som inte har kollektivavtal på ett sätt som är rätt anmärkningsvärt. Staden har satt upp en hemsida där företag kan anmäla intresse för att ta emot sommarjobbare. Dessvärre är det inte så många företag som använt sig av den vägen och just nu finns det totalt 9 företag på hemsidan. SvD har kollat dessa företag och kommit fram till att 7 av dessa inte har kollektivavtal. Detta får LO kommentera på ett sätt i artikeln som gör att man kan tro att staden underlättar för företag som vill lura ungdomar. På stadens hemsida informeras det om lönevillkor mm men vi tar inte ansvar för annat än att det är kollat att företagen betalar skatt och arbetsgivaravgifter, efter det läggs de ut på hemsidan. Skälet till att vi tagit detta initiativ är det faktum att vi tycker att det är viktigt att ungdomar och företag kan hitta varandra. På så sätt kan även ungdomar som inte har egna kontakter få sommarjobb. Men det väljer SvD nu att misstänkliggöra.

Organisationen Företagarna gjorde nyligen en undersökning där de konstaterade att 60% av småföretagen inte hade kollektivavtal och att andelen var än större i Stockholms län.

I Företagarnas rapport konstateras det något som SvD borde fundera över;

 

Eders kungliga högheter, mina damer och herrar, välkomna hit, landsmän från hela världen!

För någon vecka sedan hade jag nöjet att träffa och samtala med den person som Stockholms stad har valt att tilldela årets Nelson Mandela-pris. Priset syftar till att uppmärksamma en person, ett projekt eller en förening som har gjort någonting bra för ett mer integrerat Stockholm.

***

Årets pristagare heter Pelle Friman. Han har startat föreningen Internationella Bekantskaper som syftar till att etablerade svenskar och relativt nyanlända faktiskt ska mötas – både fysiskt och via nätet. Just det faktum att han använder internet – i form av Facebook – för att underlätta mötet gör det tydligt hur enkelt integrationsarbetet kan vara. Och just att vi möts, trots olika kultur och etnicitet är grunden för en god integration. Det är mötet mellan människor som raderar fördomar . Först när vi har kommit förbi dessa föreställningar om varandra kan vi komma vidare i en större mångfald på arbetsmarknaden, i bostadsområden och i umgängeskretsen.

***

Tittar vi historiskt på Sverige så har vi länge varit ett öppet land. I min bokhylla hemma har jag en intressant bok som heter ”Tusen år av invandring” som just illustrerar detta. Mitt eget namn Hamilton är en illustration av detta, min mans förfäder kom hit på 1600-talet från Skottland,  statsministern heter Reinfeldt, en borgarrådskollega här i stadshuset heter Kevius, en gata ett kvarter från Stadshuset heter Samuel Owens gata, namngiven efter den självlärde engelske verkmästaren som öppnade en maskinverkstad i Stockholm och kom att utveckla ångsjöfarten i Sverige, Bonnier är en av många invandrare som slog sig på bokbranschen.

Men det var inte bara högt uppsatta personer som kom hit, mycket tjänstefolk, hantverkare och arbetare med familjen finns också bland de som kommit hit under århundraden från andra länder.  Skälet till varför de har fått komma är ganska enkelt, ett litet land långt upp i norr har inte råd att säga nej till de som vill komma hit och bidra. Så var det på 1600-talet, så var det när Christoffer Polhems far kom från Tyska Pommern till Sverige. Han son, som idag kallas den svenska mekanikens fader. vars 350 års jubileum vi uppmärksammar i år, och så är det också idag. Vi behöver kompetens och duktiga och driftiga människor.

 Vi som bor i Stockholm möter dagligen svenska medborgare med rötter i andra länder, både privat och på våra arbetsplatser. Sverige – och inte minst Stockholm – är på väg att bli en mångkulturell storstad. Åtminstone om vi jämför med hur det har varit. För det är ju så att Sverige på en ganska kort tid har gått från att vara ett av världens mest homogena länder till internationellt och multietniskt. Idag finns det 201 olika nationaliteter representerade i Stockholm.

***

Att människor rör på sig är naturligt. Vi är många som har släktingar i USA. Under utvandringsperioden under andra halvan av 1800-talet lämnade en och en halv miljoner svenskar Sverige för Amerika och invandringen kom senare främst att bestå i återvändande amerika-svenskar. Först under 1970-talet fick vi i Sverige en flyktinginvandring och i och med den för första gången en invandring från utomeuropeiska länder.

***

Mellan 1970 och 2006 ökade antalet utrikes födda i Sverige från 540 000 till 1 175 000 personer, eller från 7 till 13 procent. Antalet födda utanför Europa ökade under samma period från 30 000 till 440 000. I det perspektivet har det gått fort.

***

Invandring för med sig mycket positivt. Vi kan se många exempel i Sverige på hur banden mellan Sverige och andra länder stärks tack vare invandringen. Entreprenörsforskare har under senare år uppmärksammat det faktum att personer som kommit till Sverige, som startat ett företag här har ofta utvecklat det genom att göra affärer med företag i sitt forna hemland. Det finns flera exempel på personer som har utvecklat framgångsrika företag i Sverige på detta sätt och därmed skapat jobb både här och där.

***

Det är viktigt att fortsätta sträva mot målet att Stockholm ska bli en fullt ut internationell och multietnisk storstad. Där det inte spelar någon roll varifrån du kommer, utan där det viktiga är vart du är på väg. Låt oss vara stolta över att vi i Stockholm ändå har kommit så pass långt på så kort tid, men det finns mycket kvar att göra.

***

Ni som är inbjudna hit idag har valt att bli svenska medborgare. Ni är nu stockholmare som har alla rättigheter och skyldigheter fullt ut. Och ni vet att det finns många lyckliga skäl till att flytta till ett nytt land. Det kan vara kärlek och en ny familj, det kan vara ett nytt jobb och det kan handla om ren nyfikenhet.

Men ni vet också att det finns djupt tragiska orsaker som tvingar miljoner människor på flykt undan ett land som de kommer att sakna resten av livet. Krig, förtryck, fattigdom och katastrofer är erfarenheter som många invandrare i Sverige har med sig. Erfarenheter som vi som är födda här aldrig fullt ut kan förstå vidden av.

Och för många av er var valet att lämna det invanda i hemlandet för det okända i Sverige kanske inte baserat på vad som var bäst för er, utan vad som var bäst för era barn. Därför har vi också alla det gemensamma uppdraget att se till att barnen får det bättre.

***

För att lyckas krävs det att vi alla förstår att vi har ett gemensamt ansvar för integrationen. Det gäller oss som är politiker, det gäller företagen som anställer, det gäller oss alla som medborgare och som medmänniskor. Den som kommer till Sverige behöver inte dansa kring midsommarstången – men det underlättar om man förstår varför svenskarna gör det.

Min uppgift här idag är att dela ut Stockholms stads årliga integrationspris, Nelson Mandelapriset. Priset syftar till att uppmärksamma en person, en förening eller ett projekt som har bidragit till ökad integration i Stockholm.

***

I år fick vi in 61 unika nomineringar till priset. Det är ett tecken på att det görs mycket bra som stockholmarna finner det värt att uppmärksamma.

***

Årets pristagare har en bakgrund som lärare inom SFI i Västerort och det var där han förstod att han i många fall var den enda svenskfödda som hans elever träffade. För att skapa möten mellan relativt nyanlända och svenskfödda startade han föreningen Internationella Bekantskaper . Genom att använda sig både av det fysiska mötet och möten via internet har årets pristagare visat att förutsättningar för integration kan finnas i enkla medel och genom att skapa förutsättningar för möten han har funnit en av de viktigaste nycklarna till att lyckas.

***

Jag vill be Pelle Friman som är initiativtagare till föreningen Internationella Bekantskaper att komma upp på scenen.

Pelle – du har på ett föredömligt sätt visat att integration inte behöver vara komplicerat.  Du har förstått att mötet mellan människor är det viktigaste för att öka toleransen och överbrygga fördomar. Och genom att använda dig av ny teknik har du gett oss en modell som är enkel för fler att använda i syfte att öka integrationen. Jag hoppas att många stockholmare både kommer engagera sig i din förening och att många kommer att följa ditt exempel.

Stort Grattis till årets Nelson Mandela-Pris!

Idag presenterar sex STING företag för investerare i London. Syftet är att attrahera dessa till att investera i svensk miljöteknik. svenska ambassaden är värd för mötet som arrangeras i samarbete med Stickholm stad. Intresset är stort för att delta från investerares sida och förhoppningsvis ger mötet resultat i såväl investeringar som mediauppmärksamhet. Företagen kommer också att träffa andra näringslivsföreträdare vid ett möte på svensk- brittiska handelskammaren på kvällen.
Jag är med för att tala på båda mötena. Det är viktigt att hjälpa till med att marknadsföra våra duktiga företag. De vill växa och har alla möjligheter att kunna göra det.
Vilka de är?
Rehact, Cortus, Tomologic, MyFC, SEEC och Svenska Aerogel.

Trafikkontoret, Polisen och SL har i dagarna gått ut med följande uppmaning till studentflaken:

– Undvik att köra på Hamngatan, Vasagatan, Klarastrandsleden, Kungsgatan och Birger Jarlsgatan. De fem gatorna är redan så hårt belastade av trafiken, säger Staffan Forsell, trafikplaneringschef vid trafikkontoret.

Varje år vid den här tiden fylls innerstaden av lyckliga studenter på studentflak. En glad dag för de flesta – men glädjeyran ställer också till det i trafiken. Dessutom är förarna av flaken inte alltid införstådda med vad som krävs för att upprätthålla säkerheten.

– Om vi ser att det blir för trångt på gatorna kommer vi att dirigera om trafiken, säger C-G Wrangel, chef för trafiksektionen i City vid Polismyndigheten i Stockholms län. Vi kommer också att bevaka studentflaken och stoppa dem som är trafikfarliga.

Föraren ansvarig – kolla reglerna

Föraren är alltid ansvarig för säkerheten på studentflaken. Transportstyrelsen har upprättat råd och regler som chaufförerna av flaken bör ta del av. Polisen ska till exempel informeras i förväg om färdväg och tidpunkt. Det ska finnas hållfasta skyddsräcken som är minst 110 cm höga och hastigheten får inte överskrida 20 km/tim. För mer information se länken till Transportstyrelsen längre ner på sidan.

Ta tunnelbanan

– Innerstadsbussarna kan få problem att komma i tid när studentflaken skapar trängsel på gatorna, säger Ragna Forslund, trafikdirektör vid SL. Men tunnelbanan är ett bra alternativ om man vill vara säker på att hinna dit man ska. 

De första utspringen i Stockholms stads gymnasier sker på onsdag, den 31 maj och pågår till och med 14 juni.

/

Den 6 juni kommer jag att överlämna årets Nelson Mandelapris till Pelle Friman. Han är grundare av föreningen Internationella bekantskaper. Föreningen syftar till att skapa möjligheter för SFI-elever eller andra relativt nyanlända invandrare, och svenskar att träffas. Det sker genom bl a att svenskar kan delta i SFI-verksamheten. Det kan handla om att vara sk medpratare, dvs att delta i kommunikationsträning inom SFI. Det kan också vara att delta i olika utflykter, stadsvandringar och museibesök. Pelle Frimans initiativ innebär att båda fysiska och digitala mötesplatser skapas mellan invandrare och svenskar. På så sätt underlättas integrationen och förståelsen mellan människor med olika bakgrund kan öka.

Initiativet är lätt att kopiera till andra områden och förhoppningsvis leder uppmärksamheten som Nelson Mandelapriset medför, till att fler vill delta i detta utmärkta integrationsarbete. 

/

Är i Leipzig för att delta i International Transport Forum. Konferensen samlar deltagare från hela världen. Jag talar om hur Stockholm jobbar för att ”Achieving Sustainable Urban Mobility”. kollegor från Wien, Leipzig, Kumamoto i Japan, Lyon och Curitiba deltar i samma panel. Städer växer runt om i världen. Stockholm är lyckligt lottad eftersom nästan 80% av resorna under rusningstid sker med hjälp av kollektivtrafik. Antalet cyklister ökar. Utmaningen är dock densamma som i andra städer runt om i världen, att se till att kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och att inte vägarna korkas igen av privatbilar. Tekniken kan hjälpa till för att guida rätt. Stockholmstrafikanten har redan nu god information via nätet, radio mm. Men det behöver utvecklas mer. Kommer inte bussarna fram på gatorna så tröttnar folk att resa kollektivt. Därför måste vi slå vakt om framkomlighten i trafiken.

Det är slående vad det händer mycket i Stockholm. Idag på kommunstyrelsen var det bl a ett ärende som handlar om ett avtal med Trafikverket om att bygga en ny trafikplats på Västra Kungsholmen, med en bättre anslutning till Essingeleden. Västra Kungsholmen är bara ett av många områden i Stockholm som just nu genomgår stora förändringar, bostäder och nya företag kommer dit, infrastrukturen utvecklas och det blir plötsligt ett mer citynära område. Hagastaden med dagens diskussioner om Tors torn är ett annat område som ju kommer att innebära att Solna och Stockholm byggs ihop och mitt i området blir det ett värdsledande life science område i form av bl a Nya Karolinska.

Idag var det också ett offentligt möte för att diskutera Söderortsvisionen och den utveckling som ska ske söder om söder. En målsättning är bl a att det ska tillkomma 50.000 nya arbetsplatser. Ett led i detta arbetet är Hotspot Farsta som jag invigde igår. 

I morgontidningen kunde vi också läsa idag att Stockholm kom på andra plats när det gäller UF-aktivitet i skolorna. Mycket glädjande tycker jag – men vi borde vara bäst. Att unga får testa att driva företag i skolan är en utmärkt inkörsport för eget företagande.

Mitt i allt detta värnar vi också det gröna Stockholm. Upprustningen av Hornsgatan fortsätter i form av trädplantering, bättre belysning, bättre daghvattenrening och bättre utformade trottoarer. Den balkongtävling som utlysts är också ett led i arbetet för ett grönare stockholm där fler stockholmare är delaktiga i arbetet för en trygg och snygg stad.

/

Full dag med diskussioner om parkeringsstrategi i Stockholm, möte med kommunalrådskollegor om bl a Arlanda och deras ansökan om nytt miljötillstånd. Det är en oerhört viktig verksamhet för hela stockholm-mälardalsregionen som måste kunna utvecklas och vara internationellt konkurrenskraftig. Idag lever de under villkor som innebär att  verksamhetens förutsättningar påverkas av saker som de inte själva kan påverka. Därför är det viktigt att regeringen snabbt ger ett besked till domstolen som har att bedöma den nya ansökan om hur den ska betrakta de gamla villkoren.

Hotspot Farsta invigdes i eftermiddags av mig. ett spännande samarbete mellan Stockholm stad och Atrium Ljungberg. Där ska bl a Stockholms Nyföretagarcentrum kunna erbjuda rådgivning och förhoppningsvis är detta ett initiativ som innebär att fler företag och fler arbetsplatser tillkommer i söderort.  På Stockholm Business Regions styrelsemöte beslutades det om en marknadsföringsbidrag till Pride om 450.000 kr för 2011, ett oförändrat stöd jämfört med 2010. Efter styrelsesammanträdet hade jag det första rundabordssamtalet med företrädare för Företagsgrupperna i Stockholm. Vi talade om samarbetet mellan staden och företagsgrupperna och jag bad också om förslag på konkreta e-tjänster som staden skulle kunna utveckla för att underlätta för företagen. Bra möte som kommer att upprepas en gång i halvåret.

Till sist – ett nytt avsnitt i ärendet om den olovliga trädfällningen i  Nockeby. Dagsböter sa domstolen, nu återstår det att se vad de säger om skadeståndet. Det är dyrt att återplantera 100-åriga tallar.

/

I fredags utlystes en tävling om vem som har grönast balkong längs Hornsgatan med omnejd. Staden rustar upp Hornsgatan, träd planteras och det sker många andra saker. Men även privatpersoner kan bidra till en grönare stad. därför utlyser nu trafikkontoret, i samarbete med stadsdelsnämnden på södermalm, en balkongtävling. En jury ska i slutet av augusti kora vinnaren. Det ska bli spännande att se hur detta mottas av söderborna.
/

För över en månad sedan intervjuades jag av en journalist på City. Hon försökte få mig att ta avstånd från graffiti. Jag påpekade med en dåres envishet att det vi bedriver arbete mot i staden, tillsammans med bl a fastighetsägare, polis och SL,  är klotter, dvs skadegörelse på annans egendom. Jag har inget emot graffitikonst som tex tavlor. Det är ju en konstform som vilken annan konst som helst. Men det finns en tydlig gränsdragning mellan detta och olaglig målning på annans egendom – dvs klotter. Tots denna tydliga distinktion så förmår inte dagens City hålla isär graffiti och klotter. De påstår att staden har ett graffitiförbud. Det är inte korrekt. Däremot finns det ett tydligt målinriktat och framgångsrikt arbete för att få bort klotter från fastigheter mm i staden. Det är sorgligt att City inte kan skilja på graffiti och klotter.

/