Ulla Hamilton om…..

Onsdagen den 12 februari arrangerade Näringslivets skolforum ett intressant seminarium om skolval. Vid seminariet presenterade Tommy Andersson, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet och ledamot av kommittén för ekonomipriset till Nobels minne rapporten ”Så kan skolvalet för grundskolan förbättras med några enkla åtgärder”. Författare till rapporten är Tommy Andersson, Dany Kessel och Elisabet Olme.  I denna lämnar de ett antal förslag för att utveckla skolvalet. Aktiva skolval har blivit allt vanligare internationellt och det har också inneburit att allt fler ekonomer intresserar sig för skolvalsprogram och hur de bör utformas såväl i teorin som i praktiken.  Författarna till rapporten är också aktiva i utformandet av skolvalsprogram. Vad är det då enligt dem som förbättra skolvalet i Sverige?

I korthet lyfter rapporten följande:

• Bättre samordning mellan skolhuvudmän med tex gemensamma tidsplaner, tekniska plattformar och regionalt samarbete.
• Eliminera taktiska val. Genom att att implementera algoritmen för uppskjuten acceptans och tillåta obegränsat antal rangordnade val. Då blir det tydligt hur individen faktiskt prioriterar sitt skolval. Det tydliggör vilka skolor som är populära och vilka som inte är populära.
• Förtydliga urvalsreglerna. Närhetsprincipen tolkas olika i kommunerna, ska syskonförtur vara tillåten, kan friskolor använda lottning som en kvot i sin kö?
• Hantering av juridiska hinder. Det finns behov av klargöranden när det gäller vilket handlingsutrymme som friskolor har i samordnat system.
• Tillgång till information. Forskning visar att informerade skolval är viktigt och här behövs en informationsstruktur som ger individer information om respektive skola.

Seminariet går att se i efterhand här, och där återfinns också rapporten.

Det har under lång tid framförts att det är viktigt att det finns god information som grund för skolvalet. I vissa kommuner finns det samlad information om såväl friskolor och kommunala skolor som finns i kommunen. Men det är långt ifrån alla. Därför är det mycket välkommet att frågan om att utveckla skolvalet nu lyfts av Näringslivets skolforum och författarna till denna rapport. Tänk om Sverige kunde få ett system med ett antal gemensamma kvalitetsmått. Det skulle verkligen vara bra underlag för skolvalet.

Hamiltonpodden har även Dany Kessel som gäst denna vecka. Lyssna på vårt samtal här.

/

Några centerpartister som ingår i Centerpartiets reformgrupp skola pläderar i en debattartikel i Dagens Samhälle för införandet av ett kommunalt veto för etablering av ”vinstdrivande friskolor”. De skäl som anges för att ge kommunerna denna möjlighet är bland annat att  det blir mycket dyrt för en kommun om en friskola med flera hundra elever får etablera sig i en kommun då den friskolan ”tar elever” från kommunens skolor. De menar att ”Det system vi har i dag har visat sig leda till överetablering och kortsiktiga skoletableringar. Därmed har det gjort att skattemedel inte har använts på bästa sätt för att ge varje elev chansen att lyckas. Det har spätt på utslagningen och försämrat kvalitén i skolan.” Belägg för dessa påståenden presenteras dock inte i artikeln. Reformgruppen har därför lagt ett förslag som innebär att kommuner ska få veto mot en friskoleetablering.

Idag är det Skolinspektionen som bedömer en ansökan om att få starta en friskola och beslutar om tillstånd för en etablering av en friskola. För att detta tillstånd ska ges krävs det att friskolehuvudmannen kan visa att det finns en efterfrågan. Etableringskommunen får också möjlighet att yttra sig innan Skolinspektionen fattar sitt beslut.

En friskoleetablering kommer knappast som en blixt från en klar himmel. Kommunen har till exempel planmonopol och en skoletablering förutsätter en skolbyggnad. Det finns tid för förberedelse.

Det är intressant att företrädare för ett parti som säger sig vara liberalt nu så tydligt tar ställning för kommunpolitikernas perspektiv framför familjers möjlighet att välja skola.

Sedan friskolereformens genomförande ligger en stor del av makten hos individen. Det är lätt att inse att det irriterar en del lokalpolitiker när människor väljer bort kommunala skolor. Huruvida kommunerna har extra kostnader för deras ansvar för skolplikten kommer vi förhoppningsvis att få svar på från den utredning som ser över skolpengen. Det råder delade meningar om denna kostnad finns och det behövs en klarhet. Finns den så ska givetvis kommunerna få kompensation för det. Men den kompensationen ska inte ske genom att elever som väljer en friskola får lägre skolpeng.

En granskning av Skolverkets statistik ger en intressant bild av hur elevers val faktiskt ser ut. Ta Malmö som exempel. Här finns 76 kommunala grundskolor och 23 friskolor. 41.000 barn i grundskoleåldern är folkbokförda i Malmö. Men av dessa är det 260 som valt en kommunal skola i andra kommuner, 370 som valt friskolor i andra kommuner. Samtidigt kommer det 280 elever från andra kommuner till Malmös kommunala skolor och 180 elever till de friskolor som finns i Malmö. Bara detta exempel visar att ett kommunalt veto inte ”löser effekterna” av människors skolval. I grannkommunen Bjuv finns det ingen friskola och kommunen har 4 kommunala skolor. Av kommunens 2.100 barn har  100 valt kommunala skolor i andra kommuner och 130 som valt friskolor.

När människor får möjlighet att välja påverkar det alla verksamhetsutövare. Kommunala som fristående. För individer är olika och har olika behov och hur individens behov ser ut vet de som känner vederbörande bättre än kommunpolitiker/kommunala tjänstemän. Denna rätt att välja har ett mycket starkt stöd bland allmänheten. Därför är det beklagligt att centerföreträdare nu förefaller vilja prioritera den kommunala planeringen framför invånarnas önskemål. Det finns ett skäl till varför det underlag som en friskolehuvudman lämnar in visar att det finns underlag för att etablera en ny skola. Om alla var nöjda med det utbud som finns skulle det saknas underlag för en etablering. Värt att notera är också att denna debatt om friskolors etablering inte alls handlar om vilken kvalitet som de befintliga kommunala skolorna har. Ett kommunalt veto skulle öppna upp för att dåligt fungerande kommunala skolor kan få fortsätta. En friskoleetablering kan däremot leda till att kommunala skolor måste höja sin kvalitet.

ps. Noterar att Centerstudenters utbildningspolitiska talesperson Filippa Torsvik har reagerat på partikollegornas förslag. Mycket välkommet! ds

/

 

I en replik till Gunnar Hökmark i SvD skriver Åsa Westlund, (s) utbildnings-politiska talesperson  ”Sambandet mellan de svenska skolresultaten och vår avreglerade skolmarknad är inte en socialdemokratiskt myt. Det har gång på gång bekräftats av forskning och rapporter från såväl OECD som myndigheter.” Det hade varit klädsamt att belägga detta med källa.

Men låt mig välja att tolka påståendet ovan tvärtom –  att det finns ett samband mellan de svenska skolresultaten och den avreglerade marknaden. För så är det. Skolforskaren Gabriel H Sahlgren har visat att de svenska 15-åringarna presterade på toppnivå trots att de precis har varit igenom en pandemi. I rapporten ”Vad kan vi lära av PISA 2022?” konstaterar han att kunskapsnivåerna i genomsnitt föll tillbaka till nivåerna i PISA 2012, men bland elever med svensk bakgrund föll resultatet tillbaka till samma nivåer som i PISA 2015.

Eftersom andra länder också har fallit är Sveriges relativa prestationer fortfarande mycket bättre än de var 2012, när resultaten var på samma absoluta nivå. Bland elever med svensk bakgrund är Sveriges relativa resultat ungefär på samma nivåer som under tidigt 2000-tal. Ett annat intressant resultat i rapporten är att elever i friskolor i genomsnitt presterade 34 poäng bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022. En del av skillnaden kan förklaras av olika elevunderlag men även efter justering för detta uppgår skillnaden till 20 poäng, vilket ungefär motsvarar inlärningen som sker under ett läsår. Detta gäller för både vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor, som presterar på samma nivåer efter justering för bakgrundsfaktorer.

I december 2024 presenterades resultatet av den senaste TIMSS-undersökningen. Den visade också positiva resultat. Svenska elever, såväl de med inhemsk som utländsk bakgrund förbättrade sina matematikresultat kraftigt mellan 2019 och 2023. Åttondeklassare med svensk bakgrund är nu i snitt bäst i världen utanför Ostasien i matematik och NO.

En annan intressant sammanfattning över forskningen är denna rapport från 2020 ”Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten” av Gabriel Heller Sahlgren. För historiebeskrivningen rekommenderar jag också läsning av den omfattande analys ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola” som IFAU presenterade 2014 där de bl a konstaterade att resultatnedgången i svensk skola började före friskolereformens genomförande.

Börjar det inte bli dags att ändra retoriken och acceptera att svenska elever faktiskt presterar bra. Skoldebatten borde fokusera på de verkliga utmaningarna, att många elever med utländsk bakgrund har det tufft i skolan och kan inte den utmaningen lösas så riskerar samhället att få fortsatt stora problem framöver.

Till slut – det är svårt att förstå varför socialdemokraterna väljer att utmåla svensk skola som en verksamhet som ”samhället har tappat kontrollen över skolan”. Det är ju inte sant. Få verksamheter är så reglerade som skolan. 84 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor, styrda av kommunpolitiker, varav många är just socialdemokrater. Skolinspektionen och Skolverket utfärdar förordningar och utövar tillsyn. Det som däremot saknas är en definition av vad som menas med kvalitet i svensk skola. Där är politiken svaret skyldig.

/